• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • 1
  • Tagged with
  • 10
  • 6
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vänd åter till gamla tiders enkla levnadssätt : En studie om hur skolkökslärarinnornas expertkunskap bidrog till livsmedelsförsörjningen under världskrigen

Steinwender, Caroline January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka den svenska livsmedelsförsörjningen under världskrigen. Detta är ett brett syfte som operationaliserats genom en undersökning av kristidskokböcker och den kunskap som skolkökslärarinnorna, författarna, till dessa förmedlar. Denna uppsats har försökt besvara frågorna: På vilka sätt kvinnorna, som besitter en stor kunskap om hushållsgöromål genom sin utbildning, använder sin kunskap under krigen, om det finns någon strävan bland dessa att professionalisera sitt yrke och om detta finns vilka strategier använde de sig då av? Andra frågor som besvarats i denna uppsats är vilka varor var det som man hade brist på och vilka produkter använde för att ersätta dem? Författarinnorna använder sin kunskap och för den vidare genom att publicera kokböcker, i koböckerna har de inte bara recept på hur man skall laga maten utan de kommer även med råd på hur man skall göra detta på det mest ekonomiska sätten. Kokböckerna är noga avvägda verk som blandar matlagningen med näringslära och ekonomi. Kvinnorna besitter en svåråtkomlig kunskap och allierar sig med andra yrkesgrupper för att höja statusen på sitt eget yrke. Under första världskriget råder det en större varubrist och recepten i kokböckerna har ett fokus på hur man skapar egala surrogat för att ersätta dessa varor. I kokböckerna från andra världskriget så förlitar man sig mycket mer på kemiska ersättningsprodukter som man kan hitta i butikerna.
2

Svensk beredskap i en gränslös värld : Globaliseringens påverkan på livsmedelsförsörjning - Ett historisk perspektiv

Norén, Isabelle January 2019 (has links)
Studien tar sin utgångspunkt i forskning som berör globalisering och livsmedelsförsörjning för att sedan positionera sig i ett historisk perspektiv med fokus på Sverige. Syftet med studien är att, utifrån det historiska perspektivet, undersöka om synen på livsmedelsförsörjning och beredskap har förändrats från tiden kring kalla kriget fram tills idag, med nedslag på ett fåtal relevanta händelser och processer som inträffat under denna tidsperiod, i syfte att exemplifiera och förklara en eventuellt förändring. Studien grundas vidare på en kvalitativ forskningsansats där tre semi-strukrureade intervjuer med representanter från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Livsmedelsverket och Jordbruksverket inledningsvis har genomförts, följt av innehållsanalyser av tre populärvetenskapliga dokument från forskningsprojektet ”Kan Sverige producera mat i kris?”. Sammanfattningsvis visar resultatet att globaliseringen har både positiv och negativ påverkan på svensk livsmedelsförsörjning, beroende på rådande förutsättningar i övrigt. Historiskt ser man att livsmedelsberedskapen i Sverige påverkats i hög grad av det rådande omvärldsläget, där beredskapen trappats upp efter en tid av kris och att detta sedan går i cykler beroende på hur omvärldsläget förändras. Globaliseringens påverkan är därmed till stor del positiv i ett fungerande system i en stabil värld, medan den får direkt negativa konsekvenser i en instabil värld och vid en eventuell avspärrning av Sverige.
3

Svensk utveckling av livsmedelsförsörjning : Sveriges väg från beredskapslager av livsmedel till beroendet av import

