Bakgrund: Det uttrycks ofta att påföljder för brott inte är tillräckligt hårda. Däremot har tidigare forskning visat att när människor själva får möjligheten att föreslå påföljder förekommer endast små skillnader mot vad som redan tillämpas. Personer med positiva attityder till trafiklagar begår mer sällan trafikbrott. Två grupper som är särskilt intressanta ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är yrkesförare och trafikskoleelever. Syfte: Att undersöka vad yrkesförare och trafikskoleelever ansåg var lämpliga påföljder för fortkörning, rattsurfing och rattfylleri för att jämföra hur deltagarnas åsikter överensstämde med påföljderna som tillämpas för dessa trafikbrott idag. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes hos 31 företag och trafikskolor längs södra Norrlandskusten. I enkäten presenterades fallbeskrivningar inspirerade av verkliga domar där deltagarna (n=216) fick föreslå lämpliga påföljder. Frågor om åsikter till dagens straffnivåer och attributioner för trafikbrotten inkluderades. Resultaten jämfördes med de påföljder som tillämpas och även med Trafiksäkerhetsenkäten 2014. Resultat: Deltagarna angav att fortkörning och rattfylleri bör bestraffas hårdare. Deltagarna ansåg även att vissa aspekter av rattsurfing borde vara förbjudet. Majoriteten av deltagarnas val av påföljder överensstämde inte med det som tillämpas idag. Inom varje brottstyp valde deltagarna hårdare påföljder än vad som tillämpas i en av fallbeskrivningarna och mildare i den andra. Diskussion: Fortkörning straffades mildast medan rattfylleri straffades hårdast. Resultatet diskuteras utifrån attributionsteorin som kan förklara kopplingen mellan människors tankar kring brott och straffande. De brott som straffades hårdast av deltagarna var också de som förklarades genom dispositionella attributioner. Studien påvisade skillnader mellan yrkesförare och trafikskoleelever, mellan könen, samt trendskillnader sett till ålder. / <p>2016-06-01</p>

Varför är det så få kvinnliga lastbilsförare? Denna fråga ställde jag mig själv, när jag konstatera att det inte fanns några kvinnliga elever på transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar på. Vi kanske gör fel på transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gått för andra kvinnor som arbetar inom åkeribranschen, sökte jag hjälp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a. har två friskolor som utbildar yrkesförare. Av dem fick jag ett antal kvinnliga namn som jag har ringt och intervjuat. Utav deras svar kunde jag konstatera att vara en kvinna i åkeribranschen är tufft, men att de kvinnor som är i den trivs och rekommenderar andra kvinnor att börja som yrkesförare. Jag fick också klart för mig att branschen har mycket att göra om man vill ha in kvinnan i den. En bra samverkan mellan branschen och gymnasieskolan kanske kan få fler kvinnor att söka transportlinjen.

