Work is the key to the successful integration and an important indicator of integration statistics. A key indicator to monitor both at national- as local level.   This essay compares six Swedish municipalities to examine what factors leads to the positive outcome in achieved integration on the labor market. The six municipalities; Gnosjö, Emmaboda, Olofström, Oxelosund, Gällivare and Oskarshamn are considered as examples of the extraordinary good results. I have studied and described the "characteristics of immigrants" and "local conditions in the municipalities" and then compared sought to explain what leads to the positive result of achieved integration on the labor market. I have come to the conclusion that the characteristics of the immigrants seem to have less importance for achieved integration in the labor market. It’s likely to say that the the structure of the labor market can be a clausal variable to explain the success. But also, the strategic work of the municipalities to integration on the labor market.

Implementering av tidigare dragna erfarenheter utgör ett av totalt fem steg i den kontinuerliga process som bidrar till organisationers inlärningsförmåga. Det är därför intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar utfallet av implementering av erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka i vilken omfattning Försvarsmakten implementerar tidigare dragna erfarenheter i verksamheten samt att öka förståelsen kring vilka faktorer som kan förklara utfallet. Detta undersöks utifrån förmågan att etablera camper vid internationella militära insatser. Att omhänderta erfarenheter utgör grunden för organisationers inlärningsförmåga och för ett gemensamt lärande, vilket i förlängningen också är relevant för en lärande organisation. En fungerande erfarenhetshanteringsprocess handlar initialt om insamling, analys och värdering av erfarenheter för att sedan övergå till implementering av dessa i organisationen eller verksamheten. För att implementering av erfarenheter ska kunna ske krävs inte bara efterfrågan eller behov bland berörda utan även förmåga/resurser, kunskap/kompetens, tid, organisering, motivation/vilja och förståelse. Etablering av Camp Nobel i Mali under 2014/2015 utgör undersökt fall avseende Försvarsmaktens förmåga till implementering av tidigare dragna erfarenheter, vilka hämtas från etableringen av Camp Northern Lights i Afghanistan under 2005/2006. Studiens resultat visar att Försvarsmakten brister i att implementera tidigare dragna erfarenheter och att det främst är faktorerna kunskap/kompetens, tid, organisering och motivation/vilja som kan hjälpa oss att förklara utfallet. Förbättringar inom dessa områden kan säkert bidra till en ökad implementeringsgrad av erfarenheter inom ramen för campetablering. Men för fortsatt utveckling och en fungerande erfarenhetshantering finns också behov av att regelfästa eller institutionalisera det kollektiva minnet kring de dragna erfarenheterna, vilket kanske också Försvarsmakten har behov av även inom andra områden

Tidigare forskning i länderna Sverige, Norge, USA och England lyfter fram att det finns implementeringsproblem i religionskunskap för lärare. Därför syftar studien till att undersöka hur lärare upplever utmaningar med religionsundervisning i skolan, utifrån en implementeringsteoretisk utgångspunkt. Studien baseras på en kvalitativ undersökning genom enskilda intervjuer med sju lärare i årskurs 4-6, utifrån faktorerna vill, kan och förstå. Resultatet visade att lärare upplevde svårigheter och utmaningar mestadels under faktorerna kan och förstå. Svårigheter som synliggjordes var brister med resurs, material och ekonomi. Lärarna upplevde även att de hade otillräckliga kunskaper, utbildning och förståelse för läroplanen, vilket tyder på ett implementeringsproblem i religionskunskap.

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogerna i deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod. Utifrån implementeringsteorin och med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi försökt få större förståelse för de förutsättningar pedagogerna ställs inför på skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna ställs inför olika förutsättningar på skolorna och att pedagogernas kompetens är det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar också att pedagogernas motivation är avgörande för deras vilja att utveckla sig själva och undervisningen.   Resultatet av vår studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i många fall påverkas av varandra. Om det är någon av dessa faktorer som är bristande påverkar detta pedagogernas valmöjlighet av läs- och skrivutvecklingsmetod. Vi kan konstatera att vissa pedagogers undervisning och metodval har påverkats av vilken kompetensutveckling de fått och vissa ser brister i detta för att kunna genomföra den undervisning de skulle vilja. Ingen av pedagogerna säger att de saknar motivation till arbetet men däremot efterfrågar de ibland fler resurser. De flesta pedagogerna anser att deras valmöjligheter är stora men vi har i vår studie sett att påverkan av kompetens, resurser och motivation styr deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod i stor utsträckning.