Båverud, Filip January 2014 (has links)
Det civila försvaret är idag i praktiken nedlagt. Livsmedelsberedskapen syftade till attlandet skulle kunna försörjas med livsmedel under lång tid, trots att gränserna är stängda och att flöden av importvaror störs av pågående kris eller krig. Sverige har sedan 1988 årsförsvarsbeslut stegvis avvecklat beredskapslagringen av livsmedel, då Sverige började sin anpassning till EG och EU. Den fria och öppna handeln av varor som EU erbjöd skulle stå för Sveriges livsmedelsförsörjning. Försörjningsberedskapen skulle bygga på den flexibilitet och robusthet som näringslivet kan uppnå i en säkerhetspolitiskt instabilsituation samt myndigheters och näringslivets gemensamma krafttag och krishanteringsförmåga. Syftet med denna studie är att använda Allison teori och förklaringsmodell om rationelltbeslutsfattande för att undersöka varför Sverige valt att avveckla sin beredskapslagring av livsmedel och således identifiera vilka faktorer som lett till att Sveriges krisberedskapavseende livsmedelsförsörjning ser ut som det gör idag. Slutsatser som dras i studien visar att Sverige av kostnadseffektiva skäl och avförändringarna i det säkerhetspolitiska läget valt att avveckla beredskapslagring av livsmedel. Konsekvenserna har inneburit att Sverige står utan politiskt fastställd livsmedelsstrategi och utan ansvarig myndighet för livsmedelsförsörjning i kris.
4

Är det dags att bunkra upp? : En undersökning om hur svenska nyhetsmedier gestaltat livsmedelsförsörjning under coronapandemin. / Time to stock up? : A study on how Swedish news media framed the food consumption during the covid-19 pandemic.

Mokhtarian, Susan, Lundvall, Simon January 2021 (has links)
The aim of this study is to examine to which degree Swedish news media reported about food consumption during the coronavirus pandemic 2020 and how it was framed. The coronavirus pandemic caused several countries to shut down and citizens consuming behaviour started to change into purchasing more food and household supplies than usual. Pictures of empty shelves and consumers with full shopping carts were published on social media. The pictures eventually made the news in Sweden and several newspapers wrote about the risk of food and household supplies running out in stores due to citizens stacking up. The methods used in this study was a quantitative and qualitative analysis. The study used the theories agenda setting, framing and news value to examine 93 articles about the food consumption in Sweden's four biggest newspapers. These were Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The study examined the time frame between 26 February - 25 March 2020, which was when the spreading of the coronavirus increased in Sweden. The results showed that the Swedish news media reported in different ways. Some news articles presented the lack of food and households supplies while other news articles said that there was no risk of food and households supply running out. Despite this the news media mainly framed the news in an alarming and fear/scaremongering way.
5

Hur ska framtida prioriteringar göras mellan livsmedels- och bostadsförsörjning då efterfrågan på markutnyttjande förväntas öka

Jarl, Disa January 2023 (has links)
Både globalt och här i Sverige så sker en befolkningsökning och enurbanisering som resulterar i att städer behöver utvecklas och bli större. Föratt kunna bygga bostäder och infrastruktur behöver mark tas i anspråk som idagsläget används för något annat. I dagsläget så är det mycket jordbruksmarksom ligger i anslutning till tätorter som blir exploaterad. Men för att klara avden livsmedelsproduktion som krävs så finns det även ett behov av att behållajordbruksmarker för det ändamålet. Dessa allmänna intressen ställs motvarandra och det är i kommunernas fysiska planering avvägningar ska ske ochdet är lagstiftningen som ligger till grund för att dessa avvägningar sker på etthållbart sätt för dagens behov men även för en hållbar framtid. Syftet med arbetet var att undersöka om det finns en problematik ochsvårigheter att göra dessa avvägningar för en hållbar framtid samt om rådandelagstiftning är relevant för att säkerställa en ändamålsenlig markanvändning närefterfrågan på mark för såväl bebyggelse som jordbruksmark förväntas öka. För att besvara studiens frågeställning genomfördes både kvantitativa ochkvalitativa metoder i form en enkätstudie och en intervjustudie. Enkätstudienskickades ut till alla kommuner i Sverige för att få svar på om det ser enproblematik inom ämnet och hur de ställer sig till den isåfall. I resultatet kanman se att många kommuner ser att det finns en problematik i att göra dessaavvägningar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sexrespondenter från kommun, Länsstyrelse, Lantmäteriet och Jordbruksverketför att få en bredd och olika synvinkel på frågeställningen. I resultatet kan manse att det finns en problematik när det gäller att prioritera mellan att behållajordbruksmark och att exploatera den och att det skapar intressekonflikter.Det var även tydligt att någon form av ändring i lagstiftningen eller nyariktlinjer behövs för att säkerställa behovet av såväl jordbruksmark sombostadsbebyggelse. / Both globally and here in Sweden, there is a population increase andurbanization, resulting in the need for cities to develop and expand. In orderto build housing and infrastructure, land needs to be used, which is currentlybeing used for something else. Currently, a lot of agricultural land locatednear urban areas is being exploited. The need to preserve agricultural land forfood production is also important for meeting the demand for food. Thesepublic interests are weighed against each other, and it is the responsibility ofmunicipalities to make sustainable decisions in their physical planning, basedon legislation, for both present needs and a sustainable future.  The purpose of this study was to examine the difficulties in making thesedecisions for a sustainable future and whether current legislation is relevant inensuring appropriate land use when demand for both residential andagricultural land is expected to increase.  Both quantitative and qualitative methods were used, including a survey sentto all municipalities in Sweden to determine if there is a problem and howthey approach it. The results show that many municipalities face difficulties inmaking these decisions. Semi-structured interviews were conducted with sixrespondents from municipalities, County Administrative Boards, the NationalLand Survey of Sweden, and the Swedish Board of Agriculture to gain abroader perspective on the issue. The results show that there is a challenge inprioritizing between preserving agricultural land and exploiting it, leading toconflicts of interest. It was also evident that changes to legislation or newguidelines are needed to ensure the preservation of agricultural land andhousing supply.
6

