Studiens syfte var att identifiera kompetenser hos anställda verksamma inom IT-supportbranschen samt undersöka om det finns ett samband mellan empatisk disposition och utveckling av yrkeskompetensen hos dessa. Anställda personalchefer samt IT-chefer besvarade frågor kring vilka kompetenser som krävs för att utföra ett bra jobb som IT-supporttekniker. IT-supportteknikerna fick senare besvara en enkät baserad på Interpersonal Reactivity Index för att mäta deras empatiska disposition samt uppskatta hur hög kompetens de hade. Bivariat analys gjordes med hjälp av SPSS. Resultaten visade att den empatiska dispositionen är måttligt betydande för IT-supporttekniker i deras dagliga arbete trots att deras yrke utgår från att hjälpa andra. Det finns samband mellan vissa yrkeskompetenser och perspektivtagande (kognitiv komponent av empati). Slutsatserna som dras är de respondenter som skattar sig högst inom de två ematiindexen (perspektivtagande och fantasi) är mer benägna att hjälpa andra än de som skattar sig lågt. Empati är viktigt att uppmärksamma inom de yrken då fokuset är att hjälpa människor.

<p>Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod. Detta resulterade i tre huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Huvudrubrikerna var: professionalitet, bemötande och klientcentrerat arbetssätt. Resultatet visade på att deltagarna upplevde professionellt förhållningssätt som svårt att sätta ord på samt något de använder sig av utan att direkt reflektera över detta. Fortsatt forskning på området är nödvändig för att djupare studera hur kvinnliga samt manliga arbetsterapeuter inom olika arbetsområden ser på och upplever professionellt förhållningssätt.</p>

Vad anser du att en förskollärare gör i förskolan? Förskolläraryrket uppmärksammas allt för sällan utanför förskolan och det är svårt att hitta en tydlig förklaring av förskollärarens yrkesroll. Läroplanen för förskolan betonar i sina styrdokument hur en förskollärare bör vara, men upplevs de verkligen så som de tror? Studiens syfte är att ge en fördjupad förståelse om förskolläraryrkets profession och status. Även en historisk tillbakablick har gjorts för att få en bild av hur förskolläraryrket har vuxit fram och utvecklats. För att få svar på varför det finns svårigheter kring definitionen av förskollärarnas yrke undersöktes detta genom frågeformulär där förskollärarna själva fick beskriva sin profession. Barn mellan 3-5 år intervjuades och vårdnadshavare fick genom enkäter beskriva vad de tror att förskolläraryrket handlar om. Resultatet visade att barnen som grupp verkar ha en tydlig definition av vad en förskollärare är och gör i förskolan. Förskollärarna betonade att det inte enbart handlar om att leka på arbetstid, medan några av vårdnadshavarna endast såg förskolan som en förvaringsplats med fokus på blöjbyten och lek. Denna studie riktar sig till att personer i samhället, både de med och utan erfarenhet av förskolan, såväl som förskollärare ska få en djupare kunskap och förståelse om hur yrket uppfattas. Studien behandlar och synliggör vad en förskollärare är och vad en sådan gör. Förhoppningen är även att sträva efter att kunna höja yrkesstatusen för de som är verksamma inom förskolan samt att öppna dörren in till förskolan för de personer som inte har sett den tidigare.

No description available.

Matematik finns runt omkring oss men för att barnen ska bli medvetna om den behövs lyhörda och närvarande pedagoger som med sin kompetens synliggör matematiken, vilket tar oss in på studiens syfte. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna synliggör matematiken i den dagliga verksamheten på förskolan. Vårt forskningsproblem har sin grund i att internationella kunskapsmätningar har visat att svenska barn inte har lyckats få lika bra resultat som barn från flera andra länder. Med tanke på det så blev vi efter vår matematikkurs på förskollärarutbildningen på högskolan nyfikna på om pedagogerna reflekterar över hur de utför matematik i praktiken. Vi fick då ett intresse av att undersöka om pedagogernas tänkande om matematik stämmer överens med hur de synliggör den. För att undersöka forskningsområdet från olika perspektiv har vi utgått från tidigare forskning kring pedagogers förhållningssätt och kompetensutveckling inom sin yrkesroll men också om barns tänkande och språk inom matematik. För att samla in materialet har vi gjort en kvalitativ studie där vi har observerat hur pedagogerna arbetar med matematik på två förskolor från två olika kommuner. I studien deltog tre pedagoger från respektive förskola, så sammanlagt sex stycken pedagoger. Dessa pedagoger observerades och alla sex pedagoger besvarade dessutom intervjuenkäter med frågor som handlade dels om vad de har för utbildning och vad de har för syn på matematik i förskolan. För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat empirin utifrån den sociokulturella teorin och variationsteorin. Informanternas svar stämde överlag överens med det som observerades på förskolorna. Men studien visar att pedagogerna använder mer matematik än vad de är medvetna om. Studien har även lett till att vi har fått en djupare förståelse för att pedagogernas förhållningssätt och att deras yrkeskompetens har betydelse för när man lägger grunden för matematik i förskolan.

Den här studien syftar till att undersöka hur andraspråkstalares brytning påverkar attityder till deras bemötande, yrkeskunskaper och språkkunskaper, av bedömare från allmänheten. Den metod som använts är en variant av Matched-Guise Technique (MGT) där två talare med brytning och en infödd talare läst in samma text. 133 respondenter har slumpats in i tre grupper motsvarande var och en av de tre talarna. Varje grupp har sedan fått bedöma en talare i fråga om bemötande, yrkeskompetens, begriplighet och språkkunskaper. Resultaten från de tre grupperna har sedan jämförts och visar att talarna med brytning bedöms lika högt som modersmålstalaren när det gäller bemötande, marginellt lägre i fråga om yrkeskompetens och betydligt lägre i fråga om begriplighet och andra språkkunskaper. Grammatikkunskaperna skattades som lägre hos talarna med brytning trots att den faktiska grammatiken var korrekt. Andra relevanta fynd är att kvinnor skattade andraspråkstalarens bemötande och yrkeskompetens högre än vad män gjorde, och de respondenter som arbetar med språk eller språkundervisning skattade andraspråkstalarnas bemötande och begriplighet lägre än övriga bedömargrupper.

The purpose of this study is to examine librarians' reasoning regarding ethical dilemmas when meeting users. The study focuses on the librarians' views of their skills in relation to the library environment, ethical problems occurring during their workdays as well as the role of ethics among the professional skills. The empirical material has been collected through conversations with seven librarians at academic libraries in western Sweden. Three scenarios were used to prompt the librarians' reactions. The material was analyzed with the help of thematic analysis metod. One major finding is that librarians find it difficult to differentiate between personal and professional ethics. Another finding is that ethics as a skill should not be overlooked even though more practical competences are valued as more important in the daily work. The study also indicates that training ethical thinking can boost professional status, help problem solving as well as raise the quality level of work.

No description available.

No description available.

I arbetet, har en jämförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefäl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefäls kompetensnivåer. Därtill syftar arbetet till att söka förståelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter. / This thesis is a comparison of the STCW-95 and Swedish Higher Education Ordinance, furthermore it contains an interview study of active officers that strives to investigate whether there is a declining trend in skill levels of newly graduated ship officers. In addition, this thesis tries to develop an understanding for what skills an officer should have to cope with their line of work.