Livsmedelsproduktion har en stor miljöpåverkan och orsakar försurning, störning av den biologiska mångfalden, det kräver stora mängder vatten och sprider gifter. Idag produceras och kastas mycket mat som hade kunnat sparas om den hade behandlats annorlunda Den största mängden matavfall står hushållen för, men det uppstår matavfall i hela produktionskedjan.  Det finns ett forskningsbehov gällande matavfall, om orsaker och mängder samt vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att matsvinnet ska minska. Det finns få undersökningar om matsvinn i skolkök vilket inkluderar förskolekök, det är därför oklart hur mycket svinn som uppstår i denna del av kedjan. Enligt Naturvårdsverket uppstod det år 2012, 43 000 ton matavfall i skolkök varav 52 procent var onödigt svinn, det motsvarar ett matsvinn på 62,4 g/portion. Fokus i denna uppsats är förskoleverksamhet i Oskarshamns kommun och syftet är att undersöka mängder och orsaker till matsvinn samt vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för att minska svinnet. I detta arbete har det endast fokuserats på det matsvinn som uppstår i samband med förskolornas lunchservering. För att få svar på arbetets frågeställningar har det genomförts 20 intervjuer med både pedagoger och kökspersonal från verksamheten vidare har det även utförts vägning av matsvinn. Vägningen skedde på två förskolor under fem dagars tid, en förskola med tillagningskök och en förskola med mottagningskök. Under mätperioden uppkom det mer matsvinn än förväntat, den totala mängden svinn på de båda förskolorna var 99,60 kg. I genomsnitt kastades det 149,77 g/portion. I mottagningsköket kastades det 59,91 kg mat och medelvärdet var 185,7 g/portion. I tillagningsköket kastades det 39,69 kg mat och medelvärdet var 112,76 g/portion. Orsakerna till att matsvinn uppstår är att det är svårt att beräkna hur många portioner som ska beställas/tillagas, mottagningsköken får ofta för mycket mat levererad till sig p.g.a. att de har svårigheter att komplettera med mat under lunchen, det är brister i kommunikationen mellan vårdnadshavare, pedagoger och kökspersonal samt att det saknas resurser för att ta tillvara på matrester. För att minska mängden matsvinn i förskoleverksamhet behöver medvetenheten öka kring mängder och orsaker. Mottagningsköken kunde ges möjlighet att göra i ordning vissa tillbehör såsom koka pasta, potatis och bereda grönsaker, då det är lättare för dem att beräkna hur mycket mat som går åt eftersom de känner barnen och därför vet hur mycket de brukar äta. För att underlätta måltidsplaneringen behövs ett väl fungerande frånvarosystem. Det är även viktigt att undersöka möjligheten att ta tillvara på överbliven mat, genom att erbjuda den till försäljning eller att den kan serveras vid ett senare tillfälle.

No description available.

Bakgrund Det finns en överanvändning av antibiotika inom köttindustrin som bidrar till det globala problem som antibiotikaresistens innebär. Attityder till antibiotikaanvändning är ett välbeforskat område, men inte med syftet kopplat mot köttindustrin. Människors attityder och konsumtionsbeteenden har betydelse för vilket kött som produceras och huruvida djuret blivit behandlat med antibiotika enligt de lagar och regler som finns eller ej.  Syfte Syftet med studien var att undersöka köttkonsumenters attityder till antibiotikaanvändning inom köttindustrin samt skillnader utifrån konsumtionsbeteende och de olika sociodemografiska grupperna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en webbenkät som publicerades på sociala medier i september 2020. Insamlade data analyserades i IBM SPSS Statistics, version 27.0 för Windows med testerna Kruskal-Wallis, Mann-Whitney- U, Fisher’s exact test.  Resultat Av de totalt 214 respondenter som besvarade enkäten problematiserade den genomsnittliga respondenten antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, högre utbildningsnivå och högre ålder var särskilt avståndstagande. Lägre utbildningsnivå och lägre ålder korrelerade med en mer skildrad attityd i påståenden om antibiotikaanvändning.  Slutsats Det fanns en negativ attityd till antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, speciellt i grupperna med högre utbildningsnivå och högre ålder. Priset kunde vara en faktor som styr konsumtionsbeteenden, oberoende av attityd och det krävs ytterligare forskning huruvida attityder överensstämmer med handlingar och konsumtionsbeteende alternativt vad det är som blir den styrande faktorn.