Möjligheterna att skapa resiliens inom livsmedelsproduktionen : En analys av Gävleborgs utvecklingsmöjligheter med livsmedelsproducenters perspektiv

Wixner, Amanda, Eriksson, Pernilla January 2023 (has links)
Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel har minskat från 75 procent på 90-talet fram till dagens 50 procent, samtidigt minskar landets åkermarker och jordbruksföretagen avvecklas. Sommaren 2018 var en av de varmaste sommarperioder som uppmätts, ett år där en stor del av Sverige drabbades av torka. Konsekvenserna av extrema väderhändelser drabbar och kommer fortsätta drabba den svenska livsmedelsförsörjningen. En ökad produktion av livsmedel kan öka både arbetstillfällen och leda till mer medvetna val som konsument. Den svenska livsmedelsstrategin syftar till att skapa arbetsmöjligheter och tillväxt samt minska sårbarheten inom livsmedelskedjan för att kunna ökalandets självförsörjningsgrad. Gävleborgs län har skapat en egen handlingsplan för att nå mål som hållbar livsmedelsproduktion och konkurrenskraft. Genom detta arbetevill författarna framföra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som producenter i Gävleborgs län upplever. Hur livsmedelsproduktion kan leda till utveckling av länet samt ge exempel på hur ett resilient jordbruk kan möjliggöras. Livsmedelsproducenter fick därav möjligheten att framföra sina upplevelser av att vara en lokal producent i Gävleborg genom ett frågeformulär kopplat till ämnet. Författarna utförde därefter en SWOT-analys utifrån svaren.Priset på insatsvaror har sedan 2021 ökat vilket påverkat jordbruken genom ökade kostnader av bland annat gödsel, foder och elektricitet, däremot uppger producenter att de inte vågar öka sina varupriser på grund av en redan minskad köpkraft. Detta gör att livsmedelsproducenternas marginaler blir låga och det ekonomiska läget blir ansträngt. Producenterna och den Gemensamma Jordbruks Politiken (GJP) upplever dock att lokala livsmedel har styrkor såsom kvalitet och motståndskraft något som kan bidra till att öka länets självförsörjningsgrad från 38 procent till högre andelar lokalproducerat jämfört med år 2021. Detta är något som potentiellt kan möjliggöras genom resilienta och regenerativa jordbruk där det används naturliga näringskällor, lagrat vatten och förnybar energi. Landsbygdsutvecklingen är en förutsättning för en tillväxt och minskad arbetslöshet inom Gävleborgs län och jordbruken utgör en viktig roll genom att det vid livsmedelsproduktion skapas arbetstillfällen. Detta är något som i sin tur bidrar till landsbygdsutveckling och en stärktsjälvförsörjningsgrad / Sweden’s degree of self-sufficiency in food has decreased from 75 percent in the 90s to today’s 50 percent, at the same time the country’s arable land is decreasing and agricultural companies are closing down.The summer of 2018 was one of the hottest summer periods on record, a year in which a large part of Sweden was affected by drought. The consequences of the extreme weather events affect are and will continue to affect the Swedish food supply. An increased production of food can increase both work opportunities and lead to more informed choices for consumers. The Swedish food strategy aims to create work opportunities, growth and reduce vulnerability within the food chain, in order to increase the country’s degree of self-sufficiency. Gävleborg has created its own plan of action to achieve goals such as sustainable food production and competitiveness. Through this thesis, the authors want to present the strengths, weaknesses, opportunities, and threats that producers in Gävleborg experience. How food production can lead to the development of the country and give examples of how resilient agriculture can be made possible. Food producers were therefore given the opportunity to present their experiences of being a local producer in Gävleborg through a questionnaire linked to the topic. The authors then performed a SWOT analysis based on the responses. The price of commodities has increased since 2021, which has affected agriculturethrough increased costs of among other things, fertilizer, feed, and electricity, but producers state that they do not dare to increase their commodity prices due to an already reduced purchasing power. This means that food producers’ margins become low, and the economic situations becomes strained. However, the producers and the Common Agricultural Policy (CAP) felt that local food have strengths such as quality and resilience, something that can contribute to increasing Gävleborg’s self-sufficiency rate from 38 percent to higher proportions of locally produced food compared to the year 2021. This is something that can potentially be made possible through resilient and regenerative agriculture where natural nutrient sources, stored water and renewable energy are used. Rural development is a prerequisite for growth and reduced unemployment within Gävleborg, and agriculture plays an important role in creating work through food production. This is something that in turn contributes to rural development and a strengthened degree of self-sufficiency
7

