Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie var att få en djupare förståelse för aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund. En tidigare delrapport visade att studenter med invandrarbakgrund på Högskolan i Halmstad höstterminen 2007 hade delvis annorlunda föreställningar om, förhållningssätt till och prestationsnivå i utbildningen än studenter med nordisk bakgrund på samma program. Jag bestämde mig för att skapa en djupare förståelse kring hur dessa skillnader mellan studenter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund ser ut, vad de nämnda skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de kan leda till. Jag valde begreppet aktörskap som utgångspunkt och använde mig främst av Freire som teoretiker i min studie. Jag samlade empiri med hjälp av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och diskussioner.  Resultatet pekar på en traditionell studentroll som stämmer överens med en s.k. ”bankutbildning” som bygger på ett anpassningsinriktat lärande, vilket kan resultera i okritisk kunskap, underlägsenhetskänslor och motivationsförlust hos studenter med invandrarbakgrund.

Vår studie syftar till att undersöka om barn har möjlighet till eget aktörskap i förskolans ateljé. I vår studie utgår vi från ett barndomssociologiskt perspektiv. Vi betraktar barn som aktiva aktörer då de, utifrån egen förmåga, kan handla och reflektera. Vi ser barn som kompetenta och sociala individer som genom erfarenheter och möjligheter kan utveckla, utnyttja sitt aktörskap i förskolans ateljémiljö. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två förskolor för att kunna se om barn har möjlighet till att ta egna initiativ i ateljén. Vi observerade situationer utifrån ett observationsschema där vi kategoriserade barns initiativtagande i möjlighetssituationer där barnet, pedagogen och rummet var viktiga faktorer. Vi observerade även när barnen förhindrades att ta eget initiativ. Vi har också fotograferat delar av ateljén för att med stöd av bilder kunna titta på bland annat åtkomlighet av material för barn. Vi kom fram till att barnen gjorde aktiva val, samt erbjöds möjligheter, för att utöva och utveckla sitt aktörskap. I många situationer har barnens aktörskap visat sig genom att barnen exempelvis fått komma med åsikter och blivit hörda. Där av har de kunnat påverka sin situation i ateljén.

The aim of this study was to study the portrayal of children’s agency in parenting literature in the first half of the 20th century. Questions this study asked was how the importance of agency was portrayed as well as how the authors portrayed education as it relates to the Swedish school system’s mission of nurturing. The study did this by analysing four authors: Ellen Key, Alva Myrdal, Urban Hjärne, and Benjamin Spock according to the theories of Qvortrup as well as the definition of agency. Findings indicated that all the authors encouraged an agency to some extent. Furthermore, all except one author agreed upon the importance of schooling and the nurturing mission of schools were important. Key differed in this as she believed homeschooling was superior to public schooling since it could harm children’s agency. The authors passionately indicate that the subject about raising children must have been important during their time since they all have a strong opinion on the subject matter. Finally, this implies that they thought that there wasn’t sufficient information or discussion about childrearing.

Abstrakt Titel: Barn till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar – En kvalitativ studie om hur barn framställs i arbetsmaterial gällande stödinsatser Syfte: Syftet med studien är att analysera vårt insamlade datamaterial, och med begrepp från våra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta på hur barn framställs i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Analysmaterialet består av material kring FIBprojektet, föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stärka och bedöma föräldraförmågan hos föräldrarna i dessa familjer. Med begrepp hämtade från barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utläst teman i materialet knutna till de valda teorierna. Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat på framställningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har också studerat föräldraskapet utifrån insatserna och barnens position. Gemensamt för samtliga insatser var att de hade ett tydligt familjefokus, där barnen ofta ses som en del av familjebegreppet och inte som egna individer. I materialet har vi bland annat utläst en tydlig dubbelhet angående barnens ansvar i dessa familjer samt diskuterat synen på barns utveckling. Vi har också sett att barn många gånger uttrycker en osäkerhet inför insatsernas syfte och sin egen delaktighet. Slutsatser: Vår huvudsakliga slutsats är att barnen uppmärksammas i begränsad utsträckning i materialet. Insatserna gav barnen lite, eller inget, utrymme alls, att själva agera utifrån sina individuella behov. Många gånger kom barnen och deras aktörskap och delaktighet i skymundan för föräldrarna och deras funktionsnedsättningar, då flera av insatserna syftade till att stärka föräldraförmågan.