Enligt FAO kommer världsbefolkningen stiga till över nio miljarder till år 2050 och efterfrågan på livsmedel öka med 70 procent. Framtiden med dess ökade befolkningsmängd och efterfrågan på en hållbar livsmedelsproduktion kräver ett livsmedelssystem som ger hög avkastning, men inte påverkar miljön negativt. Syftet med denna studie är att undersöka agroforestry som potentiellt jordbrukssystem i tempererade områden, med fokus på åkermark. Studien innehåller en litteraturstudie samt intervjuer med två svenska lantbrukare. Agroforestry innebär integrering av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Träd integrerade på jordbruksmark har lång tradition i Europa, men har försvunnit under de senaste decennierna i och med en ökad mekanisering under efterkrigstiden. Agroforestrysystemen beskrivs i vetenskapliga studier ha potential att ge en rad olika ekosystemtjänster och fördelar som ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet, förbättrat näringsflöde samt bättre skadedjurs- och ogräsbekämpning. Dessa ekosystemtjänster och fördelar är betydande i och med dagens klimatutmaningar. Men att anlägga agroforestrysystem innebär även svårigheter då systemen kostar och tar tid att anlägga. En risk är att interaktioner mellan träd och grödor kan bli negativa. Det saknas fortfarande tillräcklig mycket forskning gällande agroforestry i tempererade områden. Idag är agroforestry relativt okänt bland lantbrukare. Att det finns en tveksamhet hos dem kan även ha historiska orsaker. Information kring systemen har dock givit en mer positiv bild av agroforestry vilket tyder på att tveksamhet kan bero på att lantbrukare idag generellt inte har tillräckligt med kunskap och information kring systemen. Det är viktigt att överväga möjligheterna och svårigheterna för vidare integrering av agroforestry. Mer forskning och kunskap samt ökat jordbrukspolitiskt stöd och ekonomisk stimulans tillsammans med noggrann planering av systemen krävs för att agroforestry ska kunna utnyttjas till sin fulla potential i framtidens jordbruk.

Jordbruksproduktionen och självförsörjningen har varit en viktig fråga ur beredskapssynpunkt i Sverige under större delen av 1900-talet. Beslut tagna under 1990-talet gick ut på att slopa subventioner och gå från protektionism till frihandel i jordbrukspolitiken. Uppsatsens frågeställningar är: Hur kan man förklara denna förändring utifrån teorin om producent-och konsumentintressena och hur påverkade denna förändring den svenska livsmedelsförsörjningen sett till självförsörjningsgraden? Uppsatsens slutsats utifrån detta är att 1990-talets skifte från en protektionistisk till en frihandelsorienterad jordbrukspolitik bör ses som en förändring i ekonomiska motiv från ett bevarande av producenternas till konsumenternas intressen vars konsekvenser blev att jordbrukspolitiken förändrades.

