Bakgrund: Det uttrycks ofta att påföljder för brott inte är tillräckligt hårda. Däremot har tidigare forskning visat att när människor själva får möjligheten att föreslå påföljder förekommer endast små skillnader mot vad som redan tillämpas. Personer med positiva attityder till trafiklagar begår mer sällan trafikbrott. Två grupper som är särskilt intressanta ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är yrkesförare och trafikskoleelever. Syfte: Att undersöka vad yrkesförare och trafikskoleelever ansåg var lämpliga påföljder för fortkörning, rattsurfing och rattfylleri för att jämföra hur deltagarnas åsikter överensstämde med påföljderna som tillämpas för dessa trafikbrott idag. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes hos 31 företag och trafikskolor längs södra Norrlandskusten. I enkäten presenterades fallbeskrivningar inspirerade av verkliga domar där deltagarna (n=216) fick föreslå lämpliga påföljder. Frågor om åsikter till dagens straffnivåer och attributioner för trafikbrotten inkluderades. Resultaten jämfördes med de påföljder som tillämpas och även med Trafiksäkerhetsenkäten 2014. Resultat: Deltagarna angav att fortkörning och rattfylleri bör bestraffas hårdare. Deltagarna ansåg även att vissa aspekter av rattsurfing borde vara förbjudet. Majoriteten av deltagarnas val av påföljder överensstämde inte med det som tillämpas idag. Inom varje brottstyp valde deltagarna hårdare påföljder än vad som tillämpas i en av fallbeskrivningarna och mildare i den andra. Diskussion: Fortkörning straffades mildast medan rattfylleri straffades hårdast. Resultatet diskuteras utifrån attributionsteorin som kan förklara kopplingen mellan människors tankar kring brott och straffande. De brott som straffades hårdast av deltagarna var också de som förklarades genom dispositionella attributioner. Studien påvisade skillnader mellan yrkesförare och trafikskoleelever, mellan könen, samt trendskillnader sett till ålder. / <p>2016-06-01</p>

No description available.

Uppsatsen utgör en studie av de anmälningar av fastighetsmäklare som inkommit till den statliga tillsynsmyndigheten, Fastighetsmäklarnämnden. Av de anmälningar som inkommit har i uppsatsen fokuserats på de som resulterade i någon form av påföljd, antingen varning eller återkallelse av registreringen. Vid granskningen av de 87 varnade mäklarna och de 2 avregistrerade har en geografisk fördelning gjorts för att kunna urskilja vissa tendenser. Samtidigt har det även gjorts en jämförelse om det är flest män eller kvinnor som blir varnade. Efter den sammanställningen så delades de olika förseelserna in i tio kategorier. Samma indelning som i tidigare arbeten för att kunna jämföra de olika grupperna om det skett någon förändring gentemot tidigare år. Slutligen förs en diskussion / analys om varför situationer uppstår som genererar olika typer av påföljder.. Om det beror på slarv, nonchalans, glömska eller ren okunskap.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna på skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhåller de sig till belöning och påföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors åsikter? Undersökningen genomfördes på elever i årskurs 7-9 med hjälp av en strukturerad enkät som fylldes i under skoltid. På alla frågorna som ställdes till fick eleverna välja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte så viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna på skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhåller de sig till belöning och påföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors åsikter? Undersökningen genomfördes på elever i årskurs 7-9 med hjälp av en strukturerad enkät som fylldes i under skoltid. På alla frågorna som ställdes till fick eleverna välja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte så viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor.

Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjänst som infördes somenskild påföljd vid brott den 1 januari 2007. Vårt syfte med uppsatsen har varit attstudera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjänst, alltså vilka tankarkring behandling och straff som har påverkat påföljden samt hur dessa tankar harhaft verkan på den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i när degenomför sin ungdomstjänst. På ungdomstjänstplatserna finns det handledare tillungdomarna. Vår huvudfrågeställning har varit om handledarnas handledning ochsyn på sitt uppdrag överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Vi harundersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt när det gäller attvara handledare till ungdomar på ungdomstjänst, samt vad de hoppas attungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjänst. Lagstiftarens intentionernär det gäller ungdomskriminalitet är att proportionalitet, förutsägbarhet ochkonsekvens i större utsträckning än tidigare ska vara en del i påföljderna. Förutomdessa principer har ungdomstjänst som funktion att vara gränssättande ochfostrande samtidigt som påföljden ska vara vägledande och reflekterande. Dehandledare vi har intervjuat har pekat på att deras roll har varit att visaungdomarna ett alternativ till kriminalitet vilket vi anser uppfyller lagstiftarensintentioner om att vara vägledande. Vi har sett ungdomstjänst som en straffrättsligpåföljd med behandlande inslag framförallt i den särskilt anordnade verksamhetenmen även i handlarnas bemötande och handlande kring ungdomen.

The purpose of this paper is to examine whether the sentences handed down to young offenders can be considered fair. We wanted to take an in-depth look at the penalties to understand how they work. To clarify our purpose, we used the following questions: How does organizing sanctions work in practice? What support services are offered to the young? What can be done to ensure sentences are as favorable as possible for young people? The empirical material is based on qualitative semi-structured interviews with six social workers from two different municipalities. We also made use of previous research in the field as a reference tool. The analysis was made based on theories of phenomenology, symbolic interactionism and a scientific theory based of criminal law. Our results shows how the different municipalities organize their work and that the two municipalities consider the process young offenders go through to be fair.

No description available.