Syftet med studien är att undersöka hur MMA framställs i svensk nyhetsmedia eftersom det historiskt sätt har varit en väldigt omtalad sport och nyhetsmedier tenderar att framställa den väldigt våldsamt, vilket tidigare forskning visar. Studien applicerar två teoretiska perspektiv för att undersöka detta, gestaltningsteorin och moralpanik. Genom en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med gestaltningsanalys analyseras ett urval artiklar i från några av de största nyhetsmedierna i Sverige, Aftonbladet, Expressen och SVT Nyheter samt två MMA inriktade nyhetsmedier, Kimura och MMANytt. Detta görs för att undersöka hur olika sorters nyhetsmedier skildrar MMA och på så vis se skillnader ochlikheter för att skapa en helhetsbild av problemet. Resultatet visar att sporten har växt ochblivit mer legitim de senaste åren jämfört med tidigare studier. Trots detta förmedlas ändåen grad av moralpanik i sättet artiklarna ramar in både sporten och sportens utövare på. / The purpose of this study is to examine how MMA is portrayed in Swedish news mediasince historically speaking there has been a stigma about the sport and news media tends to depict it in a very violent manner, which previous studies also shows. The study appliestwo theoretical perspectives, framing theory and moral panic. Through a quantitativecontent analysis combined with a framing analysis a selection of articles are analyzed from some of the biggest sources of news media in Sweden, Aftonbladet, Expressen and SVT Nyheter as well as two MMA focused ones, Kimura and MMANytt. This is done toexamine how different types of news media depicts MMA and, in that way, see differencesand similarities to create a comprehensive understanding of the problem. The results show that the sport has grown and become more legitimate the last few years when compared to previous studies. Despite this a level of moral panic is being mediated in the way articles frame both the sport and its practitioners.

The aim of this study is to examine to which degree Swedish news media reported about food consumption during the coronavirus pandemic 2020 and how it was framed. The coronavirus pandemic caused several countries to shut down and citizens consuming behaviour started to change into purchasing more food and household supplies than usual. Pictures of empty shelves and consumers with full shopping carts were published on social media. The pictures eventually made the news in Sweden and several newspapers wrote about the risk of food and household supplies running out in stores due to citizens stacking up. The methods used in this study was a quantitative and qualitative analysis. The study used the theories agenda setting, framing and news value to examine 93 articles about the food consumption in Sweden's four biggest newspapers. These were Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The study examined the time frame between 26 February - 25 March 2020, which was when the spreading of the coronavirus increased in Sweden. The results showed that the Swedish news media reported in different ways. Some news articles presented the lack of food and households supplies while other news articles said that there was no risk of food and households supply running out. Despite this the news media mainly framed the news in an alarming and fear/scaremongering way.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är tvådelat; för det första syftar studien till att undersöka och förstå hur publiken resonerar kring och uppfattar native advertising i journalistisk kontext. För det andra syftar studien till att undersöka om förekomsten av native advertising i svenska nyhetsmedier påverkar publikens förtroende för nyhetsjournalistiken. Studien har tre övergripande frågeställningar: Hur upplever publiken att förekomsten av native advertising i nyhetsmedier påverkar deras förtroende för nyhetsjournalistiken? Hur uppfattar och resonerar publiken kring användningen av native advertising i dagspress jämfört med kvällspress? Hur kan man förstå respondenternas uttalande och uppfattningar om native advertising med utgångspunkt i idén om journalistikens sociala kontrakt? Metod och material: Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av samtalsintervjuer med sammanlagt åtta unga vuxna (22–30 år). Huvudresultat: Majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till native advertising. Budskapen och innehållet i native advertising spelade en stor och central roll för hur respondenternas förtroende för nyhetsjournalistiken påverkades. När innehållet motsvarade vad respondenterna uppfattade som ”seriöst” och samhällsnyttigt” innehåll, beskrev de att deras förtroende inte påverkades negativt av användningen av native advertising i nyhetsmedier.

