Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg – Wohl-gemuth. Detta har hjälpt mig att skapa en förståelse kring de utmaningar och problem som kvinnorna inom lastbilsföraryrket kan ställas inför. Studien visade att majoriteten av de kvinnor som deltog i studien hade anhöriga eller vänner och bekanta som kör lastbil. Det är på detta sätt som de har närmat sig yrket och fått en förståelse för yrket när de var yngre. Lastbilsföraryrket är ett yrke de trivs med och de vill inte byta yrke. Känslan av frihet och att de i viss mån kan planera sin dag själva, ingen dag är den andra lik är saker som lyfts fram som positiva. I undersökningen framkom det även att de ser yrket som tungt och slitsamt, men att allting går att lösa. Stress från yttre faktorer som de inte själva rår över nämns som mindre positiva inslag i yrket. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that makes women seek out the profession of truck driving, and how they view upon the profession. I have during the work used participant observation, focus group interviews and questionnaires sent out to the female truck drivers. These three ways to get information was used to give an overall picture of women's views on the profession, and the way into the profession. Altogether, I have been in contact with 35 truck drivers, 18 women and 17 men. As a theoretical framework, I have used the theories based on gender and gender marking process from primarily Hirdman, Westberg - Wohlgemuth. This has helped me to create an understanding of the challenges and problems that women in the truck driving industry may be facing. The study showed that the majority of women in the study have relatives or friends and ac-quaintances that drive a truck. It is in this way that they have approached the profession and gained an understanding of the profession when they were younger. Truck driving profession is a profession they enjoy and they do not want to change profession. The feeling of freedom and to a certain extent, the possibility to be able to plan their day themselves, is highlighted as posi-tive things about their work. The study showed that even though they see their profession as heavy and tiring, everything can be solved. Stresses from external factors that are beyond their control are mentioned as less positive aspects of the profession.

The purpose of this study was to examine school counselors experiences of meeting and working with adolescents with gender nonconforming identites. The study was based on two research questions which were stated as following: What do school counselors at upper secondary schools believe is essential when working with students with gender nonconforming identites? And is there access to regulatory documents or general material for school counselors to use when meeting students with gender nonconforming identites? And what are the school counselor's opinions on that being implemented? We decided to do a qualitative study and conducted six interviews with school counselors operating in six different upper secondary schools in Sweden. In addition to the interviews we decided to further our research to provide us with a global perspective using previous research as well as theories related to the purpose of the study. The results showed that school counselors found trust, continuity, confidentiality, situation based treatment, equality and gender inclusive language as most relevant to ensure students with gender nonconforming identites feel safe and accepted botn at school and as well as the counselors office. We also found there to be little to no regulatory documents or general material for school counselors to use when meeting students with gender nonconforming identites and the opinions among the informants were scattered where some had a positive take on it and others were critical.

Syftet med denna studie var att få en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket. Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap. Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas. Inom förtrogenhetskunskapen ryms att ha en blick för något, man kan se mönster eller beteenden som man kan tolka och se utgången av. Men, man kan inte ha en blick för något som man inte har upplevt innan. Båda kunskaperna bygger på att du har samlat på dig erfarenhet över tid. De samverkar med varandra i olika grad, beroende på personliga egenskaper, och den specifika situation de ställs inför. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that hides behind the statement to have an eye for something and an aptitude for something. In this study i have been in contact with two male truck drivers who have a long experience from truck driving.In the study they told me what knowledge they see as needed to be seen as a competent and skilled truck driver. The knowledge that the truck drivers brings out is to have an eye and an aptitude for the profession. The study showed that truck drivers had a hard time putting into words what they mean by having an eye and an aptitude for the profession.   