Arbetet undersöker hur områden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien består av en ideologianalys av åtta bilderböcker som alla blivit utgivna under åren mellan 1999 – 2011. Syftet är att granska vilka kunskaper och värderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förståelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn på barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar. Resultatet visar att barnlitteraturen förmedlar en varierande skildring av död och sorg i böckerna där kunskap växlar mellan det konkreta och det abstrakta. Hur barnen skildras och den syn på barnet som förmedlas i böckernas innehåll är övervägande positiv, där barn ses som kunniga, kompetenta och självständiga aktörer.

Möjligheterna för barn att vara delaktiga i barnavårdsutredningar varierar och det förekommer även svårigheter med att skapa förutsättningar för delaktighet. För att bättre förstå detta, undersöker den här studien socialsekreterares perspektiv på hur barns möjligheter till delaktighet ter sig och i vad mån socialsekreterare beskriver barn som kompetenta aktörer eller inte. Till hjälp för att förstå och tolka studiens resultat används ett barndomssociologiskt perspektiv och Harts delaktighetsstege. Denna kvalitativa studie har ett datamaterial bestående av nio intervjuer med socialsekreterare från olika verksamheter inom den sociala barn- och ungdomsvården i fem kommuner med en spridning över södra och mellersta Sverige. Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att socialsekreterare arbetar på många sätt för att möjliggöra delaktighet för barn i barnavårdsutredningar. Utöver detta har det visat sig att vuxna begränsar barn från att vara delaktiga och synen på barn som kompetenta aktörer eller icke-kompetenta påverkar hur delaktiga barn får bara. Synen på barn som kompetenta avgörs i huvudsak av barnets förmåga att verbalt kommunicera och är även nära sammanlänkad med faktorer omkring barnet som försätter barnet i en ”vuxenroll”. Föreställningen om barn som icke-kompetenta relaterar till faktorer hos barnet som dennes ålder, (o)mognad och funktionsnedsättning. Förutsättningar för barns delaktighet kan tänkas öka om kommunikationsmedel för icke-verbal dialog i större utsträckning implementeras i barnavårdsutredningar. Vidare forskning bör undersöka jämförelser mellan delaktighet i olika instanser av den sociala barn- och ungdomsvården samt delaktighet på högre nivåer av delaktighetsstegen än vad denna studie visat.

Studien har syftat till att undersöka några förskollärares beskrivningar av hur barns aktörskap kan ta sig uttryck i arbetet inom lärande för hållbar utveckling i förskolan. Syftet grundades delvis i förskolans läroplan, där det står att barn ska möjliggöras ett växande ansvar att aktivt delta för en hållbar utveckling (Skolverket, 2018). Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Därefter användes kritisk teori för förståelse av studiens resultat. I resultatet av förskollärarnas beskrivningar synliggjordes vikten av att barn får vistas i och lära om en hållbar miljö. Olika beskrivningar framkom utifrån barns aktörskap inom lärande för hållbarhet, men sammankopplades med begreppen inflytande och delaktighet. Förskolebarns aktörskap inom det hållbara arbetet kunde däremot ses ta sig uttryck på olika sätt i förhållande till ålder. Studiens slutsats blev att förskollärare kan ses besitta de möjligheter som skapas för förskolebarns aktörskap att till fullo uttryckas.