Inomhusodling av microgreens i urban miljö - ur ett företags- och hållbarhetsperspektiv

Andersson, Josefina, Holmén, Wilma January 2023 (has links)
Syftet med detta arbete var att undersöka inomhusodlingen av microgreens ur ett hållbarhetsperspektiv med anledning av att matförsörjningen står inför stora utmaningar. Detta gjordes i förhållande till resursanvändning, ekonomisk hållbarhet ur ett företagsperspektiv samt till vilka möjligheter och hinder microgreensodlingar har för att öka tillgången på lokala råvaror. Microgreens är unga hjärtbladsväxter som skördas när de har fått sitt första bladpar. I den här studien har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts.Metoderna har inkluderat en materialflödesanalys samt en ekonomisk analys som har baseratspå Botildenborgs microgreensodling. Dessutom har semi-strukturerade intervjuer genomförts med två personer som har god kunskap om microgreens. Resultatet visade att resurserna iBotildenborgs microgreensodling används förhållandevis ekologiskt hållbart. Det finns däremot förbättringspotential, såsom ett konstant belysningsintervall och en lägreljusintensitet på LED-lamporna. Samtliga inköpta fröer borde även vara svenskproducerade.Vi kom även fram till att det är ekonomiskt hållbart för Botildenborg att bedriva sin micorgreensodling, även när elpriserna anses vara höga. Här finns också förbättringspotential rörande belysningsintervallet och lampornas ljusintensitet. Vi har konstaterat att de möjligheter som finns för att öka kundernas tillgång på lokala råvaror, såsom microgreens är: utbildning, tillgång året om, ökad efterfrågan samt microgreens närings-, hälso- ochmiljöfördelar. Hindren utgörs däremot av: bristande kunskap hos konsumenterna, greenwashing samt ett högt försäljningspris. Avslutningsvis kan inomhusodlingen av microgreens vara ett steg på vägen till att en tryggad livsmedelsförsörjning uppnås, men inte ett avgörande sådant. / The aim of this study was to investigate indoor farming of microgreens from a sustainability perspective, which is relevant as the food supply is facing major challenges. This was done in relation to resource usage, economic sustainability from a business perspective and which opportunities and obstacles there are for the cultivation of microgreens to increase the access to locally grown food. Microgreens are young cotyledons that are harvested at the true leaf stage. In this study both qualitative and quantitative methods have been used. This has included a material flow analysis and an economic analysis for Botildenborgs indoor farming of microgreens. Further on, semi-structured interviews were carried out with two people with good knowledge of microgreens. The results showed that resources in Botildenborgs indoor farming of microgreens were used relatively efficiently according to ecological sustainability. Although, there is some potential for improvements with constant lighting with low intensity LED lamps. All purchased seeds should also be produced at local scale (in Sweden) as far as possible. We also concluded that it is economically sustainable for Botildenborg to operate their indoor farm, even when the electricity prices are considered high. There is potential forimprovements here too, regarding the continuous lighting and the lamps intensity. We also concluded that opportunities to increase the customers access to locally grown food include education, all year-round access, increased demand, and nutritional, health-related, and environmental benefits. The obstacles on the other hand are lack of knowledge among consumers, greenwashing, and high selling prices. Finally, indoor farming of microgreens can be a step towards food security, but not a decisive one.
8