Diskussionsforum på internet har idag redan etablerat sig som ett verktyg som gemene man använder sig av vid informationssökning. Denna uppsats undersöker om vad yttrandefriheten på internetforum idag ger för implikationer på det offentliga rummet. För att undersöka och diskutera kring dessa frågor har därför litteraturstudier om det offentliga rummet genomförts. Uppsatsen jämför även rapporteringen från internetforumet Flashback Forum med traditionell massmedia i ett enskilt fall. / Discussion forums on the Internet have today already established itself as a tool that everyone can use in information retrieval. This paper examines what the implications of free speech on Internet forums have on the public sphere today. Literature studies on the public sphere have been carried out in order to examine and discuss these issues. The essay also compares, in a particular case, the reporting from the Internet forum Flashback Forum with traditional mass media.

Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan påverka brottsligheten i ett område. Detta görs med utgångspunkt i att rädsla för brott kan påverka människors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt på brottsligheten i området. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan på människors rädsla råder det inom forskningen delade meningar om. Därför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom området säger. Resultaten från litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rädsla för brott, och att detta samband är starkast för invånare i områden med högre brottsnivåer. En redogörelse för tänkbara reaktioner på rädsla för brott gjordes, där undvikandebeteende tycks vara den vanligaste reaktionen, speciellt i områden med sämre sociala och ekonomiska resurser. / This thesis aims to explain how news media reports can affect neighborhood crime. This is done with the premise that fear of crime affects routine activities, which in turn has an effect on neighborhood crime. There has been some disagreement whether news media affects fear of crime or not. Because of that a systematic review was done to clarify what the current research in field says. The results from this review shows that above all local there is a relationship between TV-news and fear of crime. This relationship was strongest for people living in communities with higher crime rates. An account for possible reactions to fear of crime was done, where avoidance behavior seems to be the most common reaction, especially in neighborhoods with lower social and economic resources.

I den här fallstudien undersöks fenomenet representation i nyhetsmedier genom att analysera hur kvinnliga våldtäktsoffer framställs i tryckt kvällspress i Sverige, ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Norman Faircloughs tredimensionella modell används för att genomföra analysen för att slutligen kunna besvara fallstudiens frågeställningar: Med hjälp av vilka lexikala val konstrueras kvinnliga våldtäktsoffer i Aftonbladet? samt, På vilket sätt utmanas eller reproduceras så kallade våldtäktsmyter i Aftonbladets rapportering om våldtäkter? Analysen lutar sig mot ett ramverk för att förstå de underliggande meningarna i texten. Ramverket består av gestaltningsteorin, genusforskning och våldtäktsmyter. Analysen genomförs på tre analysnivåer utifrån Faircloughs modell, med hjälp av två analysverktyg: lexikala val och aktörens konstruktion. Fallstudien analyserar de lingvistiska valen som gjorts, ur ett kritiskt synsätt, för att se de implicita betydelserna i texten.  I analysen av fallstudiens första frågeställning identifierades ett antal kategorier som delas in i tre olika teman: förövarens narrativ, svag och beskyllande. Resultatet visar att det kvinnliga våldtäktsoffret benämns minimalt i många av artiklarna och är snarare en del av förövarens historia. Det empiriska materialet visar hur olika stereotypa könsroller upprätthålls genom Aftonbladets framställningar av det kvinnliga våldtäktsoffret som rädd, hjälplös och som faller offer för den överordnade mannen. Genom rapporteringen skuldbeläggs hon till viss del för våldtäkten, både explicit och implicit. Fallstudiens andra frågeställning besvaras med hjälp av resultatet från den första frågeställning tillsammans med en djupare analys på en tredje analysnivå. Resultatet visar att Aftonbladets representation av våldtäkter och kvinnliga våldtäktsoffer har möjlighet att reproducera våldtäktsmyter genom deras rapportering.    Fallstudien lyfter mediernas potentiella inflytande över den samhälleliga förståelsen för fenomenet. Vidare diskuteras det huruvida Aftonbladet, och nyhetsmedier, potentiellt har möjlighet att påverka och forma diskurser i samhället om våldtäkter, offer och kön. / This case study examines the phenomenon of representation in the news media by analyzing how female rape victims are represented in the printed evening press in Sweden, from a critical discourse analysis perspective. Norman Fairclough's three-dimensional model is used to conduct the analysis in order to answer the case study's questions: “What lexical choices are used to construct female rape victims in Aftonbladet?” and “In what way are so-called rape myths challenged or reproduced in Aftonbladet's reporting on rape?” The analysis uses a framework to understand the underlying meanings of the text. The framework consists of framing theory, gender research and rape myths. The analysis is conducted on three levels of analysis based on Fairclough's model, using two analytical tools: use of lexical choices and the construction of the actor. The case study analyzes the linguistic choices made from a critical point of view to see the implicit meanings in the text.    When analyzing the first question of the case study, a number of categories were identified and then divided into three different themes: perpetrator's narrative, weak and blaming. In many articles, the female rape victim is minimally referred to and she is rather part of the perpetrator's story. The empirical material shows how the stereotypical gender roles are maintained through Aftonbladet's portrayal of the female rape victim as afraid, helpless and a victim of the superior man. Through the reporting, the woman is to some extent blamed for the rape, both explicitly and implicitly. The second question of the case study is answered using the results from the first question together with a deeper analysis on a third level. The results show that Aftonbladet's representation of rape and female rape victims has the potential to reproduce rape myths through their reporting.    The case study highlights the potential influence the media has on the societal understanding of the phenomenon. Furthermore, it discusses whether Aftonbladet, and news media, have the potential to influence and shape discourses in society about rape, victims and gender.

