<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.</p>

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.

Studien undersöker förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av det första sprututbytet i Stockholms län. I studien ges en bakgrund till Sveriges narkotikapolitik och hur dess utvecklingen har sett ut från 70- talet fram till idag. I bakgrunden till studien presenteras ett governace-perspektiv på brukarinflytande och de deliberativa processer där brukarinflytande är en naturlig del av policyprocessen. Syftet med studien är undersöka förekomsten av brukarinflytande i implementeringsdelen av den besluts- policyprocess som ledde fram till sprututbytets öppnande i april 2013. Studiens teoretisk ramverk består av teorier som ifrågasätter givenheten i governance-synsättet på brukarinflytande genom hänvisning till svårigheter med aktörskap och risken med konstruerat brukarinflytande. Forskningsstrategin som studien utgår ifrån är intervjuer med utvalda respondenter som har varit delaktiga vid implementeringen av sprututbytet samt brukarorganisationer som representerar och företräder sprututbytets målgrupp. Resultatet av studien visar på en svag förekomst av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet. Det brukarinflytande som kan anses har förekommit har varit på en individuell nivå och icke-formaliserat. I analysen presenteras tre möjlig förklaringar till den svaga förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet samt en analys om svårigheter med aktörskap vid implementeringen kopplat till studiens teoretiska ramverk. / This study examines the occurrence of user influence during the implementation of the first Needle and Syringe exchange Programme (NSP) in Stockholm County. The survey in his study consists of interviews conducted with persons that have been involved during the process and debate around the NSP in Stockholm County. The interviews have been conducted with two different groups of actors: User organizations and public actors. The first group called user organizations consists of actors from three different user organizations representing and organizing the target group for the NSP. The second group called public actors consists of public actors which have been involved under and/or before the implementation of the NSP in Stockholm County. The study contains a description of the background of NSPs in Sweden. The study describes the development of the Swedish drug policy from 1970 until today. Further it covers the development of the NSPs in other parts of Sweden as well as the development of harm reduction as a general strategy for drug addiction management. Several definitions to the terms user and user influence are presented. Four are conventional definitions of the term user, together with a fifth one which is then used within in the context of the study. The study presents definitions of the term user influence by a model dividing user influence in three categories: individual level, operational level and system level. Another division of the term user influence presented is formalized and non-formalized user influence. These different classifications are used in the analysis of the results. The study also presents a background to the governance view on user influence as a natural and unproblematic part in the policy process. The theoretical framework in the study consists of two parts: The first part questions governance and the given of user influence within a policy process. The study highlights the problems with a governance view on actorhood and user influence. The second part of the theory chapter presents a model for the policy process. The policy process is described in five stages: Initiation, processing, decision making, implementation and evaluation. The results of the survey show little occurrence of user influence during the implementation of the NSP. By using the classification with the three different levels of user influence the result is that the occurrence of user influence found in the investigation has the characteristics of individual level user influence. The study also shows that the user influence found can be classified as non-formalised influence. The analysis first discusses the factors of why there has been little occurrence of user influence during the implementation of the NSP and proposes three different plausible explanations: Politically sensitive question, structural difficulties and users view was already known. The analysis also discuss the problem with a governance view on actorhood and user influence in relation to the study. The study concludes that there has been little occurrence of user influence during the implementation of the NSP in Stockholm County and that the occurrence of user influence found can be classified as individual level user influence, with one plausible exception.

This thesis aims to understand and explain the importance that prostitution forums have for the exercise of power and influence in the area of prostitution. It also seeks to clarify how these forums developed and were able to occur within a Swedish context. Sweden was the first country to legislate to criminalise only the buying, but not the sale, of sexual services. Social work provisions aims to get people out of prostitution. The thesis is based on an ethnographic study of the three largest Swedish prostitution forums during a two-year period. The empirical material consists of both quantitative participant and content analysis and field notes from observation of the interactions on the forums. The theoretical framework is based mainly on A Theory of Fields by Neil Fligstein and Doug McAdam. It focuses on the collective action on - and between - fields and how institutions are reproduced and changed.   The results show that most of the content was published by a smaller group of actors. The interaction can be divided into the following subjects: social shims; information; negotiations and rules; advice and support; viewpoints on the forum as well as discussion on prostitution and its regulation. Moreover, the study shows that the forums enabled both sex service providers and sex clients to meet collectively, pursue common interests and discuss which rules should prevail in the prostitution market. Providers also pursued self-organised harm reduction social measures. This form of self-help was also sanctioned by a municipal prostitution unit, which can be interpreted as if it acted in a contrary direction to the government’s prostitution policy. The actors in the forums perceived themselves to be stigmatised by society, where sex service providers to a greater extent than sex clients, described a form of stigma. In the forums they could, however, feel a sense of belonging. The actors perceived themselves to be monitored by the Swedish state and they collectively self-regulated the interaction. Sex service providers and sex clients also co-operated, on occasions, with the Swedish state in order to jointly combat child prostitution, human trafficking and organised crime.