Karin Holmkvist (2014) Sleep, meals and physical activity among professional drivers during the day with work and spare time. Master’s thesis in health at work. University of Gävle.   Night work and irregular work hours affects social and biological rhythms in activity, eating, sleep and metabolism. Researchshows how theworking conditions andworking hours affect professional drivers´ lifestyle and there is a negative impact on their health. The aim of this cross sectional study was to describe and compare living rhythms of professional drivers. Six drivers participated. Three driver´s had daytime work and three driver´s had shiftwork. Self report data on work hours, sleep, sleep quality, meal and meal frequency was collected by either a smartphone application or a paper correspondent diary. During the same period physical activity was measured by an activity meter attached to the leg. The results show that drivers on averageslept7hoursno matter workdayor spare time (non significant).The results indicatethat driversfelt they hadagoodsleep quality.The resultshows thatdriverseat different types of meals like breakfast, lunch, dinner or having a coffee on workdays and on spear time.  The drivers have an averageof food intakes,2 times duringthe workingdayand2 times during spare time. The resultalso indicatesthat drivers eat fromthree food groups out ofseven. The results indicate that one meal achieved the plate model during work day and spear time. The drivers weremore sedentaryintheir absence(48 minutes /day)thanat work (34.5 minutes / day).Therewasno significant difference inphysical activitybetween workand spare time.   Conclusion: Drivers slept equal during workday or spare day. Food habits can be improved by increased frequency and distribution during twenty-four hours.The physical activity is on a acceptable level but can be improved. It can be done by workplace subsidizes training card or by motivating individual health consultations regarding diet and exercise habits.  This extension can lead to changes in professional operating environment such as education in diet and nutrition, sleep and physical activity. Keywords: Professional driver´s, sleep, food, physical activity / Karin Holmkvist (2014) Sömn, måltider och fysisk aktivitet hos yrkesförare under dygn med arbete och ledighet. Projektkurs arbetshälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan i Gävle.   Yrkesförare är en riskgrupp med stillasittande, stress och rytmstörande arbetstider. Utbudet av mat kan vara begränsat liksom möjligheten att välja arbetsmåltidens tid, plats och innehåll. Forskning om hur arbetet påverkar dygnsrytmen i sömn, måltider, fysisk aktivitet och återhämtning hos yrkesförare är dock begränsad. Syftet med studien var att beskriva och jämföra yrkesförares dygnsrytm i sömn, måltider och fysisk aktivitet. I den här tvärsnittsstudie insamlades data om arbetstider, sömn och sömnkvalitet, måltider och måltidskvalitet genom självregistering med en Smartphoneapplikation eller motsvarande dagbok i pappersform. Under samma period registrerades fysisk aktivitet (sitt/ligga/stå/gå) via en fysisk aktivitetsmätare fasttejpad på låret. Av de sex förarna hade 3 förare dagtidsarbete, 3 förare arbetade skift. Resultatet visade att sömnlängden var i genomsnitt 7 timmar oavsett arbetesdygn eller ledigt dygn (icke signifikant skillnad).  Förarna ansåg sig ha en bra sömnkvalitet. Förarna åt olika typer av måltider som till exempel frukost, lunch, middag och fika på både arbetsdygn och ledighet. Förarna åt 2 gånger under arbetsdygn och 2 gånger under ledighet i genomsnitt. De åt i genomsnitt från 3 livsmedelsgrupper av 7 och en måltid uppnådde tallriksmodellen oavsett arbetsdygn eller ledigt dygn.   Förarna var mer stillasittande på sin ledighet (48 minuter/dag) än i arbetet (34,5 minuter/dag). Det var ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet mellan arbete och ledighet.  Slutsats: Förarna sover lika länge oavsett arbetsdygn eller ledighet. Förarnas kostvanor kan förbättras genom att antalet måltider och fördelning av måltider blir mer jämn över dygnet. Den fysiska aktiviten ligger på en acceptapel nivå men kan förbättras. Detta kan göras genom att arbetsgivaren ger personalen möjlighet till motiverande individuella hälsosamtal och till exempel subventionerar träningskort kan påverkas positivt. Resultatet i denna studie indikerar att de kan finnas behov av förändringar i yrkesförarnas arbetsmiljö som till exempel  utbildning inom kost och kosthållning, sömn och fysisk aktivitet.