The results of the study showed that when it comes to having an eye and an aptitude for the profession that stems from Aristotle's concept of knowledge, techne seen as skill knowledge and phronesis seen as familiarity or intimate knowledge.Within skill knowledge fit to have an aptitude for something, you have the ability to perform an action. This ability develops with practice and experience, and it is not possible to predict how long an individual's ability can develop. Within familiarity knowledge fit to have an eye for something, you can see patterns or behaviors that can be interpreted.   But, you can´t have a look for something you have not experienced before. The knowledge is based upon what you have accumulated over time. The knowledge interacts with each other to different degrees depending on personal characteristics, and the specific situation they face.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Tandhygienistprofessionen har en betydande roll i svenska tandvården och arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Tandläkarens och tandhygienistens arbetsområden kompletterar varandra, vilket gör att samarbetet är av stor vikt för en patientsäker vård. Syftet: Att studera vilken kunskap tandläkarstudenter i termin tio har avseende tandhygienistens kompetens. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av tandläkarstudenter (termin 10) från Malmö- och Göteborgs universitet som erbjuder två- respektive treårig tandhygienistutbildning. Materialet bearbetades i SPSS. Variablerna analyserades genom deskriptiv statistik samt utfördes jämförelser mellan lärosätena genom Chi2-tester. Resultatet baserades på 51 deltagare från Malmö och 26 från Göteborg. Statistisk signifikanta skillnader fanns avseende frågorna om att diagnostisera pericoronit, arbeta med beteendeförändringar, avlägsna suturer, arbeta med bettfysiologiska patienter, utföra avtryckstagning och inneha röntgenutrustning. Totalt var det 39 deltagare i Malmö och 18 i Göteborg som ansåg att de inte har tillräcklig kunskap om tandhygienisters kompetensområden. Samband mellan studenternas kunskap och tandhygienisternas utbildningslängd på respektive lärosäte kan dock inte påvisas. Slutsats: Det finns kunskap hos tandläkarstudenterna om tandhygienistens kompetens, men med viss variation. Skillnader i kunskap om tandhygienisters kompetens finns mellan lärosätena. Majoriteten av deltagarna ansåg att tandläkarutbildningen inte gett tillräcklig kunskap om tandhygienistens kompetensområden. / Background: Dental hygienist profession plays a significant role in Swedish dentistry and works primarily with prevention/health promotion. Dentists and dental hygienist's professions complete each other, which makes co-operation necessary to obtain a safe care for the patient. The aim was to study dental students (semester 10) knowledge regarding dental hygienists competence. Method: A cross-sectional study with questionnaire as measuring instrument was performed. The sample consisted of dentistry students from Malmo- and Gothenburg’s University, with two respective three years of dental hygienist education. Variables were analyzed by descriptive statistics. Comparisons between institutions, through Chi2-test were performed in SPSS. The result was based on 51 (Malmo) respective 26 (Gothenburg) participants. Statistically significant differences occurred regarding questions of diagnosing pericoronitis, behavioral changes, removing sutures, working with temporomandibular disorders, bite-impressions and responsibility of radiographic equipment. Malmo had 39 participants and Gothenburg 18 that reported they had not received enough knowledge. The relationship between the students knowledge and dental hygienists’ length of education cannot be established. Conclusion: There is a knowledge about dental hygienist’s competence, but with some variation. Differences in knowledge exists between the institutions. The majority of participants felt that the education did not give them sufficient knowledge about the dental hygienist's competence.

Previous research which has acknowledged how New Public Management has come to deprofessionalize welfare professions, with the focus on teachers, constitutes this paper's starting point. The swedish government believes that professional skills are not being used in the public sector, and a re-professionalization is necessary to increase the quality of public services. This study aims to investigate whether it is possible to identify professionalism in occupational practice for nine teachers who are working in public schools in Uppsala Municipality, to answer whether their professional competences are being used. The result shows a fairly high degree of professionalism among the teachers in the study, with quite great opportunities to make use of their professional competences. The teachers experience potency and independence to exercise their profession within the framework of the national curriculum. The management of the schools and the municipality seem to have very little need to direct and control the teachers.