Förändringar i livsmedelsproduktionen är nödvändigt för att kunna mätta jordens befolkning som förväntas öka drastiskt de kommande åren. FAO menar att blickarna bör riktas mot haven och extensiva (ej utfodrade) odlingar för att producera hållbara livsmedel. I denna litteraturstudie har tidigare forskning inom odling av makroalger och musslor granskats för att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som finns för marina vattenbruk i Sverige. Resultaten visar att marina odlingar av den svenska inhemska arten sockertång (Saccharina latissima) samt inhemska blåmusslan (Mytilus edulis) som studerats i denna studie kan spela stor roll för att erbjuda människor hållbara och näringsrika livsmedel. Odlingar på platser med god vattengenomströmning orsakar inte någon tydlig negativ påverkan på botten- eller vattenmiljön. Detta på grund av att organiskt material från odlade makroalger och musslor, och näringsämnen genom exkrement från musslor, kan spridas med vattenströmmarna. Extensiva odlingar av dessa arter kan bidra med levnadshabitat för många vattenlevande organismer samt upptag av läckta näringsämnen från bland annat industrier och jordbruk och risken för övergödning reduceras. Odlingarna bör dock placeras långt ifrån miljöer med risk för möjliga fekala och industriella utsläpp. Studien visar att organiska miljögifter i alger och musslor generellt inte är en hälsorisk vid konsumtion. Däremot kan oorganiska miljögifter i form av tungmetaller vara en hälsofara. Kontinuerliga kontroller av bland annat miljögifter, virus och algtoxiner utförs idag men kommer fortsatt krävas för att erbjuda säkra livsmedel. Sockertång och blåmusslor har viktiga näringsfördelar och blåmusslor har ett högt proteininnehåll samt att de båda livsmedlen kan erbjuda essentiella fett- och aminosyror. Sammanfattningsvis finns det potential för marina vattenbruk i Sverige att producera näringsrika och säkra livsmedel på ett hållbart sätt som gynnar vattenmiljön. Samtidigt är marin odling av makroalger och musslor relativt nytt i svenska vatten och mer forskning behövs för att säkerställa att odlingarna inte påverkar miljö och människa negativt.

Det överutnyttjande som idag sker av planetens resurser i kombination med klimat och -miljöpåverkan tär på världens ekosystem. Jordbruket är en bidragande faktor till de klimatrelaterade förändringar vi ser idag så som temperaturökningen i hav och land, förlust av biologisk mångfald och nedbrytning av land.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka funktioner jordbruket behöver bidra med för att hålla oss inom planetens gränser. Men att också undersöka vilka produktionsmetoder det finns i jordbruket som har potential att möta detta. För att ta reda på detta så har en litteraturundersökning utförts. Fokus ligger på de definierade planetära systemgränser vi vet har överskridits vilket är biologisk mångfald, markanvändning,klimatförändring och biogeokemiska cykeln av kväve och fosfor.Några av de funktioner jordbruket behöver bidra med för att hålla oss inom planetens systemgränser är; habitat för vilda arter inom olika funktionella grupper för att trygga generering av ekosystemtjänster, genetisk mångfald inom vilda och domesticerade arter,tt heterogent landskap med en variation av biotoper, bevara markens långsiktiga tt heterogent landskap med en variation av biotoper, bevara markens långsiktiga jordbruket ska kunna bidra till dessa funktioner så kan metoder som minskad plöjning, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel användas. Även att bevara bördig mark, bygga naturliga miljöer, tillföra organiskt material och att odla perenna och marktäckande grödor är några av de metoder som kan bidra till jordbrukets viktiga funktioner.

No description available.

The purpose of this paper is to investigate, based on a comparative study in Sweden, how vertical hydroponic farms can be implemented in urban environments and to identify the challenges with the implementation. The study examines various companies that work with hydroponic farms in Sweden and how the government can help the companies with the implementation of the innovation. Urban hydroponic farms can be a significant solution for solving the growing global population demand for locally grown fresh food, which includes good quality and nutrients. Previous studies, from a sustainability perspective, show that Sweden would benefit in several different ways if more hydroponic farms were implemented in the urban cities. The theory that the report is based on is the implementation theory. With this in mind, the empirics were analyzed from three different found themes; economy, political priorities & local involvement. Empirical data was collected from previous studies as well as from a qualitative methodological approach. This empirical study was based on multiple interviews with companies in the hydroponic farms industry located in Sweden and observations, to be able to analyze the findings based on our chosen theme. In this study we found that the result indicates that there are both advantages and obstacles to the implementation of hydroponic farms in urban areas. On the other hand, the benefits are predominantly from a sustainable development perspective with new innovative solutions, such as solar systems and upgraded district heating and district cooling systems.