Lokalt hållbart jordbruk - en nationell säkerhetsfråga? : En studie om hinder och möjligheter för utvecklingen av lokal matförsörjning som drivkraft i en hållbar samhällsutveckling

Olofsdotter, Emma January 2022 (has links)
Denna studie har gjorts i syfte att få en överblick av var det svenska livsmedelssystemet befinner sig i förhållande till de fem strategier som tagits fram och föreslås av The EAT-Lancet Commission för en global och nationell omställning av våra livsmedelssystem, och uppfyllelse av nationella och globala hållbarhetsmål. Studiens utgångspunkt startar i det lokala med anledning av jordbrukets enorma miljöpåverkan, kommunernas planmonopol över markanvändningen, och av det faktum att det är i det lokala vi lever och verkar. Resultatet visar att de utmaningar som i nuläget hindrar utvecklingen av en lokal livsmedelsproduktion framför allt är ett kunskaps-/medvetandeglapp, centraliserade strukturer och system, jordbruksmarkens nedläggning och igenväxning, kommunala prioriteringar av infrastruktur och bostäder samt slutligen bristande samverkan mellan flertalet samhällssektorer och även inom kommunerna, möjligheter och stödsystem för nyetablering och omställning till hållbara cirkulära metoder. Ett återkommande tema under webinarier och intervjuer har varit sårbarheten i importberoendet och behovet av en högre beredskap för oväntade och plötsliga händelser. Dessutom har ett människo-decentrerat perspektiv uttryckts i vikten och värdet av att återskapa en ömsesidig relation till ekosystemen. Resultatet visar att kunskap (vetenskaplig och erfarenhetsbaserad) och kulturella värden som gemenskap och livskvalitet ger ökade förutsättningar för utveckling av lokalt jordbruk, och därmed en ökad livsmedelsförsörjning. Lokalt hållbart jordbruk är rättskaligt, giftfritt och diverst. Utvecklat, har det möjligheten att skapa beredskap inför oväntade händelser och plötsliga kriser, samt gynna hållbarhet genom samtliga dimensioner. Lokal livsmedelsproduktion är ett potent verktyg för en ökad grad av nationell självförsörjning samt som betydelsefull drivkraft i en hållbar samhällsbyggnad. / This paper was made with the purpose of reaching a broad perspective of where the Swedish food system is in relation to the five strategies that were brought threw and proposed by The EAT-Lancet Commission for a global transformation of our food systems, and to reach the national and global sustainable development goals. The base for the paper takes off in the local because of the enormous environmental impact caused by agriculture, the monopoly of land use within municipalities, and by the fact that we live and act from the local context. The result shows the challenges that today are blocking the development of a local food production is first and foremost a gap of knowledge and awareness, centralized structures and systems, shutdowns and overgrowth of agricultural land, municipalities prioritizing infrastructure and habitations, and lacking co-operation within and between civil sectors, possibilities and support systems for new establishments and transformation to sustainable circular agricultural methods. A reoccurring theme during webinars and interviews have shown the vulnerability in the import dependency and the need to raise preparedness for unexpected and sudden changes. In addition, the need for a human-de-centred perspective expressing the importance and value of re-connecting a mutual relationship to the ecosystems. The result shows that knowledge (scientific and experience-based) and cultural values of community and quality of life increase the conditions of developing local agriculture, and thereby increased self-sufficiency. Local sustainable agriculture is right-scaled, toxin-free and diverse. Developed, it has the capability to create preparedness for unexpected sudden changes, and promote sustainability threw all dimensions of sustainability. Local food production is a potent tool to increase national self-sufficiency and a significant driver towards building sustainable societies.
9

