Livsmedelsproduktion har en stor miljöpåverkan och orsakar försurning, störning av den biologiska mångfalden, det kräver stora mängder vatten och sprider gifter. Idag produceras och kastas mycket mat som hade kunnat sparas om den hade behandlats annorlunda Den största mängden matavfall står hushållen för, men det uppstår matavfall i hela produktionskedjan.  Det finns ett forskningsbehov gällande matavfall, om orsaker och mängder samt vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att matsvinnet ska minska. Det finns få undersökningar om matsvinn i skolkök vilket inkluderar förskolekök, det är därför oklart hur mycket svinn som uppstår i denna del av kedjan. Enligt Naturvårdsverket uppstod det år 2012, 43 000 ton matavfall i skolkök varav 52 procent var onödigt svinn, det motsvarar ett matsvinn på 62,4 g/portion. Fokus i denna uppsats är förskoleverksamhet i Oskarshamns kommun och syftet är att undersöka mängder och orsaker till matsvinn samt vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att minska svinnet. I detta arbete har det endast fokuserats på det matsvinn som uppstår i samband med förskolornas lunchservering. För att få svar på arbetets frågeställningar har det genomförts 20 intervjuer med både pedagoger och kökspersonal från verksamheten vidare har det även utförts vägning av matsvinn. Vägningen skedde på två förskolor under fem dagars tid, en förskola med tillagningskök och en förskola med mottagningskök. Under mätperioden uppkom det mer matsvinn än förväntat, den totala mängden svinn på de båda förskolorna var 99,60 kg. I genomsnitt kastades det 149,77 g/portion. I mottagningsköket kastades det 59,91 kg mat och medelvärdet var 185,7 g/portion. I tillagningsköket kastades det 39,69 kg mat och medelvärdet var 112,76 g/portion. Orsakerna till att matsvinn uppstår är att det är svårt att beräkna hur många portioner som ska beställas/tillagas, mottagningsköken får ofta för mycket mat levererad till sig p.g.a. att de har svårigheter att komplettera med mat under lunchen, det är brister i kommunikationen mellan vårdnadshavare, pedagoger och kökspersonal samt att det saknas resurser för att ta tillvara på matrester. För att minska mängden matsvinn i förskoleverksamhet behöver medvetenheten öka kring mängder och orsaker. Mottagningsköken kunde ges möjlighet att göra i ordning vissa tillbehör såsom koka pasta, potatis och bereda grönsaker, då det är lättare för dem att beräkna hur mycket mat som går åt eftersom de känner barnen och därför vet hur mycket de brukar äta. För att underlätta måltidsplaneringen behövs ett väl fungerande frånvarosystem. Det är även viktigt att undersöka möjligheten att ta tillvara på överbliven mat, genom att erbjuda den till försäljning eller att den kan serveras vid ett senare tillfälle.

No description available.

Bakgrund Det finns en överanvändning av antibiotika inom köttindustrin som bidrar till det globala problem som antibiotikaresistens innebär. Attityder till antibiotikaanvändning är ett välbeforskat område, men inte med syftet kopplat mot köttindustrin. Människors attityder och konsumtionsbeteenden har betydelse för vilket kött som produceras och huruvida djuret blivit behandlat med antibiotika enligt de lagar och regler som finns eller ej.  Syfte Syftet med studien var att undersöka köttkonsumenters attityder till antibiotikaanvändning inom köttindustrin samt skillnader utifrån konsumtionsbeteende och de olika sociodemografiska grupperna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en webbenkät som publicerades på sociala medier i september 2020. Insamlade data analyserades i IBM SPSS Statistics, version 27.0 för Windows med testerna Kruskal-Wallis, Mann-Whitney- U, Fisher’s exact test.  Resultat Av de totalt 214 respondenter som besvarade enkäten problematiserade den genomsnittliga respondenten antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, högre utbildningsnivå och högre ålder var särskilt avståndstagande. Lägre utbildningsnivå och lägre ålder korrelerade med en mer skildrad attityd i påståenden om antibiotikaanvändning.  Slutsats Det fanns en negativ attityd till antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, speciellt i grupperna med högre utbildningsnivå och högre ålder. Priset kunde vara en faktor som styr konsumtionsbeteenden, oberoende av attityd och det krävs ytterligare forskning huruvida attityder överensstämmer med handlingar och konsumtionsbeteende alternativt vad det är som blir den styrande faktorn.

