Sammanfattning Titel: ”Det är bara narcissister och diktatorer som inte gillar platta organisationer”- En fallstudie om arbetsmiljö i en medarbetarstyrd organisation Författare: Madeleine Brolin, Mattias Vall och Sandra Permerud Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete 15 hp Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med vår uppsats är att inventera på vilka sätt arbetsmiljön påverkas av medarbetarstyrning. Metod och teoretisk referensram: Studien är en fallstudie av en medarbetarstyrd organisation. Studien har en deduktiv ansats och har antagit en kvalitativ forskningsstrategi då syftet varit att få en djupare förståelse för hur respondenterna upplever sin arbetsmiljö. Studiens datainsamlingsmetod består av primärdata i form av tio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska referensram utgår från Krav- Kontroll-Stödmodellen. Slutsats: Vi har kommit fram till att medarbetarstyrning innebär höga krav på delaktighet, engagemang och beslutsfattande. Vår studie har visat att den höga kontrollen som råder i den medarbetarstyrda organisationen kan upplevas som ett krav. Medarbetarstyrning ställer även krav på individen att finnas tillgänglig för att ge stöd åt sina kollegor och individen förväntas att själv be om stöd vid behov. Vi har därmed kunnat konstatera att det sociala stödet är avgörande för att kunna hantera de höga krav och den höga kontroll som råder inom den medarbetarstyrda organisationen. Nyckelord: Medarbetarstyrning, Självstyrande team, Arbetsmiljö, Krav-Kontroll- Stödmodellen. / Abstract Title: “Only narcissists and dictators dislike decentralized organizations”- A case study of working environment in an employee controlled organization Authors: Madeleine Brolin, Mattias Vall and Sandra Permerud Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Course: Business Administration III - Organization, bachelor thesis, 15 credit Supervisor: Hans Wessblad Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of our candidate essay is to investigate in what ways working environment is affected by employee controlled organisations. Method: This is a case study of an employee controlled organization. The study has a deductive approach and has assumed a qualitative research strategy with the purpose of achieving a deeper understanding of how respondents perceive their working environment. The primary data has been collected through ten semi structured interviews. The theoretical framework derives from the job demand-control-support model. Conclusion: An employee controlled organization amount to high demands of participation, commitment and decision making. Our study has shown that high levels of control that prevails in an employee controlled organisation can be perceived as demands. An employee controlled organization also postulates that individuals is available to and support colleagues, it is also expected of individuals to ask for help when needed. Accordingly we find that the social support is crucial to be able to handle the high demands and high control of an employee controlled organization. Keywords: Self-managed work teams, Work environment, Demand-Control-Social support model

The corona pandemic caused restrictions to be implemented on March 18 on how universityteaching should be conducted. This meant that all teaching formats would be conducted remotely, internationally this came to be described as emergency remote teaching, which has brought about several consequences for students. The purpose of the study has been to understand the positive and negative effects students experienced by studying remotely. To investigate this, Karasek's and Theorell's demand-control and support model and Collins' theoretical concepts of emotional energy have been used. This has been studied through a qualitative research approach with semi-structured interviews as a research method. The results that have been identified are that students have experienced an increased flexibility with distance learning that entails a better perceived control of the study environment. The study has also identified that social relations have deteriorated, that instrumental support is inadequate, that the study environment has added more distractions and concentration difficulties, that reflection and discussion space has deteriorated, and the form of study has meant that the students experienced insufficient emotional and network support. The study has also identified that small study groups via zoom provide a better space for discussion and reflection than other forms of distance learning. / Coronapandemin gjorde att restriktioner implementerades den 18 mars för hur universitetsundervisning skulle bedrivas. Detta medförde att alla undervisningsformat skulle bedrivas på distans, internationellt kom detta att beskrivas som emergency remote teaching, vilket medfört en rad konsekvenser för studenter. Syftet med studien har varit att förstå vilka positiva och negativa effekter studenter upplevt med att studera på distans. För att undersöka detta har Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodellen och Collins teoretiska begrepp om emotionell energi använts. Detta har studerats genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsmetod. De resultat som har identifierats är att studenter har upplevt en ökad flexibilitet med distansundervisningen som medför en bättre upplevd kontroll av studiemiljön. Studien har även identifierat att sociala relationer försämrats, att det instrumentella stödet är bristfälligt, att studiemiljön har tillfört fler distraktioner och koncentrationssvårigheter, att reflektion- och diskussionsutrymme har försämrats samt har studieformen medfört att studenterna upplevt ett otillräckligt emotionellt- och nätverksstöd. Vid studien har det även identifierats att små studiegrupper via zoom medför ett bättre diskussion- och reflektionsutrymme än andra former av distansundervisning.