Finding ways to develop a sustainable bioeconomy: The case of industrial cassava in Colombia : Environmental impact and food security insights from a combined life cycle assessment and interview study / Att hitta sätt att utveckla en hållbar bioekonomi: Fallet med industriell kassava i Colombia : Insikter om miljöpåverkan och tryggad matförsörjning från en kombinerad livscykelanalys och intervjustudie

Alarcón, Isabel Nilsson January 2023 (has links)
Cassava has been identified as a potential key crop for a sustainable bioeconomy in Colombia.However, the bioeconomy is not inherently sustainable, and neither is producing cassava,which makes research on it crucial. Increasing biomass circularity could be key for increasingthe cassava industry’s sustainability performance. Additionally, for industrial cassavaproduction to be sustainable, it cannot play against food security. This thesis aims toenvironmentally assess the impacts of using cassava harvesting residues (foliage) for animalfeed versus biogas production, and in addition, it seeks to understand what food securityimplications farmers in the Colombian Caribbean may experience from industrial cassavaproduction. A consequential LCA was performed to quantify the impacts on climate change,land use, and biodiversity from the two foliage-using options, while six qualitative semi-structured interviews were conducted for the second objective. The results showed that using cassava foliage as animal protein feed could decrease thepressure on climate change, land use and biodiversity with -0.0000316, -0.00017, and-0.000181 species.yr respectively, while cassava foliage-based biogas increased all impactsassessed. The sensitivity analysis reinforced the results from the animal feed scenario andshowed that transport parameters had great influence on the biogas scenario. Furthermore, itwas found that industrial cassava production may have both negative and positiveconsequences for farmers food security. It may support it by for instance generate moreincome and result in more efficient calorie-production by replacing cattle-ranching. However,industrial cassava could increase land costs, and furthermore, reduce food availability whenused for non-foods such as bioplastics and/or replacing subsistence cropping. Hence,stakeholders within the cassava industry, are encouraged to incorporate these food securityrisks and opportunities in strategies and actions that pushes for industrial cassava’s role in theColombian bioeconomy. Lastly, actors are highly recommended to promote and use cassavafoliage for animal feed, while investigating the possibility of producing cassava residue-basedbiogas where long, heavy and/or highly contaminating transports can be avoided. / Kassava har identifierats som en potentiell basgröda i en hållbar bioekonomi i Colombia.Bioekonomi leder dock inte automatiskt till hållbarhet, och inte heller är produktionen avkassava alltid hållbar. Det gör forskning på området viktigt. Att öka cirkulariteten avbiomassa kan vara av stor vikt för att öka kassavaindustrins hållbarhet. Likaså behöverindustriell kassavaproduktion vara kompatibel med tryggad livsmedelsförsörjning, och intemotverka den. Detta masterexamensarbete syftar till att bedöma miljöeffekterna av attanvända kassavaskörderester (lövverk) som djurfoder kontra till biogasproduktion, samt förståvilka livsmedelsförsörjnings-konsekvenser som jordbrukare i Karibiska kustregionen iColombia kan uppleva till följd av industriell kassavaproduktion. En konsekvens-LCAutfördes för att kvantifiera effekterna på klimatförändringar, markanvändning och biologiskmångfald från de två alternativen för lövverksanvändning, medan sex kvalitativasemistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppnå det andra målet. Resultaten visade att användning av kassavalövverk som proteinfoder kan minska påverkanpå klimatförändringar, markanvändning och biologisk mångfald med respektive -0,0000316,-0,00017 och -0,000181 arter.år, medan biogas från kassavalövverk ökade påverkan i allabedömda kategorier. Känslighetsanalysen förstärkte resultaten i djurfoderscenariot och visadeatt transportparametrarna hade stort inflytande på biogasscenariot. Vidare konst aterades attindustriell kassavaproduktion kan ha både negativa och positiva konsekvenser förjordbrukares livsmedelsförsörjning. Den kan stödjas genom att till exempel generera merinkomst och resultera i effektivare kaloriproduktion när kassavaproduktionen ersätterboskapsuppfödning. Industriell kassava kan dock bidra till att öka priserna på mark, och ävenminska livsmedelstillgången, när den ersätter odling för självhushåll och/eller dessslutprodukt inte är livsmedel, utan produkter som exempelvis bioplaster. Därför uppmuntrasintressenter inom kassavaindustrin att införliva dessa risker och möjligheter vad gäller tryggadlivsmedelsförsörjning, i strategier och åtgärder som främjar den industriella kassavans roll iden colombianska bioekonomin. Slutligen riktas en stark rekommendation till aktörer attfrämja och använda kassavalövverk för djurfoder, samt undersöka möjligheten till attproducera biogas på kassavarester som inte kräver långa, tunga och/eller mycketkontaminerande transporter.
10

