Spelling suggestions: "subject:"anpassningsarbete lärande"" "subject:"utvecklingsinriktat lärande""
1 |
Anpassning eller utveckling? : Lärares lärande under en kompetensutvecklingssatsningVesterlund, Rebecka January 2012 (has links)
Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav. Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning. Kolbs lärcirkel, Piagets begrepp assimilation och ackommodation (eller med Ellströms termer anpassingsinriktat lärande och utvecklingsinriktat lärande) samt lärandets två processer och tre dimensioner formulerade av Illeris utgör det teoretiska ramverket. I det kompetensutvecklingsarbete som jag har följt början av har jag sett olika typer av lärande. Lärarna uppskattar erfarenhetsutbyte där de kan inspireras av varandra och reflektera tillsammans. Några av lärarna pekar på att deras egna handlingar når ett steg vidare när de kopplas till teori och lyfts upp för gemensam reflektion och diskussion, i linje med Kolbs lärcirkelteori. Jag har också sett hur kompetensutvecklingens innehåll, individernas drivkrafter och samspel med andra samverkar, vilket blir tydligt då några lärares motivation till att genomföra arbetet ändrats – till det mer positiva eller det mer negativa – under arbetets gång. Ytterligare ett exempel på lärande är assimilation – att lärare genom komptensutvecklingsarbetet bekräftar eller vidgar tidigare kunskapsstrukturer. Flera efterlyser förutsättningar för att kunna ompröva tidigare kunskapsstrukturer och ändra på sitt sätt att agera – ackommodation. Lärarande sker under kompetensutvecklingsarbetet. Den främsta faktorn som främjar lärande är erfarenhetsutbyte som innebär gemensam reflektion utifrån det som sker i lärarnas klassrum. Att det finns tid avsatt för detta utbyte är en förutsättning för att det ska leda till ökad gemensam kunskap. Gemensam reflektion utifrån lärarnas handling och gemensam tid är alltså främjande faktorer. Det finns också hinder för lärandet. Framför allt diskuterar jag vilken typ av lärande organisationen vill ska ske. I det kompetensutvecklingsarbete jag har studerat sker Assimilationslärande eller anpassningsinriktat lärande. Vill man också att ackommodationslärarande eller utvecklingsinriktat lärande ska ske i större utsträckning är det av vikt att kritisk reflektion ges utrymme, att målen med arbetet diskuteras, ifrågasätts och görs gemensamma. Det är i den kritiska reflektionen då olika perspektiv och åsikter möts som ny kunskap och lärande som leder in på nya vägar uppstår. Denna reflektion kräver tid; såväl tid för individuell reflektion som gemensam reflektion. Ledningen har ansvar för att det i organisationen finns tidsmässigt utrymme och utrymme att tänka kritiskt kring såväl målen för arbetet som vägen mot målen. Det är värt att fundera på vilken typ av lärande man vill ska ske när man som ledning drar igång ett kompetensutvecklingsarbete. Att alla ska ta till sig en och samma metod – innebär det att man är ute efter anpassningslärande utan kritisk granskning? Eller innebär skapandet av utrymme för reflektion att man strävar efter utvecklingslärande? I förlängningen leder dessa frågor till en diskussion om läraryrkets väsen – behöver lärare anamma samma metoder eller kan läraryrket vara ett yrke där lärares konstnärliga frihet ges stort utrymme? / To meet the constant changes in society of today it is essential for an organization that its members learn from each other. It is an important task for educational leaders to coordinate this. Since I am interested in becoming a headmaster and since I am interested in learning among teachers I decided to study a process where adult learning were in focus; an initial part of a teacher learning process on assessment for learning at a secondary school. My study is based on interviews with six teachers about their experiences of the learning process to find out what kind of learning that occurs and what promotes or prevents learning. The study relies on theories by Kolb, Piaget (or Ellström) and Illeris. Kolb´s learning cycle, Piaget´s concepts of assimilation and accommodation (what Ellström calls adaption oriented