Enligt FAO kommer världsbefolkningen stiga till över nio miljarder till år 2050 och efterfrågan på livsmedel öka med 70 procent. Framtiden med dess ökade befolkningsmängd och efterfrågan på en hållbar livsmedelsproduktion kräver ett livsmedelssystem som ger hög avkastning, men inte påverkar miljön negativt. Syftet med denna studie är att undersöka agroforestry som potentiellt jordbrukssystem i tempererade områden, med fokus på åkermark. Studien innehåller en litteraturstudie samt intervjuer med två svenska lantbrukare. Agroforestry innebär integrering av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Träd integrerade på jordbruksmark har lång tradition i Europa, men har försvunnit under de senaste decennierna i och med en ökad mekanisering under efterkrigstiden. Agroforestrysystemen beskrivs i vetenskapliga studier ha potential att ge en rad olika ekosystemtjänster och fördelar som ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet, förbättrat näringsflöde samt bättre skadedjurs- och ogräsbekämpning. Dessa ekosystemtjänster och fördelar är betydande i och med dagens klimatutmaningar. Men att anlägga agroforestrysystem innebär även svårigheter då systemen kostar och tar tid att anlägga. En risk är att interaktioner mellan träd och grödor kan bli negativa. Det saknas fortfarande tillräcklig mycket forskning gällande agroforestry i tempererade områden. Idag är agroforestry relativt okänt bland lantbrukare. Att det finns en tveksamhet hos dem kan även ha historiska orsaker. Information kring systemen har dock givit en mer positiv bild av agroforestry vilket tyder på att tveksamhet kan bero på att lantbrukare idag generellt inte har tillräckligt med kunskap och information kring systemen. Det är viktigt att överväga möjligheterna och svårigheterna för vidare integrering av agroforestry. Mer forskning och kunskap samt ökat jordbrukspolitiskt stöd och ekonomisk stimulans tillsammans med noggrann planering av systemen krävs för att agroforestry ska kunna utnyttjas till sin fulla potential i framtidens jordbruk.

Jordbruksproduktionen och självförsörjningen har varit en viktig fråga ur beredskapssynpunkt i Sverige under större delen av 1900-talet. Beslut tagna under 1990-talet gick ut på att slopa subventioner och gå från protektionism till frihandel i jordbrukspolitiken. Uppsatsens frågeställningar är: Hur kan man förklara denna förändring utifrån teorin om producent-och konsumentintressena och hur påverkade denna förändring den svenska livsmedelsförsörjningen sett till självförsörjningsgraden? Uppsatsens slutsats utifrån detta är att 1990-talets skifte från en protektionistisk till en frihandelsorienterad jordbrukspolitik bör ses som en förändring i ekonomiska motiv från ett bevarande av producenternas till konsumenternas intressen vars konsekvenser blev att jordbrukspolitiken förändrades.

Förändringar i livsmedelsproduktionen är nödvändigt för att kunna mätta jordens befolkning som förväntas öka drastiskt de kommande åren. FAO menar att blickarna bör riktas mot haven och extensiva (ej utfodrade) odlingar för att producera hållbara livsmedel. I denna litteraturstudie har tidigare forskning inom odling av makroalger och musslor granskats för att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som finns för marina vattenbruk i Sverige. Resultaten visar att marina odlingar av den svenska inhemska arten sockertång (Saccharina latissima) samt inhemska blåmusslan (Mytilus edulis) som studerats i denna studie kan spela stor roll för att erbjuda människor hållbara och näringsrika livsmedel. Odlingar på platser med god vattengenomströmning orsakar inte någon tydlig negativ påverkan på botten- eller vattenmiljön. Detta på grund av att organiskt material från odlade makroalger och musslor, och näringsämnen genom exkrement från musslor, kan spridas med vattenströmmarna. Extensiva odlingar av dessa arter kan bidra med levnadshabitat för många vattenlevande organismer samt upptag av läckta näringsämnen från bland annat industrier och jordbruk och risken för övergödning reduceras. Odlingarna bör dock placeras långt ifrån miljöer med risk för möjliga fekala och industriella utsläpp. Studien visar att organiska miljögifter i alger och musslor generellt inte är en hälsorisk vid konsumtion. Däremot kan oorganiska miljögifter i form av tungmetaller vara en hälsofara. Kontinuerliga kontroller av bland annat miljögifter, virus och algtoxiner utförs idag men kommer fortsatt krävas för att erbjuda säkra livsmedel. Sockertång och blåmusslor har viktiga näringsfördelar och blåmusslor har ett högt proteininnehåll samt att de båda livsmedlen kan erbjuda essentiella fett- och aminosyror. Sammanfattningsvis finns det potential för marina vattenbruk i Sverige att producera näringsrika och säkra livsmedel på ett hållbart sätt som gynnar vattenmiljön. Samtidigt är marin odling av makroalger och musslor relativt nytt i svenska vatten och mer forskning behövs för att säkerställa att odlingarna inte påverkar miljö och människa negativt.