Studiens mål är att undersöka hur svenska poliser upplever att dem och deras yrke gestaltats i nyhetsmedier, främst nyhetsartiklar i samband med Påskupploppen 2022. Vidare fokuserar studien på att undersöka vilken upplevd påverkan detta har på poliserna både privat och i yrket och att bidra med ökad förståelse. I studien utfördes totalt sju intervjuer med poliser från olika polisregioner i Sverige. De analysmetoder som användes för att analysera det empiriska materialet var receptionsanalys och tematisk analysmetod. För att identifiera studiens resultat användes tre teoretiska ramverk, encoding/decoding, the world in the head och medialisering som teori. Resultaten visar på att svenska poliser upplever en påverkan av nyhetsmedier både i yrket men också i det privata livet. Många poliser upplevde nyhetsmedier som kritiska till dem och deras yrkesroll samt att de ibland gestaltade dem missvisande. Detta väckte en frustration bland poliserna. Däremot fanns det även en positiv inställning till nyhetsmediernas gestaltning i samband med Påskupploppen 2022 och en upplevelse av att nyhetsmedier visat den brutalitet poliser får utså i yrket. Denna studie ger en inblick i hur poliser upplever nyhetsmedier gestaltning av dem, hur de tolkar dessa och hur de upplever sig påverkas av nyhetsmedier.

No description available.

Journalism has “always been shaped by technology” (Pavlik, 2000, p.229). Social media could be seen as a technology of today, when news consumption is changing and 31% of the population worldwide are using Facebook and other social media platforms for news (Newman, 2020). Moreover, fewer pay for news (Medieakademin, 2021). Therefore, it is a challenge for news media outlets to adapt to the changing news consumption patterns, as well as they lose advertisers to Big Tech (Facht & Ohlsson, 2021). Furthermore, the credibility for Swedish news media brands is decreasing (Medieakademin, 2021). Here comes the question about the strategies that Swedish news media outlets should use in order to keep their brand credibility in times of social media. Sixteen scientists within media, communication, marketing and brand management were interviewed for this master thesis. Among the conclusions drawn are; the journalistic quality and principles such as objectivity and impartiality should go first; a new innovative business model should be found; social media has changed the landscape for traditional news media outlets; social media algorithms might have increased hostile media effects. / Journalistiken har alltid påverkats av teknologin (Pavlik, 2000, p.229). Det är sociala medier som kan ses som “dagens teknologi”. Samtidigt ändras mönster för hur man konsumerar nyheterna, och 31% av världens befolkning använder Facebook och andra sociala medier för nyhetsläsning (Newman, 2020). Dessutom är det färre som betalar för nyheterna år för år (Medieakademin, 2021). Därför blir det en utmaning för nyhetsmedier att anpassa sig till de nya mönster samtidigt som de tappar i reklamintäkter, och annonsörerna går över till de stora techbolagen (Facht & Ohlsson, 2021). Därtill har förtroende för medierna de senaste tio åren minskat (Medieakademin, 2021), och här kommer frågan om hur ska svenska nyhetsmedier bete sig i en tid av sociala medier. För den här studien har sexton forskare inom media, kommunikation, marknadsföring och varumärke intervjuats. Enligt de slutsatser som dras, ska nyhetsmedierna satsa på kvalitativt innehåll; följa de journalistiska principerna; försöka hitta en ny affärsmodell; sociala medier har förändrat medielandskapet; algoritmer på sociala medier kan ha förstärkt hostile media effect.