and development oriented learning) and the two processes and three dimensions of learning formulated by Illeris are theories that view learning as something that is created by individuals in interaction with their environment. Different kinds of learning occurs in the learning process that I have been studying. The teachers appreciate experience exchange and common reflection, and some of them indicate that their own actions are developed when the experiences are objects for common reflection and discussion and when actions are connected to theory, as Kolb says in his theory of learning cycle. Another kind of learning is occurring in the interaction of the content of the learning process, the teacher´s motivation and the cooperation with others. Some of the teachers´ motivation is getting stronger during the process, and some teachers are getting less motivated. A third kind of learning is assimilation – some teachers are broadening or confirming former knowledge structures. Examples of accommodation, when prior knowledge structures are reconsidered, are hard to find because it is early in the process, but some of the teachers calls for better conditions for that kind of learning; they call for more time to reflect and more space for critical discussion. The promoting factors for learning to occur is experience exchange involving common reflection on classroom situations. Scheduled time for this kind of exchange is also a promoting factor, in fact it is a precondition for learning to occur. There are also barriers for learning to occur. I am discussing what kind of learning an organization are looking for when a learning process is initiated. In the process that I have studied there is examples of accommodation or adaption oriented learning. For accommodation or development oriented learning to occur to a greater extent, it is important that there is space for critical reflection and that objectives are discussed, questioned and made common. Where different perspectives and opinions are met it is possible for new knowledge and learning to occur. This reflection requires time for as well individual as common reflection. Leaders in organizations are responsible for creating time and space for critical reflection on objectives and work. When an organization is about to start a learning process it is good to think about what kind of learning one wants to occur – adaption oriented learning where everybody learn to use the same methods without any critical discussion or development oriented learning where there is space for critical reflection? This question – what kind of learning an organization is looking for – leads to a discussion about the nature of the profession of teaching – are teachers obliged to embrace the same methods or is it possible to let teachers teach in different, individually colored ways?
|
2 |
” Allt börjar och slutar med dig” : Aktörskap hos studenter med invandrarbakgrundYalcin, Hamza January 2010 (has links)
Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie var att få en djupare förståelse för aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund. En tidigare delrapport visade att studenter med invandrarbakgrund på Högskolan i Halmstad höstterminen 2007 hade delvis annorlunda föreställningar om, förhållningssätt till och prestationsnivå i utbildningen än studenter med nordisk bakgrund på samma program. Jag bestämde mig för att skapa en djupare förståelse kring hur dessa skillnader mellan studenter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund ser ut, vad de nämnda skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de kan leda till. Jag valde begreppet aktörskap som utgångspunkt och använde mig främst av Freire som teoretiker i min studie. Jag samlade empiri med hjälp av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och diskussioner. Resultatet pekar på en traditionell studentroll som stämmer överens med en s.k. ”bankutbildning” som bygger på ett anpassningsinriktat lärande, vilket kan resultera i okritisk kunskap, underlägsenhetskänslor och motivationsförlust hos studenter med invandrarbakgrund.