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.

Den psykosociala arbetsmiljön har tydliga kopplingar till medarbetares psykiska hälsa och välbefinnande. Höga krav i arbetet i samband med låg kontroll som att kunna styra sitt arbete och otillräckligt med stöd är bland de främsta indikatorerna på en arbetsmiljö som föregår med stressrelaterade sjukdomar och missnöje bland medarbetare. I människovårdande yrken är stressrelaterade sjukdomar överrepresenterade bland samhällets övriga yrkesgrupper, därför är en studie om hur olika faktorer antingen bidrar till en bättre arbetsmiljö eller inte av relevans för området där medarbetare lider på grund av arbetsförhållandena idag. År 2020 utlöste Covid-19 en pandemi som fick en hel värld att ställa om i spåren av att begränsa virusets framfart. För mig blev pandemin tydlig i en nära kontext av socialtjänstens arbete då jag befann mig på min verksamhetsförlagda praktik i utbildningen. Som en del i ett större program som anordnades av kommunen där jag gjorde min praktik fick jag möjlighet att bekanta mig med flera delar av socialtjänstens verksamhet, såsom Barn- och ungdom, Försörjningsstöd, Missbruk, Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen. Varje område hade sitt sätt att organisera arbetet på, men även olika strategier för att ställa om i verksamheterna för att begränsa en smittspridning av Coronaviruset bland både klienter och medarbetare. Denna studie tar avstamp i vad tidigare statistik och forskning visat om arbetsmiljön i människovårdande yrken och den omställning som socialtjänsten genomförde där arbetet till stor del förlades på distans. Min förhoppning är vidare att denna undersökning ska bidra med kunskap om hur distansarbetet har fungerat i relation till arbetsmiljön. Sammanfattningsvis har denna undersökning visat att distansarbetet är önskvärt om än i varierande grad. Majoriteten av socialtjänstens medarbetare vill alltså i viss mån arbeta på distans, vissa mer än andra, men dock inte för att arbetet görs mycket bättre hemifrån alla gånger. Därmed finns det anledning att fördjupa sig mer i orsakerna till att socialarbetare vill arbeta på distans. / The psychosocial work environment has clear links to employees' mental health and well-being. High demands at work in connection with low control to be able to manage their work and insufficient support are among the main indicators of a work environment that precedes stress-related illnesses and dissatisfaction among employees. Stress-related diseases is overrepresented in human service professions among, therefore is a study of how various factors either contribute to a better work environment or not is relevant to the area. In 2020, Covid-19 triggered a pandemic that caused an entire world, societies to change their ways of operating. Companies and institutions had to adapt and change its traditional way of conducting its work in order to best limit the spread of covid-19 infection. For me, the pandemic became clear in a close context of the Social services government work, when I had my internship in education. As part of a larger program organized by the municipality where I did my internship, I had the opportunity to gain insight in several parts of the Social services government work, such as helping Children and Youth, Financially support, Addiction support, Disability and Elderly Care. Each area had its own way of organizing the work, but also different strategies for reorganizing their ways of work to limit the spread of the dangerous virus among both clients and employees. Against the background of what previous statistics and research have shown about the work environment for human care professions and the adjustment that the social services carried out where the work was largely placed at distance from the traditional office work to employees' homes, this study will be an attempt to contribute with knowledge of how telework has worked. In summary, this study has shown that teleworking is desirable, albeit to varying degrees. The majority of social service employees thus want to work remotely to some extent, some more than others, but not because the work is done much better from home all the time. Thus, there is reason to delve more deeply into the reasons why social workers want to work remotely.

The purpose of this study is to investigate the work situation of housing supporters after exposure to threats and violence in the workplace. The study has a qualitative research approach and an abductive approach. Five housing supporters and a former housing supporter, now in a leading position, were interviewed with the help of semi-structured interviews. The participants lived in two municipalities in Central Sweden and were selected through a goal-directed selection and a snowball selection. The result is explained with the help of Demand- Control- and Support-model as well as the Lifeworld Theory. The empirical study is based on the answers from the interviews, the empirical data has been processed and analyzed and then presented in three main categories. The results show that several housing supporters feel that their mental state is negatively affected by threats and violence in the workplace. The results also show that social support is of great importance for reducing the negative stress and alleviating the negative consequences of threats and violence, and that education is important for housing supporters' ability to prevent and manage threats and violence in the workplace. It emerged that there was a need for more training, as it was considered a key factor in securing the necessary tools needed to be able to perform a good job.