Önskvärda ledarskapskompetenser är ett väl utforskat område, dock finns det relativt lite forskning som berör ämnet inom industrin i Sverige. Syftet med denna studie var därför att få en ökad förståelse för vad medarbetare som är verkande i en global industriorganisation upplever som viktiga kompetenser för ett optimalt ledarskap. Studien bygger på empiri från nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda från den globala industriorganisationen. Resultatet visar att chefer som besitter både generisk- och yrkeskompetens visar sig tillsammans uppnå det mest optimala ledarskapet. Slutsatsen som dras är att medarbetarna upplever en kombination av generisk- och yrkeskompetens som mest gynnsamt och att de ej går att styrka att den ena kompetensen är viktigare än den andra. Ytterligare en annan slutsats som denna studie kan bidra med är en ny synvinkel till teorin gällande uppdelningen mellan generisk- och yrkeskompetens. Empirin i studien har visat en sammanslagning av både generisk- och yrkeskompetens och menar att om dessa särskiljs helt åt kan det uppvisa en missvisande bild av kompetenserna. / Desirable leadership skills are a well-explored area, however, there is relatively little research on the subject within industry in Sweden. The purpose of this study was therefore to gain an increased understanding of what employees who are working in a global industrial organization experience as important competencies for optimal leadership. The study is based on empirical evidence from nine qualitative semi-structured interviews with employees from the global industrial organization. The result shows that managers who possess both generic and professional competence together achieve the most optimal leadership. The conclusion that is drawn is that the employees experience a combination of generic and professional competence as the most favorable and that they cannot prove that one competenceis more important than the other. Another conclusion that this study can contribute is a new point of view to the theory regarding the division between generic and professional competence. The experience in the study has shown an amalgamation of both generic and professional competences and believes that if these are separated completely, it can present a misleading picture of the competences.

Studiens syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar socionomer i ett klient-eller patientnära arbete och som kan bidra till förståelse för vad som kan bidra till ett långt och hållbart yrkesliv i det sociala arbetet. Socionomen tillhör kontaktyrkena vilket innebär att det finns risker som kommer med yrket. Socionomen kan till exempel drabbas av psykisk ohälsa på grund av att ej kunna bemästra den stress som kan uppstå i mötet med patienten eller klienten när egna känslor väcks, men, hen kan också påverkas negativt av brister som finns i organisationen. Studiens frågeställningar har varit att undersöka vilka faktorer som kan främja och vilka faktorer som kan försämra förutsättningarna för ett långvarigt och hållbart yrkesliv i ett patient-eller klientnära arbete. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som har arbetat minst femton år i det sociala arbetet där resultatet sedan har analyserats med självbestämmande teori (Self determination theory, SDT). Resultatet visar att det finns både främjande och försämrande faktorer som kan påverka ett långvarigt yrkesliv beroende på hur organisationen väljer att agera i frågor som kan underlätta arbetsvillkoren, men, också att socionomen själv kan bidra genom eget agerande som att förstå hur egna livserfarenheter kan påverka i mötet, lära sig att reflektera och utveckla självkännedom tillsammans med kollegor och genom handledning. När socionomen upplever behovstillfredsställelse av autonomi, kompetens och tillhörighet i organisationen och i det patient-och klientnära arbetet bidrar det till att öka motivation vilket leder till bättre förutsättningar för socionomen att kunna arbeta länge och hållbart i det sociala arbetet. En slutsats av studien är att socionomen fortsättningsvis kommer att möta både känslomässiga och organisatoriska utmaningar i det patient-och klientnära arbetet. Sammantaget behöver hen förstå hur hen kan förhålla sig till båda och lära sig att bemästra dessa då det leder till yrkeskompetens. Beroende på hur bra socionomen förstår att tillgodose egna behov, lära sig att sätta gränser, använder sig av reflektion samt har tillgång till bra handledare och socialt stöd på arbetsplatsen så kan det bidra till goda strategier som underlättar för ett långvarigt arbetsliv, till exempel att regelbundet använda sig av egenvårdsstrategier som ger återhämtning. / The purpose of this study is to examine which factors that affect the social worker in client- or patientrelated work and which can contribute to an understanding of what can contribute to a long and sustainable professional life in social work. The social worker belongs to the human care professions, which means that there are risks that come with the profession. The social worker can for example suffer from mental illness due to not being able to master stress that can arise in the meeting with the patient or client when their own feelings are aroused, but the can also be negatively affected by shortcomings that exist in the organization. The study´s questions have been to examine which factors ca promote and which factors can worsen the conditions for a long-term and sustainable professional life in patient- or client related work. Five semi-structured interviews have been conducted with social workers who have worked at least fifteen years in social work, where the results have been analyzed using Self determination theory, SDT. The results show that there are both promoting and deteriorating factors that can affect a long-term professional life depending on how the organization chooses to act in matters that can facilitate working conditions, but also that the social worker can contribute through his own actions such as understanding how his/her/they own life experiences can affect in the meeting, learning to reflect and develop self-awareness togehter with colleagues and through supervision. When the social worker experience need satisfaction of autonomy, comptence and belonging in the organization and in the work close to the patient and client, it contributes to increase motivation which leads to better conditon for the social worker and to have a sustainably work life A conclusion of the study is that social workers will continue to face both emotional and organizational challenges in patient- and client related work. All in all, the social worker needs to understand how to both relate and learn to master this as they lead to professional competence. Depending on how well the social workers understand  their own needs, can set boundaries, learn to reflect and have access to supervisors and social support, this will contribute to strategies that promote factors that facilitate a long-term working life, for exemple self-care strategies.