|
3 |
Arbetares erfarenheter av lärande inom lageryrket : En intervjustudie med fokus på hur lagerarbetare upplever sin yrkeskompetensJakobsson, Klara January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärandet framgår inom lageryrket. Fokus är på lagerarbetares egna erfarenheter och hur de själva beskriver att de utvecklade sitt yrkeskunnande och sin kompetens, samt undersöka vilket stöd de hade av den formella introduktionen som arbetsgivaren tillgodosåg, såväl som den informella, av sina kollegor. Denna uppsats ämnar att behandla lärandet inom lageryrket. En kvalitativ metod har använts, där det empiriska materialet samlats genom semistrukturerade intervjuer. Fokus i studien är på informellt, formelllt, utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. Begreppen har tillämpats i studien genom att sättas i relation till lagerarbetares erfarenheter av hur de blivit kompetenta lagerarbetare. Resultatet visar att trots kort formell introduktion lyckas lagerarbetare lära sig arbetsuppgifterna, det är dock det informella lärandet som är mest utmärkande på arbetsplatsen. Lageryrket kräver inte några speciella förkunskaper. Anställda på företaget lär sig genom att göra. Det utvecklingsinriktade och anpassningsinriktade lärandet tillämpas i studien genom att kopplas ihop med dels hur medarbetarna utvecklar sin kompetens men även hur fria personalen är på arbetsplatsen. Gemenskapen och stödet av kollegorna är betydelsefullt för att utveckla sin yrkeskompetens och trygghet på arbetsplatsen. Avslutningsvis sammanfattas studien med en motiverande förklaring att studien är av pedagogisk relevans då det framgår att lärande på arbetsplatsen är avgörande för att bidra till en ökad kompetensutveckling. Studien bidrar med ett sätt att se på lärande på arbetsplatsen i och med kopplingen mellan olika teorier och tidigare forskning, inom lågstatusyrken. Det skulle vara intressant att studera liknande område utifrån ett genusperspektiv eller chefsperspektiv.
|
4 |
"Det är jag som ansvarar för min egen utveckling, ingen annan" : En intervjustudie om medarbetares kompetensutvecklingStrömberg, Nathalie January 2023 (has links)
Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som gör att medarbetare vill delta i kompetensutveckling på sin arbetsplats. Studien utgår från en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys tillämpats. Resultatet visade att egetansvar, chefer som pushar, utvecklingssamtal, utrymme att fatta egna beslut och kollegor är viktiga faktorer för medarbetarnas kompetensutveckling. Slutsatsen är att medarbetarnas kompetensutveckling gynnas av att ha en balans mellan det egna ansvaret för sin kompetens-utveckling och en tydlighet och struktur från organisationen och cheferna. Studienär relevant utifrån att organisationer kan gynnas av att ha en ökad förståelse för vilka faktorer som medarbetarna anser som viktiga för att kompetensutvecklas och hur de förhåller sig till kompetensutveckling.
|
5 |
Fast lön, provision och lärande? : En kvalitativstudie om förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för lärande hos medarbetare i ett callcenter.Fors, Oskar, Björklöf, Fanny January 2015 (has links)
In this study we aim to investigate what employees at a callcenter see as prospects, opportunities and barriers of learning within a company. To answer the purpose of this essay, two questions were formulated; "What opportunities for learning does employees experience in the company?" and "How can learning in the workplace improve for the sellers?". First, we present what previous research has highlighted regarding workplace learning and learning within the callcenter industry. Afterwards we present ten semi-structured interviews with leaders and sellers within a telecom company in Stockholm. The material from the interviews was analyzed on the basis of previous research and theories in socio-cultural learning. The result shows that there are many conditions and opportunities for learning within the company and that the learning promoted in the workplace, is largely shaped in adaptive oriented way. To further promote the learning of the employees requires a development of their acting-space and the organizational culture within the business. / I denna studie syftar vi till att undersöka vad medarbetare vid ett callcenter ser för förutsättningar, möjligheter samt hinder för lärande inom ett företag. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats; "Vilka förutsättningar för lärande upplever medarbetare inom företaget?" och "Hur kan lärandet på arbetsplatsen förbättras för säljarna?". Först presenterar vi vad tidigare forskning har belyst angående arbetsplatslärande och lärande inom callcenterbranschen. Vi genomförde därefter tio stycken semistrukturerade intervjuer med ledare och säljare på ett Telecom bolag i Stockholm. Materialet analyserades därefter utifrån tidigare forskning och teorier inom det sociokulturella lärandet. Resultatet visar att det finns många förutsättningar och möjligheter för lärande inom företaget samt att lärandet som främjas på arbetsplatsen är till största del av anpassningsinriktad form. För att ytterligare främja lärandet hos medarbetarna krävs en utveckling av handlingsutrymmet och organisationskulturen inom verksamheten.