Rösterna bakom den blågröna vågen och jordbruksrevolutionen - Alternativ livsmedelsproduktion i prat och praktik

Jern Isacsson, Gretha, Elfsberg, Robin Emilie January 2020 (has links)
Sveriges livsmedelssystem står inför stora utmaningar såsom negativ miljöpåverkan och beroendet av att importera både livsmedel och insatsvaror. Livsmedelsproduktionen, som idag domineras av det konventionella jordbruket, har bland annat inneburit utarmade jordar och exploaterade resurser samt utsläpp av gifter. Studien syftar till att sammanställa och jämföra den vetenskapliga forskningen och samhällsdebatten angående alternativ livsmedels-produktion. Studien är avgränsad till att redogöra för produktionssystemen regenerativa jordbruk och akvaponiska system. Den vetenskapliga forskningen angående regenerativa jordbruk och akvaponiska system sammanställdes i ett kunskapsläge. En kvalitativ innehållsanalys utfördes för att identifiera och sammanställa samhällsdebatten kring systemen. Samhällsdebatten rörande de två alternativa livsmedelsproduktionssystemen bildade följande teman: den samordnande rösten, den offentliga rösten, forskarens röst, den operativa rösten, samt den övriga rösten. Inom dessa teman identifierades följande sex kodord: livsmedelsförsörjning, miljömässiga aspekter, ekonomiska aspekter, sociala aspekter, utmaningar samt möjligheter. I vår undersökning har vi inte formulerat några nya begrepp, däremot har vi funnit samband såväl som avvikelser och glapp mellan samhällsdebatten och den vetenskapliga forskningen. / Sweden's food system faces major challenges such as negative environmental impact and is dependent on importing both food and intermediate goods. Food production, which today is dominated by conventional agriculture, has meant, among other things, depleted soils and exploited resources as well as emissions of toxins. This study aims to compile and compare the scientific research and the public debate regarding alternative food production systems. The study is limited to account for the production systems regenerative agriculture and aquaponic systems. The scientific research regarding regenerative agriculture and aquaponic systems was compiled in a state of knowledge. A qualitative content analysis was performed to identify and compile the public debate about the systems. The public debate concerning alternative food production systems formed the following themes: the coordinating voice, the public voice, the researcher's voice, the operational voice, and the miscellaneous voice. Within these themes, the following six code words were identified: food supply, environmental aspects, economic aspects, social aspects, challenges and opportunities. In our study, we have not formulated any new concepts, however, we have found connections as well as discrepancies and gaps between the public debate and the scientific research.

Page generated in 0.0912 seconds