SammanfattningJag arbetar på gymnasieskolan, Fordonsprogrammet – Transportteknik där jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare på tung lastbil och även buss. Min enkätundersökning är avgränsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant återkoppling från yrkesförare där det framgår om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingår i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utsträckning yrkesföraren i arbetslivet följer gällande regler och föreskrifter. Den belyser vilka brister som finns, inom vilka område och i vilka sammanhang dessa är. Detta kan i mitt arbete leda fram till om något i utbildningen behöver förändras eller om det framkommer något område som vi skulle behöva fokusera mer på i vår utbildning av yrkesförare på tung lastbil.Syftet är att se om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs. Hur vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare och därmed också öka trafiksäkerheten.Min undersökning är av empirisk och kvantitativ karaktär. Tidsåtgång är en termin med halvfarts studerande. Jag har använt mig av enkätunderlag från yrkesförare som varit verksamma olika lång tid, samt tagit del av redan befintlig fakta.Områdena som undersökningen behandlar genom enkätfrågorna är lastsäkring, trafikregler, kör- och vilotider, lagar- såsom exempelvis överlast och smuggling, kompetens, behörighet, fortbildning och hälsa.Min frågeställning var om yrkesföraren följer de regler och föreskrifter som ingår i dennes yrkesutövning? Och svaret måste på det stora hela bli, - ja. Sen finns det områden som vi kan förbättra, och det var ju mitt syfte att försöka få fram om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs.Genom min undersökning har jag kommit fram till att vi i utbildningen av yrkesförare behöver lägga ännu mer tid, och som jag ser det, ännu mer praktisk användning av färdskrivare och kör- och vilotidsbestämmelser. Jag har också kommit till en slutsats att vi behöver lägga ännu mera fokus på lastberäkningar och godshantering.Min undersökning visar även på att en yrkesförare idag faktiskt har en omfattande utbildning och oftast med specialinriktning för just det ändamålet de utför. Detta tycker jag känns tryggt och det bidrar till statushöjande av yrket och förhoppningsvis en yrkesstolthet hos chauffören. / SummaryI work at upper secondary school, Vehicles The program - Transport Technology where I participates in the education of pupils to the professional drivers on the heavy lorry and even bus. Min questionnaire survey are delimited to the solely truck drivers. I experience that there missing relevant feedback from professional drivers where there is clear if professional drivers follows the they rules and regulations as included in their professional business. This survey illuminates to what extent vocational the driver in working life follows the applicable rules and regulations. It illuminates the what shortcomings that are available, within what area and in which contexts these are. This can in my work lead up to if something in education needs to change or if there front comes something area that we would need focus more on in our training of professional drivers on the heavy truck.The purpose is to see if it needed one omvärderande of the training which shows where or on what is more focus in education needed. How we can improve the training of professional drivers and thereby also increase road safety.My investigation is of empirical and quantitative character. Time required is a semester with halvfarts students.I have used Me of questionnaire substrate from professional drivers who been active various long time, and taken note of already existing facts.The areas who the survey treats through survey questions are load fuse, traffic rules, driving and rest times, laws-such as for instance overload and smuggling, competence, Jurisdiction, continuing education and health.Min question at issue was if vocational driver follows the regulations and rules which fall within his professional practice? And the answer must on the large the entire become, - yes.Sen, there are areas as we can improve, and it was course my purpose to try to get front if needed one omvärderande of the training which shows where or on what is more focus in education needed.Through my investigation have I come to the conclusion that we in the education of professional drivers need to add even more time, and as I see it, even more practical use of tachographs and driving and rest provisions.I have also come to a conclusion that we need add still more focus on load calculations and goods handling.My investigation shows even on that a professional drivers today actually have a extensive training and usually with special concentration for just that purpose they perform. This I think feels safe and it contributes to status-enhancing of the profession and hopefully one professional pride of chauffeur.