<p>This essay deals with the subject of the use of news medium amongst the students in</p><p>Karlstads University. The presentation of the problem is about illustrating the or those</p><p>medium that is the most used amongst the students, and also which one, ore which ones</p><p>of the news medium the students puts largest trust in. This subject was chosen with the</p><p>purpose to illuminate patterns and attitudes of and to news medium, to make it easier</p><p>for eventual research in the future to connect these patterns and attitudes with the</p><p>participation in political elections. The subject in question is interesting because of the</p><p>fact that the news medium is one of the largest sources of information for the citizens</p><p>knowledge’s about the society, and the citizen’s attitude to the news medium might</p><p>possibly have the ability to affect people’s commitment in politics. The methods that</p><p>have been used are quantitative methods, partly in the way the data has been collected,</p><p>which has been done through a questionnaire and a quantitative analysis of those data,</p><p>and also through qualitative methods as an interview in depth, and a qualitative analysis</p><p>of that. The results of the analyses did partly square with those theories that have been</p><p>laid as a ground for the analysis’s, which dealt with the subjects of the medium role in</p><p>the democratic society and the news medium today and also the trust in medium. The</p><p>results showed that those medium that has high trust amongst the students are those</p><p>who are classified as more “serious” for example the news within public service and</p><p>morning papers. Those are not yet the medium that are used in first place by the</p><p>students with an exception to television, where papers on the Internet and free papers</p><p>are those medium that the students use most. The conclusion of this is that the</p><p>economical aspect and the access of different medium plays a big part in the use of</p><p>medium as a student.</p> / <p>Denna uppsats handlar om användningen av nyhetsmedier bland studenterna på</p><p>Karlstads Universitet. Problemställningen handlar om att belysa det eller de</p><p>nyhetsmedier som används mest av studenterna, samt vilket eller vilka nyhetsmedier</p><p>studenterna har högst förtroende för. Detta ämne valdes med syftet att belysa mönster</p><p>och attityder av och till nyhetsmedier, för att eventuellt i fortsatt forskning kunna knyta</p><p>samman detta med deltagandet i politiska val. Frågan är intressant eftersom</p><p>nyhetsmedierna är en av de största informationskällorna för medborgarna om vad som</p><p>pågår i samhället, och attityderna till dessa skulle möjligtvis kunna påverka människors</p><p>engagemang i politik. De metoder som använts är kvantitativa metoder, dels i</p><p>insamling genom en enkät och kvantitativ analys av dessa data, samt kvalitativa</p><p>metoder i form av en djupintervju och en kvalitativ analys av denna. Resultaten visade</p><p>sig till viss del stämma överens med de teorier analysen utgått ifrån, som handlade om</p><p>mediernas roll i det demokratiska samhället, nyhetsmedier idag samt förtroendet för</p><p>medierna. Det visade sig att de medier som studenterna har högst förtroende för, är de</p><p>medier, eller det medieinnehåll studenterna klassar som mer ”seriöst”, till exempel</p><p>nyheter inom public service och morgontidningar. Dessa är dock inte de som används</p><p>främst av studenterna, med undantag till TV, där tidningar på Internet och</p><p>gratistidningar är de medier som används främst av studenterna. Slutsatsen av detta är</p><p>att den ekonomiska aspekten samt tillgången till olika medier spelar stor roll för vilka</p><p>medier man använder som student.</p>