Studien syftar till att undersöka hur medarbetares utvecklingsinriktade lärande tar sig uttryck inom ett HR-team, och vilka faktorer som för individen upplevs som de viktigaste förutsättningar för att utvecklingsinriktat lärande ska ske. De frågeställningar som besvaras är hur det utvecklingsinriktade lärandet tar sig uttryck hos medarbetaren, samt vilka interna och externa förutsättningar som medarbetaren upplever underlättar för att ett utvecklingsinriktat lärande ska uppstå. Data har samlats in med kvalitativ metod, där sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts där samtliga informanter arbetar inom samma HR-team i en global IT-organisation. Därefter har empirin behandlats med hjälp av kategorisering och kodning. I studiens resultat- och analysdel har double-loop lärande använts som teoretiskt analysverktyg, samt de förutsättningar som Illeris presenterar som viktiga för en god lärandemiljö. Studiens resultat indikerar att det utvecklingsinriktade lärandet tar sig uttryck i form av stort handlingsutrymme, som innefattar självständighet och möjlighet att påverka. Det utvecklingsinriktade lärandet tar även sig uttryck i medarbetarnas problemlösningsförmåga. Individerna upplever att interna faktorer som påverkar det utvecklingsinriktade lärandet är motivation. Det illustreras i form utav att informanterna menar att intresse är viktigt för att lärande ska uppstå, samt motivation till att reflektera och se över och förbättra processer vilket resulterar i lärande. De externa faktorerna som individerna upplever som underlättande för att utvecklingsinriktat lärande ska uppstå är arbetsmarknaden informanterna är verksamma på, en tillåtande arbetsmiljö som uppmuntrar till lärande och misstag, att det ges tid för lärande,  att det finns utrymme för kreativitet samt ledarskapets betydelse. / This study aims to investigate how individuals' development-oriented learning manifests itself within an HR team, and which factors by the individual are perceived as the most important prerequisites for development-oriented learning to take place. The questions that are answered within this study are how development-oriented learning is expressed, and what internal and external conditions the individual experiences make it easier for development-oriented learning to arise. Data have been collected using a qualitative method, where six semi-structured interviews have been conducted. The interviews were conducted with six informants, all of whom work within an HR team in a global IT organization. After the interviews were conducted, the empirics were sorted with the help of categorization and coding. In the results and analysis part of the study, double-loop learning has been used as a theoretical analysis tool, as well as the conditions that Illeris presents as important for a good learning environment. The results of the study indicate that development-oriented learning is expressed in the form of room for maneuver, which includes independence and the opportunity to influence. Development-oriented learning is also expressed in the individuals' problem-solving ability. The individuals experience that internal factors that affect development-oriented learning are motivation. This is illustrated in the form that the informants experience that interest is important for learning to arise, as well as motivation to reflect and review and improve processes, which results in learning. The external factors that individuals perceive as facilitating development-oriented learning are the labor market the informants are active in, a permissive work environment that encourages learning and mistakes, that there is time for learning, that there is room for creativity, and the importance of leadership.

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.