The purpose of this study was to examine the implementation process of the use of simulators within the education of forestry workers. The focus was how the simulations contributed to the learning processes as an educational tool. This purpose was accomplished by interviewing teachers, the manufacturers, and sellers of the simulators. Earlier research has shown that simulators are a very useful educational tool, and that the result of their use has had a large impact on the speed at which the students learn. The simulators create an environment similar to reality, thus creating a smoother and faster transition to the machines later used in a real setting. As a result, education within many fields can be held in both real and simulated environments without problems. The design of this study was a qualitative method with semi-structured interviews that were conducted via Skype and in real life interaction, comparing the answers to find generalisations. We have used Kolb’s Theory of Experimental Learning to see how the simulators should be used as a proposal to how the educational process can be planned. The results from this study demonstrates differences in how the implementation process works and how the teachers wished the implementation to be. Therefore, we concluded that the teachers need an improved implementation process, including better education for the teachers  into how the simulators should be used.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg – Wohl-gemuth. Detta har hjälpt mig att skapa en förståelse kring de utmaningar och problem som kvinnorna inom lastbilsföraryrket kan ställas inför. Studien visade att majoriteten av de kvinnor som deltog i studien hade anhöriga eller vänner och bekanta som kör lastbil. Det är på detta sätt som de har närmat sig yrket och fått en förståelse för yrket när de var yngre. Lastbilsföraryrket är ett yrke de trivs med och de vill inte byta yrke. Känslan av frihet och att de i viss mån kan planera sin dag själva, ingen dag är den andra lik är saker som lyfts fram som positiva. I undersökningen framkom det även att de ser yrket som tungt och slitsamt, men att allting går att lösa. Stress från yttre faktorer som de inte själva rår över nämns som mindre positiva inslag i yrket. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that makes women seek out the profession of truck driving, and how they view upon the profession. I have during the work used participant observation, focus group interviews and questionnaires sent out to the female truck drivers. These three ways to get information was used to give an overall picture of women's views on the profession, and the way into the profession. Altogether, I have been in contact with 35 truck drivers, 18 women and 17 men. As a theoretical framework, I have used the theories based on gender and gender marking process from primarily Hirdman, Westberg - Wohlgemuth. This has helped me to create an understanding of the challenges and problems that women in the truck driving industry may be facing. The study showed that the majority of women in the study have relatives or friends and ac-quaintances that drive a truck. It is in this way that they have approached the profession and gained an understanding of the profession when they were younger. Truck driving profession is a profession they enjoy and they do not want to change profession. The feeling of freedom and to a certain extent, the possibility to be able to plan their day themselves, is highlighted as posi-tive things about their work. The study showed that even though they see their profession as heavy and tiring, everything can be solved. Stresses from external factors that are beyond their control are mentioned as less positive aspects of the profession.

Introduktion: Yrkesförare som grupp uppvisar hög prevalens av kardiovaskulära sjukdomar och muskuloskeletala besvär. Yrkets ogynnsamma arbetsförhållanden leder ofta till ohälsosamma levnadsvanor och få förare når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Trots yrkesgruppens låga hälsostatus är forskningsfältet förhållandevis outforskat, i synnerhet inom området för muskuloskeletal hälsa och fysisk aktivitet.  Syfte: Denna scoping review syftar till att beskriva vilka hälsofrämjande interventioner som studerats för att förbättra yrkesförares hälsa, med specifikt fokus på åtgärder för fysisk aktivitet. Metod: I detta arbete användes SBU:s metodbok och PRISMA för att följa de riktlinjer som finns för systematiska litteraturöversikter. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Web of Science under våren 2024. Kvalitetsgranskning gjordes enligt granskningsmallar från SBU. Resultat: Sex studier inkluderades i denna scoping review. Interventioner av livsstilsförändring, styrketräning och utbildning i fysisk aktivitet kunde alla bidra till ökad fysiska aktivitet. Styrketräning, utbildning i fysisk aktivitet, raster och stretching kunde minska muskuloskeletala besvär. Effekter på kost, sömn, antropometriska mått, kardiovaskulära hälsomarkörer och self-efficacy visade varierade resultat. Konklusion: Trots stora variationer på interventionerna fick de flesta av studierna positiva resultat på förbättrad hälsa eller hälsofrämjande beteenden i någon form, vilket visar på en bredd av möjligheter inför framtida interventioner och åtgärder. Fysisk aktivitet, som är en av hörnstenarna för kardiovaskulär och muskuloskeletal hälsa, behöver finnas med som komponent i det hälsofrämjande arbetet och där har fysioterapeuter med sin kompetens en viktig roll. Framtida forskningsprojekt behöver titta på fler potentiella åtgärder och hitta möjligheter att kringgå de utmaningar som föreligger i branschen för att bättre kunna möta yrkesgruppens behov av hälsofrämjande insatser.