Studien undersöker ”Tio små kompisböcker” som läromedel och bokseriens budskap för vad som anses viktigt för barn att lära sig samt hur det kan påverka barns aktörskap. Studien består även av intervjuer med förskollärare om hur och i vilket syfte de arbetar med bokserien i förskolans undervisning. Bokförlaget Natur & Kultur är utgivare av bokserien och deras målsättning är att ge ut folkbildande litteratur som ska verka för tolerans, humanism och demokrati. Genom att analysera litteraturen och intervjuerna med förskollärarna ville vi synliggöra vilka känslor och moraliska värderingar som anses rätt och därmed hur barn påverkas i sitt aktörskapande. Empirin har bearbetats både enskilt och tillsammans och med våra egna tolkningar och generaliseringar som lett fram till studiens resultat. Genom att vi utgick från en induktiv ansats i analyserna av empirin kunde vi se att de didaktiska frågorna VAD, HUR och VARFÖR passade som teman. Vi använde sedan frågorna som utgångspunkt vidare i analysprocessen som gjorde att studien tillslut landade i det sociokulturella perspektivet med inslag av pragmatismen. Forskningen om barnlitteratur som ligger till grund för studien fokuserar främst på hur den använts i fostrande syfte både historiskt och i nutid.  Resultatet som vi kommit fram till genom studien är att förskollärarna främst arbetar med bokserien i värdegrundsarbetet som verkar handla om värderingar som ska forma barnen till att bli socialt ansvarskännande samhällsmedlemmar. Värderingarna som bokserien framhäver är att vissa känslor som glad är mer önskvärda än att vara arg och beteenden som är mer önskvärda är att hjälpas åt och dela med sig till andra. Att använda bokserien i förskolans undervisning ska ge barnen förutsättningar att lära sig använda de normer och värderingar som anses rätta av en individ av samhället. Resultatet påvisar även att de yngre karaktärerna i bokserien inte klarar sig lika bra på egen hand och behöver hjälp från de äldre karaktärerna vilket kan anses förminska barnens aktörskapande.

Denna kvalitativa och komparativa studie bygger på planerad undervisning i förskolan och hur barn i olika åldrar möter denna undervisning. Jag har utgått från ett åldersperspektiv för att ta reda på hur barns möte med den planerade undervisningen tar sig uttryck och har observerat vad det finns för likheter och skillnader mellan äldre och yngre barn vid dessa tillfällen. Detta för att få kunskap om hur barns möte med planerad undervisning kan se ut i förskolan med fokus på barnens agerande, deltagande, utforskande och inflytande i dessa situationer. Det har tidigare gjorts studier och forskning kring barns lärande i förskolan i förhållande till undervisning där genus, språk och klass stått i fokus. Med det finns en brist på litteratur och studier ur ett åldersperspektiv som visar på hur just barnens ålder påverkar barnens möte med planerad undervisning. Jag har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring undervisning, barns aktörskap och lek i förskolan. Jag har inhämtat mitt material genom observationer och fältanteckningar då jag deltagit vid sex planerade undervisningstillfällen, på sex olika avdelningar och på tre olika förskolor. Mitt fältmaterial har analyserats utifrån Corsaros begrepp makro- och mikronivå, kamratkulturer, tolkande reproduktioner, delade ritualer, åtkomststrategier och barns aktörskap. Den slutsats man kan dra av mina fältstudier är att det finns flera skillnader mellan de yngre och äldre barnens möte med planerad undervisning såsom kommunikationens, sinnenas och lekens betydelse. Likheterna består främst utav barnens strategier, utforskande av pedagogiskt material samt betydelsen av det sociala samspelet.

Studiens syfte är att utifrån vårdnadshavares perspektiv belysa varför vissa elever valt att sluta på fritidshemmet i tidig skolålder, t.o.m. årskurs fyra. Dessutom vad eleverna gör på sin fritid istället för att gå på ett fritidshem. Studien syftar också till att visa hur fritidshemmet skulle kunna arbeta för att få eleverna att stanna kvar längre. Frågeställning: Varför slutar elever på fritidshemmet i tidig ålder? Vad gör deras barn på sin fritid i stället för att gå på ett fritidshem? Vad anser vårdnadshavare att fritidshemmet skulle kunna göra för att få eleverna till att stanna där längre? En kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare har ägt rum för att få mer nyanserade och ingående svar.  Resultatet visar att avsaknad av kompisar, fritidshemmets stökiga miljö samt barns mognad är anledningar till att barnen väljer att sluta på fritidshemmet. Barnen umgås istället med kompisar och ofta via digitala verktyg. Läxor blir gjorda tidigare på dagen nu när barnen slutat på fritidshemmet uppger vårdnadshavare. Informanterna anser att fritidshemmets personal behöver visa ett större engagemang samt öka elevernas inflytande i verksamheten för att få eleverna intresserade av fritidshemmet. Enligt informanterna behöver fritidshemmet fler resurser för att kunna erbjuda aktiviteter och en trygg miljö för barnen. Dock anser vårdnadshavare att problemen som uppstått genom bristfälliga ramfaktorer är något som rektorer och lokalpolitiker behöver se över.