|
6 |
HR-partnern: “En starkt rådgivande funktion” : En kvalitativ intervjustudie om rollen som HR-partner och lärande inom professionen.Rahlen, Andrea, Horn, Elin January 2020 (has links)
Det senaste decenniet har HR-arbetet förändrats i och med HR-transformationen som innebar införandet av en ny roll, HR-partner, i syfte att göra arbetet mer effektivt och värdeskapande. Den administrativa generalistrollen skulle bli mer strategisk och en del av organisationens ledning, genom införande av självbetjäningstjänster samt omfördelning av arbetsuppgifter. Detta ledde till en gränsdragningsproblematik och rollen som HR-partner blev otydlig. Vår studie syftar till att undersöka rollen som HR-partner för klargöra vad rollen innebär. Vidare avser studien att bringa kunskap om hur man i rollen kan utvecklas genom att undersöka lärandet inom rollen. Undersökningen har skett genom en kvalitativ metod med sju semi-strukturerade intervjuer av HR-partners på olika företag i Stockholm och Uppsala. Slutsatser av vår empiri har dragits utifrån vårt teoretiska ramverk: episteme, techne och fronesis, anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande, samt arbetsplatslärande. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en tematisk analys, som gav resultatet att rollen är komplex men att den av samtliga intervjupersoner upplevs vara en verksamhetsnära stödjande funktion med både operativa och strategiska arbetsuppgifter. Däremot har vi sett tendenser till att rollen på vissa företag inte utvecklats till den strategiska rådgivande funktion som varit avsikten. Orsaken till det tror vi kan bero på tidsbrist och en upplevelse av begränsat handlingsutrymme, vilket i sin tur kan bero på otydligt definierade arbetsuppgifter. Samtliga respondenter hade någon form av lärande forum och har lärt sig både informellt och icke-formellt. Samtliga respondenter uttryckte en önskan om ett ökat samarbete, med främst andra HR-partners inom företaget. En slutsats från vår studie är att ett ökat fokus på samarbete och en tydligare definition av roller från verksamheten skulle kunna leda till en förbättring och utveckling av rollen som HR-partner. / In the past decade, HR work has changed as a result of the HR transformation, which entailed the introduction of a new role, HR partner, in order to make the work more efficient and value-creating. The administrative general role would become more strategic and part of the organization's leadership, through the introduction of self-service services and the redistribution of tasks. Although, a change regarding the tasks made the role “HR partner” become unclear. Our study aims to investigate the role of HR partners to clarify what the role entails. Furthermore, the study intends to bring knowledge about how one can develop in the role by examining learning within the role. The study was conducted using a qualitative method with seven semi-structured interviews of HR partners at various companies in Stockholm and Uppsala. Conclusions of our study has been drawn from our theoretical framework: episteme, techne and fronesis, adaptive and developmental learning, and workplace learning. The study's questions have been answered with the help of a thematic analysis, which gave the result that the role is complex but that the role by all interviewees was explained to be a business-related support function with both operational and strategic tasks. However, we have seen tendencies that the role in some companies has not evolved into the strategic advisory function that was intended. The reason for this, we believe, may be due to lack of time and an experience of limited scope for action, which in turn may be due to clearly defined tasks. All respondents had some kind of network learning and have learned both informally and non-formally. All respondents expressed a desire for increased cooperation, especially with other HR-partners within the company. One conclusion from our study is that an increased focus on collaboration and a clearer definition of roles from the business could lead to an improvement and development of the role “HR partner”.
|
7 |
Gränslöst arbete ur ett hälsopedagogiskt perspektiv : En kvalitativ studie om lärares och forskares balansering mellan arbete och privatliv inom högskolesektornLevinsson, Rebecca, Wittzell, Frida January 2017 (has links)
Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.
|
Page generated in 0.1079 seconds