I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi är intresserade av är de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebära. Frågeställningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende på (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehåll samt på (3) insatsens betydelse. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade. Oavsett boendestödets utformning är innehållet riktat till klientens behov, där relationsskapande och tillit är grundläggande faktorer. Boendestödet kombinerat med andra typer av insatser krävs för att klienten ska kunna nå förändring. I och med att innehållet är baserat på individens behov så vittnar flera av respondenterna om att boendestödet har positiv betydelse för klienterna. I många fall handlar det om att klienten ska få ett kvalitativt liv som inte alltid behöver innebära drogfrihet.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor. Slutsatsen av detta var att boendestödet handlade om mycket mer än att skapa en självständig tillvaro för brukarna. Studien visade också på att boendestödjarnas arbete blivit mer krävande, som en följd av ständigt nytillkomna brukare med varierande grad av funktionsnedsättning och medföljande behov. Personalens upplevelser av sitt arbete som mer komplext såg vi som en indikation på att kompetensutvecklingen inte gått i samma takt.

Syftet med studien var att undersöka hur boendestödjare upplever sin yrkesroll utifrån sitt eget perspektiv. För detta syfte använde jag mig av frågeställningarna om hur de ser på (1) den egna yrkesrollen, (2) det egna handlingsutrymmet samt (3) samverkan. Systemteori samt empowerment fick bilda den teoretiska basen för undersökningen. För att uppnå mitt syfte valde sedan jag narrativ metod för att till fullo kunna ta del av mina informanters upplevelser.Intervjufrågorna kom utifrån vald metod att ersättas av något som mer kom att liknas vid samtal vilket gav mig en bredd men även ett verklighetsnära sammanhang till det informanterna berättade.Några av studiens huvudsakliga resultat var att många av boendestödjarna såg relationen som den mest betydelsefulla faktorn för utföranden av sitt uppdrag. En annan viktig faktor var den tysta kunskapen som många av informanterna besatt. En abstrakt kunskap som påverkade skapandet av det egna utrymmet för att tillmötesgå brukarna utifrån vad de själva trodde var bäst.Slutsatsen av studien visade på boendestödjarnas arbete som en komplex yrkesroll där engagemang och tyst kunskap var betydande faktorer för relationsbyggandet med brukarna.

Syftet med den här studien har varit att öka kunskapen om boendestöd i relation till vuxna personer med adhd, utifrån fyra boendestödjares perspektiv. Studien har sin utgångspunkt i en tillsynsrapport från Socialstyrelsen, där det framgår att boendestödjare saknar kunskaper om adhd och annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och att de även saknar kunskaper om metoder att använda i arbetet med denna målgrupp. Den forskningsansats som använts är kvalitativ metod och intervjuerna som genomförts har varit halvstrukturerade. Antalet genomförda intervjuer med yrkesverksamma boendestödjare är fyra till antalet, varav två av dessa boendestödjare var kvinnor och två var män. Intervjumaterialet strukturerades utifrån de tre frågeställningarna och därefter tematiserades signifikanta citat med hjälp av öppen kodning. Resultatet analyserades med hjälp av nyinstitutionell teori, teorier om handlingsutrymme och teorier om kunskapssyn, samt syn på metoder för det sociala arbetet. Slutsatser som dras är bland annat att boendestödjarnas kunskaper om adhd och om metoder för det sociala arbetet är mycket varierande. Även boeendestödjarnas förhållningssätt till adhd varierar. Vidare dras slutsaten att boendestödjarna upplever att samverkan mellan dem och biståndsbedömare, samt samverkan mellan dem och landstingspsykiatrin har brister. Studien visar även att boendestödjares handlingsutrymme har minskat sedan yrket uppkom.