While human capital is repeatedly recognized as the most critical source of organizational capabilities, transformational changes to business environments are causing challenges related to human resource development. Against the backdrop of this, the emerging European Lithium-ion battery industry is facing headwinds in supplying critical engineering talent with the right skill set to enable the significant predicted growth of the industry. To bridge skill gaps, and reduce such bottleneck, studies suggest that mapping competencies is critical. However, there is a lack of consensus regarding the definition of competence, and few empirical studies providing concrete meaning to it. Hence, the purpose of this qualitative case study is to identify competencies and perceived skill gaps in the context of a leading European battery player, catering to the need of both the industry and the researched field. The secondary data of the study includes a literature review consolidating existing literature on occupational competence and approaches to competence in a conceptual framework. The framework consists of twenty-two competence components and five competence dimensions: cognitive competence, functional competence, methods-and process competence, meta competence, and social competence. The primary data consists of interviews with managers and recruiters at the case company. Collected data was analyzed along the dimensions of the conceptual framework. The study reveals common competency requirements and skill gaps across multiple roles. Competencies include, but are not limited to structured problem solving, electrochemistry, Lithium-ion battery knowledge, and autonomy, while skill gaps include serial manufacturing and quality standards. The theoretical implication of the study encompasses accuracies and challenges related to the number of dimensions used for defining derived competencies. The practical implications relate to synergies in competence development efforts. / Humankapital har ständigt erkänts som den mest kritiska resursen hos organisationer. Samtidigt orsakar omvälvande förändringar i affärsmiljöer utmaningar relaterade till säkerställandet av dessa resurser. Givet detta, möter den framväxande Europeiska Litium-jon batteri-industrin motvind gällande identifiering och rekrytering av talanger med rätt kompetens, vilket krävs för att möjliggöra den stora tillväxten industrin står inför. För att lyckas överkomma denna flaskhals och utveckla de kompetenser som krävs, tyder studier på att kartläggning av kompetens är avgörande. Det råder dock brist på samförstånd kring definitionen av kompetens, med få empiriska studier som konkretiserar ämnet. Därav är syftet med denna kvalitativa fallstudie att identifiera kompetens och kompetensgap hos en ledande Europeisk batteri-spelare, vilket avser att tillgodose behoven hos både industrin samt det undersökta forskningsområdet. Studiens sekundära data inkluderar en litteraturöversikt som sammanställer befintlig litteratur kring definitionen av yrkeskompetens och kompetensramverk i ett konceptuellt ramverk. Ramverket består av tjugotvå kompetenskomponenter och fem kompetensdimensioner: kognitivkompetens, funktionell kompetens, metod- och processkompetens, metakompetens och socialkompetens. Primär data består av intervjuer med chefer och rekryterare hos uppdragsgivaren. Insamlad data analyserades i relation till dimensionerna i det konceptuella ramverket. Studien påvisar gemensamma kompetenser och kompetensgap hos flera roller. Kompetenserna inkluderar exempelvis strukturerad problemlösning, elektrokemi, kunskap om litium-jon batterier och autonomi, medan kompetensluckor inkluderar serietillverkning och kvalitetsstandarder. Det teoretiska bidraget av studien är en analys av det presenterade konceptuella ramverket. Analysen påvisar både möjligheter och utmaningar relaterat till antalet dimensioner som används för att definiera kompetenser. Det praktiska bidraget av studien avser synergier i kompetensutvecklingsinsatser.