Patientlagen (SFS 2014:821) trädde i kraft 1 januari 2015. I implementeringsprocessen är det viktigt att man gör uppföljningar av implementeringen för att se hur det implementerade fungerar i verksamheten. Detta gör man för att säkerställa att det inte har uppkommit implementeringsproblem. Det är viktigt att dessa uppföljningar görs för att man ska kunna åtgärda problem eller hinder som har uppstått. Uppföljningen är därför en viktig del i implementeringsprocessen. Denna studien syftar till att undersöka implementeringsproblem av patientlagen i primärvården i region Jönköping. För att studera detta använder man i studien olika implementeringsteorier och handlingslogiker. En viktig treenighet följs tillsammans med implementeringsproblem genom studien, förstå, vilja & kunna. I studien används metoderna kvalitativ intervju och kvalitativ textanalys. Verksamhetschefen som studien intervjuar är en verksamhetschef på en vårdcentral i region Jönköping, denne varverksamhetschef även när patientlagen infördes. Utöver intervjun har textanalyser gjorts för att se hur implementeringen har skett via regionen ner till verksamhetschefen och även vadriksdagen och andra myndigheter anser om patientlagens innehåll. Studien försöker på ett innehållsrikt sätt att bena ut vad regionen har lyft fram ur patientlagen i sin styrning motverksamheten. Slutsatser som studien visar är att det har uppkommit implementeringsproblem och fyra stycken implementeringsproblem presenteras i analysdelen. Implementeringsproblem har analyserats fram genom textanalyserna och i intervjun. Dessa fyra implementerings problem kan alla kopplas till den viktiga treenighet som studien påpekar, förstå, vilja och kunna.

Sveriges regering står fast vid att all befattning med narkotika ska lagföras, de menar att den avskräckande effekten är central i kampen mot narkotika. Den internationella utvecklingen har dock tagit en annan riktning. I dagsläget utreder flertalet stater alternativa lösningar på problemet, där metoder med ett centralt fokus på stöd och omsorg dominerar allt mer. Metoden har sitt ursprung i skadereduceringsmodeller och har evidens i den utsträckning att Förenta nationerna (FN) rekommenderar länder att skifta från straff till vård. Problematiken är att den enskilde med skadligt bruk av narkotika inte får eller vågar söka den vård som behövs när bruk av narkotika ska lagföras. I Sverige är dödligheten av narkotika hög i jämförelse med övriga europeiska länder. Således är det av intresse att se om narkotikapolitiken har legitimitet hos tjänstepersoner med ansvar för kommunens socialtjänst. Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsdesign för att undersöka socialchefers attityder till Sveriges narkotikapolitik. Då det har visat sig finnas en diskrepans mellan regeringen och experter i uppfattningen om hur den framtida narkotikapolitiken ska utformas, är det intressant att undersöka var socialchefer, som har i uppdrag att implementera denna politik, står i frågan. Datamaterialet inhämtades genom en enkät och materialet är av ett unikt slag. Med hjälp av implementeringsteori- och forskning undersöker uppsatsen socialchefernas attityder till regeringens policys, hur ansvarsfördelningen är organiserad och slutligen i vilken utsträckning de upplever narkotikapolitiken som legitim. Undersökningens resultat tyder på att det finns en meningsskiljaktighet mellan socialchefer och regeringsföreträdare. Dels visar resultatet på en stark vilja att utreda narkotikapolitiken och dels en vilja att följa FN:s råd och riktlinjer. Denna meningsskiljaktighet är även ett mönster som finns representerad i samtliga kommungrupper, när kommunerna indelas efter storlek.

The purpose of this thesis is to explore in which ways the understanding, opportunity and willpower of the Street-Level Bureaucrats can explain the influence that the Child Conventions preparatory work and implementation has had on the preschool staff's implementation after 2020. The aim of the study is achieved by using a qualitative text analysis to analyze interviews and surveys done with preschool staff and staff from the preschool administration in Malmö municipality. The materials from the interviews are categorized based on Lennart Lundquists framework of three conditions for implementation: change in knowledge, opportunities and willpower. The results are then again reviewed through the lens of Michael Lipsky's theory on Street-Level Bureaucrats and Lundquist's implementation theory. Results conclude that the knowledge has increased slightly along with a more systematic working routine and a stronger willpower among the staff to implement the Child Convention. These changes have happened even though the staff as Street-Level bureaucrats has experienced a lack of understanding in how and in which ways the political decision to make the Child Convention law is supposed to affect their workplace. They have also experienced lack of economic resources before and after 2020. The influence that the Street-Level bureaucrats have had can therefore be explained by the willpower, discretion and professional competence that they possess as staff in a local function. It is of importance in the conclusions that the staff already had a willpower to implement the Child Convention before 2020, which shows that the political decision might not have made an extraordinary difference.

The study consist of an investigation regarding the implementation of reassurance policing in Sweden and include a survey conducted among some of the local police offices in Stockholm County. The aim of the study is to investigate how the police officers working in the local polices offices experience the implementation of the local police offices and if the implementation of local the polices offices matches the police authority´s purpose with the project. The study uses the theoretical framework from political scientist Michael Lipsky called Street-level bureaucracy - Dilemmas of the individual in Public services which discuss the role of street-level bureaucrats and their influence in the implementation. Included in the study is also two different perspectives on governing in public sector called top-down perspective and bottom-up perspective. The findings of this paper shows that the police officers are in general positive towards the implementation and that there´s a duality among the police officers regarding the proximity to the citizens.

No description available.

No description available.