Syftet med denna studie är att kartlägga självupplevd stress hos boendestödjare och chefer, samt att undersöka i vilken mån självupplevd stress skiljer sig åt hos arbetstagarna med avseende på befattning. Följande frågeställningar har använts för att besvara nämnda syfte: I vilken utsträckning upplever boendestödjare och chefer sig stressade i arbetet? Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupperna boendestödjare och chefer med avseende på arbetsrelaterad stress? För att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med boendestödjare och fyra med chefer, där samtliga intervjupersoner arbetar på ett och samma lågtröskelboende.   Tidigare studier har genom krav-kontroll-stödmodellen undersökt stress hos arbetstagare inom olika kontaktyrken, samt skillnader i hälsoutfall med avseende på befattning. Forskning har visat att arbetstagare inom kontaktyrken tenderar att uppleva högre stressrelaterad ohälsa i jämförelse med andra typer av yrken, samt att chefsyrket oftare är förenat med positiva hälsoutfall i jämförelse med lägre kvalificerade yrken. Det saknas däremot studier som undersökt stress hos yrkesgruppen boendestödjare och som ställer deras stress i relation till chefers, vilket är motiveringen till denna studie. Förhoppningen är att kunna bredda kunskapsläget om arbetsrelaterad stress samt att bidra med nya infallsvinklar. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Robert L. Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet bygger på fyra teman: krav, kontroll, stöd och antal år i arbetet.   De huvudsakliga resultaten visar att den generella stressnivån vid verksamheten är relativt låg, vilket kan förklaras av att det finns goda tillgångar till stöd och kontroll i arbetet samt av lång arbetslivserfarenhet. Däremot framkom det att cheferna upplevde högre stress i jämförelse med boendestödjarna. Detta berodde bland annat på att cheferna ofta prioriterade att stötta boendestödjarna på bekostnad av sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket ledde till att man ofta hamnade efter i arbetet.

Syftet med denna studie var att studera boendestödjares beskrivningar av deras eget lärande i vardagsarbetet. Tidigare forskning kring ämnet granskades för att få bakgrundsförståelse för att sedan genomföra semistrukturerade intervjuer med sex boendestödjare. Empirin analyserades utifrån en innehållsanalys och kopplades sedan in i diskussion kring jämförelse med resultatet med teorin ”The transformation of sensations: learning from primary experience”. Resultatet diskuterades därefter med tidigare forskning. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att vissa förutsättningar för lärande fanns bl.a. att ha bra personer runt sig, våga utmana sig själv och vara öppen till viljan att utvecklas. Dessutom för att lära sig i arbetet ställer man frågor, reflekterar och observerar andra kollegor i arbetet.

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>2020-06-05</p>

Undersökningen syftar till att undersöka boendestödjarens upplevelse av sin yrkeskompetens i arbetet med vuxna med psykiska funktionsnedsättningar samt hur yrkeskompetensen kan påverkas enligt boendestödjaren. Metodologisk utgångspunkt är hermeneutiskt tradition. För att besvara undersökningens frågeställningar genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Deltagarna är boendestödjare som arbetar på boende och inom boendestöd. Teoretiska utgångspunkter är Goffmans dramaturgiska perspektiv och symbolisk interaktionism. Resultatet visar olika betydelsefulla kompetenser i arbetet som boendestödjare. Särskilt märkbara relationskompetenser är vikten av att bemöta varje individ, kommunicera efter klientens behov, förmedla trygghet, tillit och förtroende. Resultatet visar även vikten av att lyssna, respektera och visa stöttning som professionell. Särskilt märkbara handlingskompetenser är att utföra handlingar efter klientens schema, hur man ska hantera svåra situationer, olika administrativa arbetsuppgifter och utföra handlingar tillsammans med klienten. Märkbart i resultatet är att flexibilitet och stresstålighet är betydelsefullt som boendestödjare. Resultatet visar att handledning och utbildning, kollegors inverkan på varandra, vikarier och själva mötet med klienten har en positiv påverkan på yrkeskompetensen. Resultatet visar även att brister i arbetet med kollegor, en frånvarande chef, stress och omotiverade klienter har en negativ påverkan som kan leda till stagnation enligt informanterna. Resultatet visar även betydelsen av att utvecklas som boendestödjare. Slutsatsen är att deltagarna är överens om att relationskompetens och relationsbyggande är av största vikt. Informanterna upplever kompetensutveckling som betydelsefullt för yrkesrollen. Deltagarna berättar att utveckling bör bibehållas för att hålla en god kvalitet inom professionen.

Social workers who working with housing support through the Social Services Act (SOL) has in their profession several factors to take into account to create influence for the individual users. They are governed by the rules of the local organization, their own valuations as well as the users will and needs which constitutes their discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and act to realize users influence as well as which difficulties they may meet and how they handle them. In order to fulfill the aim qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by the theoretical frameworks “empowerment” and “discretion”. The result showed that professionals wants to meet the users requests but they use their discretion in different ways. For example follow the rules of the organization, ignore them or find ways to go around them. The financial constraints of the organization, the fact that they have more users in need of support and that their assignments are more micromanaged are factors that limit user influence.