Denna rapport undersöker logistiska utmaningar och möjligheter för att öka självförsörjningsgraden inom livsmedelsproduktionen i Norrbotten, Sverige. Norrbotten står inför svårigheter på grund av extrema klimat- och geografiska förhållanden, vilket påverkar tillgängligheten till varor och tjänster. Målet med studien var att föreslå åtgärder för att förbättra regionens logistiknätverk och öka självförsörjningsgraden. Genom en litteraturstudie och empirisk datainsamling från workshopen "Arctic Food Arena" analyseras självförsörjningsgraden och logistikutmaningarna i Norrbotten. Resultatet visade att ekonomiska utmaningar för lokala producenter och minskad primärproduktion är hinder för hållbarhet. En betydande minskning av mjölkinvägningen förutspås, vilket kan påverka både jordbruksnäringen och den regionala ekonomin. Dessutom minskar antalet mjölkkor dramatiskt, vilket är oroande för framtiden. Importen av livsmedel som inte kan produceras lokalt utgör en utmaning, men växthusodling har potential att täcka denna efterfrågan. Spannmålsodlingen har minskat betydligt, vilket ökar beroendet av import. Inom logistik och distribution är utsläpp av växthusgaser från mjölkproduktionen en oro, men närodlat är inte alltid den mest effektiva åtgärden för att minska utsläpp. Utmaningar inom paketering, lagring, orderhantering och ekonomi finns inom jordbrukssektorn. Trots möjligheten att outsourca vissa aktiviteter väljer de flesta producenter att behålla kontrollen över processen för att minska kostnader och bibehålla kvalitet. Ekonomiska incitament är avgörande för både jordbrukare och konsumenter, eftersom deras val påverkar konkurrensen inom den regionala jord- och lantbrukssektorn. För att effektivt hantera säsongsbetonade produkter och minska förluster föreslås optimering av lagringskapaciteten genom investeringar i kyl- och fryslager samt användning av externa logistiklösningar. Ökad självförsörjning är en del av ekvationen, men ensam räcker den inte för att minska klimatpåverkan. Det krävs en klimatvänligare produktionsprocess, där en starkt klimatmedveten strategi och investeringar för att minska utsläppen och optimera resursanvändningen på lång sikt. / This thesis analyzes challenges and opportunities connected to logistics to increase self-sufficiency in food production in Norrbotten, Sweden. The northern location and extreme climate contribute to different challenges and difficulties for transportation and production. The aim of this study was to propose actions to improve logistics and self-sufficiency in the region. By a literature review and data collection from the workshop “Arctic Food Arena,” the analysis of the degree of self-sufficiency was made. The results showed challenges in profitability for local producers, and a decrease in primary production was a major issue for sustainability. A continuous decrease in dairy cows and milk production is to be reckoned with in the future, which can affect the regional economy. Another challenge is that due to the cold climate, some food can't be produced locally. Greenhouse farming has proved to be a good alternative in this matter. The grain cultivation has seen a large reduction, which has increased the dependence on imported goods. In logistics and distribution, greenhouse gas emissions from milk production are a big concern, but locally produced food is not necessarily the most effective way to reduce emissions. Packaging, storage, order processing, and finance are other areas where challenges occur. Most producers choose to maintain control by themselves instead of outsourcing these tasks to a third party, even though they are time-consuming and not performed very well. Economic incentives are crucial for both farmers and consumers, as their choices impact competition within the regional agriculture sector. To effectively manage seasonal products and reduce losses, optimizing storage capacity through investments in refrigeration facilities and the utilization of external logistics solutions is proposed. Increased self-sufficiency is part of the equation, but it alone is insufficient to reduce climate impact. A more climate-friendly production process is necessary, involving a strongly climate-conscious strategy and investments to decrease emissions and optimize resource utilization in the long term.