Det överutnyttjande som idag sker av planetens resurser i kombination med klimat och -miljöpåverkan tär på världens ekosystem. Jordbruket är en bidragande faktor till de klimatrelaterade förändringar vi ser idag så som temperaturökningen i hav och land, förlust av biologisk mångfald och nedbrytning av land.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka funktioner jordbruket behöver bidra med för att hålla oss inom planetens gränser. Men att också undersöka vilka produktionsmetoder det finns i jordbruket som har potential att möta detta. För att ta reda på detta så har en litteraturundersökning utförts. Fokus ligger på de definierade planetära systemgränser vi vet har överskridits vilket är biologisk mångfald, markanvändning,klimatförändring och biogeokemiska cykeln av kväve och fosfor.Några av de funktioner jordbruket behöver bidra med för att hålla oss inom planetens systemgränser är; habitat för vilda arter inom olika funktionella grupper för att trygga generering av ekosystemtjänster, genetisk mångfald inom vilda och domesticerade arter,tt heterogent landskap med en variation av biotoper, bevara markens långsiktiga tt heterogent landskap med en variation av biotoper, bevara markens långsiktiga jordbruket ska kunna bidra till dessa funktioner så kan metoder som minskad plöjning, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel användas. Även att bevara bördig mark, bygga naturliga miljöer, tillföra organiskt material och att odla perenna och marktäckande grödor är några av de metoder som kan bidra till jordbrukets viktiga funktioner.

No description available.

The purpose of this paper is to investigate, based on a comparative study in Sweden, how vertical hydroponic farms can be implemented in urban environments and to identify the challenges with the implementation. The study examines various companies that work with hydroponic farms in Sweden and how the government can help the companies with the implementation of the innovation. Urban hydroponic farms can be a significant solution for solving the growing global population demand for locally grown fresh food, which includes good quality and nutrients. Previous studies, from a sustainability perspective, show that Sweden would benefit in several different ways if more hydroponic farms were implemented in the urban cities. The theory that the report is based on is the implementation theory. With this in mind, the empirics were analyzed from three different found themes; economy, political priorities & local involvement. Empirical data was collected from previous studies as well as from a qualitative methodological approach. This empirical study was based on multiple interviews with companies in the hydroponic farms industry located in Sweden and observations, to be able to analyze the findings based on our chosen theme. In this study we found that the result indicates that there are both advantages and obstacles to the implementation of hydroponic farms in urban areas. On the other hand, the benefits are predominantly from a sustainable development perspective with new innovative solutions, such as solar systems and upgraded district heating and district cooling systems.

Sveriges livsmedelssystem står inför stora utmaningar såsom negativ miljöpåverkan och beroendet av att importera både livsmedel och insatsvaror. Livsmedelsproduktionen, som idag domineras av det konventionella jordbruket, har bland annat inneburit utarmade jordar och exploaterade resurser samt utsläpp av gifter. Studien syftar till att sammanställa och jämföra den vetenskapliga forskningen och samhällsdebatten angående alternativ livsmedels-produktion. Studien är avgränsad till att redogöra för produktionssystemen regenerativa jordbruk och akvaponiska system. Den vetenskapliga forskningen angående regenerativa jordbruk och akvaponiska system sammanställdes i ett kunskapsläge. En kvalitativ innehållsanalys utfördes för att identifiera och sammanställa samhällsdebatten kring systemen. Samhällsdebatten rörande de två alternativa livsmedelsproduktionssystemen bildade följande teman: den samordnande rösten, den offentliga rösten, forskarens röst, den operativa rösten, samt den övriga rösten. Inom dessa teman identifierades följande sex kodord: livsmedelsförsörjning, miljömässiga aspekter, ekonomiska aspekter, sociala aspekter, utmaningar samt möjligheter. I vår undersökning har vi inte formulerat några nya begrepp, däremot har vi funnit samband såväl som avvikelser och glapp mellan samhällsdebatten och den vetenskapliga forskningen. / Sweden's food system faces major challenges such as negative environmental impact and is dependent on importing both food and intermediate goods. Food production, which today is dominated by conventional agriculture, has meant, among other things, depleted soils and exploited resources as well as emissions of toxins. This study aims to compile and compare the scientific research and the public debate regarding alternative food production systems. The study is limited to account for the production systems regenerative agriculture and aquaponic systems. The scientific research regarding regenerative agriculture and aquaponic systems was compiled in a state of knowledge. A qualitative content analysis was performed to identify and compile the public debate about the systems. The public debate concerning alternative food production systems formed the following themes: the coordinating voice, the public voice, the researcher's voice, the operational voice, and the miscellaneous voice. Within these themes, the following six code words were identified: food supply, environmental aspects, economic aspects, social aspects, challenges and opportunities. In our study, we have not formulated any new concepts, however, we have found connections as well as discrepancies and gaps between the public debate and the scientific research.