The overall aim was to study nurses’ and managers’ attitudes towards micro social patient advocacy (I) and factors related to patient advocacy (II, III) with the main focus being on advocacy in the care of older patients in community health care together with psychometric testing of the instrument 'Attitudes toward Patient Advocacy Scale-Attitudes toward MIcrosocial Advocacy' (IV). Methods: A quantiative cross-sectional study and a qualitative study were carried out. Nurses (n=207) and managers (n=23) in community health care responded to a questionnaire about patient advocacy, nursing competence, personal traits, quality of care and organisational climate (I, II, IV). Nurses' (n=18) perceptions of influencers of patient advocacy was studied in a phenomenographic study (III). The results showed that nurses and managers reported positive attitudes to patient advocacy (I, II), especially for patients unable to speak for themselves (I). Two areas of nursing competence (Performing the nursing process, Supervision and cooperation) and a dimension of quality of care of older patients were positively associated with attitudes towards patient advocacy (II). Two organisational dimensions were, negatively (dynamism) respectively positively (playfulness), associated with attitudes towards patient advocacy. The nurses' perceptions of influencers of patient advocacy consist of three hierarchically related levels: The nurse's character traits, The nurse’s bond with the patient and The organisational conditions (III). The Swedish version of APAS-AMIA consists of 33 items in a four-factor structure (APAS-AMIA/SE): Support patients’ beliefs and decision-making, Safeguard patients' health care, Support patients to communicate their wishes and Respect patients’ wishes not to participate in decisions regarding care (IV). Conclusions: Maintaining the continuing professional competence of nurses is important, and is ensuring the organisational prerequisites to enable nurses' advocacy for patients. / Det övergripande syftet var att studera sjuksköterskors och chefers attityder till mikrosocialt företrädarskap för patienter (I), faktorer relaterade med företrädarskap (II, III) med huvudsakligt fokus på företrädarskap för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård samt psykometriskt testa instrumentet Attitudes toward Patient Advocacy Scale-Attitudes toward MIcrosocial Advocacy (IV). Metod: En kvantitativ tvärsnittstudie och en kvalitativ studie genomfördes. Sjuksköterskor och chefer (n=230) i kommunal hälso-och sjukvård besvarade frågor om företrädarskap, yrkeskompetens, personlighet, vårdkvalitet och organisationsklimat (I, II, III). Sjuksköterskors (n=18) uppfattningar av vad som påverkar företrädarskap studerades i en fenomenografisk studie (III). Resultat: Sjuksköterskor och chefer rapporterade positiva attityder till företrädarskap (I, II), framför allt för oförmögna patienter (I). Två områden av yrkeskompetens (Att utföra omvårdnadsprocessen, Arbetsledning och samarbete) liksom en dimension av kvalitet i vården av äldre var positivt associerade med attityder till företrädarskap (II). Två organisatoriska dimensioner var negativt (livfullhet) respektive positivt (lekfullhet) associerade med attityder till företrädarskap. Sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar företrädarskap omfattar tre hierarkiskt relaterade nivåer: Sjuksköterskans karaktärsdrag, Sjuksköterskans förhållande till patienten och Arbetsplatsens beskaffenhet (III). Den svenska versionen av APAS-AMIA omfattar 33 påståenden i en fyrfaktorstruktur (APAS-AMIA/SE): Stödja patienternas önskemål och beslutsfattande, Värna om patienternas vård, Stödja patienterna att kommunicera sina önskemål och Respektera patienternas önskemål om att inte delta i beslut (IV). Konklusioner: Sjuksköterskors yrkeskompetens bör upprätthållas för att de ska ha förutsättningar att företräda patienter. Det är viktigt att skapa organisatoriska förutsättningar för att sjuksköterskor ska kunna etablera en relation till patienten som underlag till företrädarskap.