The aim of this study is to investigate a number of social worker views on long -term drug abuse and how they feel that this group of individuals should be treated. Our purpose is also to examine these social worker discretion in terms of decision-making under the Socialtjänstlagen (SoL) and Lag om missbrukare i vissa fall (LVM ). We conducted two focus group interviews and assumed a number of open questions. Our empirical data have been categorized by the study's purpose and issues and by recurring themes in our individual stories. Our results shows that all social workers believe that one should always look at the big picture in estimates related to drug users. They also believe that the process of long -term addicts occasionally feels hopeless. Social workers felt that their room for maneuver in terms of decision-making was fairly limited. Most informants expressed that they wished they had more room for maneuver in terms of decision-making under the SoL and LVM.

Sveriges regering står fast vid att all befattning med narkotika ska lagföras, de menar att den avskräckande effekten är central i kampen mot narkotika. Den internationella utvecklingen har dock tagit en annan riktning. I dagsläget utreder flertalet stater alternativa lösningar på problemet, där metoder med ett centralt fokus på stöd och omsorg dominerar allt mer. Metoden har sitt ursprung i skadereduceringsmodeller och har evidens i den utsträckning att Förenta nationerna (FN) rekommenderar länder att skifta från straff till vård. Problematiken är att den enskilde med skadligt bruk av narkotika inte får eller vågar söka den vård som behövs när bruk av narkotika ska lagföras. I Sverige är dödligheten av narkotika hög i jämförelse med övriga europeiska länder. Således är det av intresse att se om narkotikapolitiken har legitimitet hos tjänstepersoner med ansvar för kommunens socialtjänst. Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsdesign för att undersöka socialchefers attityder till Sveriges narkotikapolitik. Då det har visat sig finnas en diskrepans mellan regeringen och experter i uppfattningen om hur den framtida narkotikapolitiken ska utformas, är det intressant att undersöka var socialchefer, som har i uppdrag att implementera denna politik, står i frågan. Datamaterialet inhämtades genom en enkät och materialet är av ett unikt slag. Med hjälp av implementeringsteori- och forskning undersöker uppsatsen socialchefernas attityder till regeringens policys, hur ansvarsfördelningen är organiserad och slutligen i vilken utsträckning de upplever narkotikapolitiken som legitim. Undersökningens resultat tyder på att det finns en meningsskiljaktighet mellan socialchefer och regeringsföreträdare. Dels visar resultatet på en stark vilja att utreda narkotikapolitiken och dels en vilja att följa FN:s råd och riktlinjer. Denna meningsskiljaktighet är även ett mönster som finns representerad i samtliga kommungrupper, när kommunerna indelas efter storlek.

Using Faircloughs critical discourse analysis, this study examines how the drug discourse is constructed in the street newspaper Situation Stockholm and what role harm reduction has in the construction. Sweden has the second highest mortality rate amongst drug users in the EU. One reason for this, studies show, is the restrictive policy towards drug that’s dominating in Sweden. The study identifies four themes in the empirical material, consisting of articles in Situation Stockholm. These themes are “life with drugs”, “reasons for misuse”, “medical care” and “hopes”. The study concludes that the drug discourse in Situation Stockholm is similar to the main discourse in means of drug consumption being something abject and unwanted, but differs in the views of solutions for drug misuse, presenting harm reduction treatments as a solution. Situation Stockholm argues that harm reduction treatments should be more available for drug users. In the social practice that is the Street newspaper Situation Stockholm, the study concludes, the perspective of harm reduction instead of restriction as solution for drug misuse is articulated, but also that their user perspective articles play a small role in the order of discourse, partly due to the low status and stigmatization of drug users.

Syftet med studien är att undersöka patienters liv med opioidberoende innan och efter inskrivning på LARO-behandlingen, samt vilka erfarenheter av bemötande som finns. LARO är en substitutionsbehandling vid opioidberoende. Studien utforskar vilka attityder och bemötande LARO-patienter upplever, med en teoretisk utgångspunkt ur harm reduction. Studien har en explorativ ansats och gjordes med kvalitativa intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av direkt innehållsanalys, samt kopplats till teori och tidigare forskning. Resultatet visar på en tydlig skadereducering för samtliga deltagare sen de började med läkemedelassisterad behandling. Erfarenheterna av negativa bemötanden har varit många och är överrepresenterade i jämförelse mot de positiva. Bemötandet har kunnat kopplas till de olika teoretiska synsätten, och åsikterna har ändrats i kast med kunskapen om behandlingsmetoden ökar. LARO ger patienterna en möjlighet till att leva och motståndarna saknar vetenskaplig grund för sina åsikter.