Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjänst som infördes somenskild påföljd vid brott den 1 januari 2007. Vårt syfte med uppsatsen har varit attstudera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjänst, alltså vilka tankarkring behandling och straff som har påverkat påföljden samt hur dessa tankar harhaft verkan på den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i när degenomför sin ungdomstjänst. På ungdomstjänstplatserna finns det handledare tillungdomarna. Vår huvudfrågeställning har varit om handledarnas handledning ochsyn på sitt uppdrag överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Vi harundersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt när det gäller attvara handledare till ungdomar på ungdomstjänst, samt vad de hoppas attungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjänst. Lagstiftarens intentionernär det gäller ungdomskriminalitet är att proportionalitet, förutsägbarhet ochkonsekvens i större utsträckning än tidigare ska vara en del i påföljderna. Förutomdessa principer har ungdomstjänst som funktion att vara gränssättande ochfostrande samtidigt som påföljden ska vara vägledande och reflekterande. Dehandledare vi har intervjuat har pekat på att deras roll har varit att visaungdomarna ett alternativ till kriminalitet vilket vi anser uppfyller lagstiftarensintentioner om att vara vägledande. Vi har sett ungdomstjänst som en straffrättsligpåföljd med behandlande inslag framförallt i den särskilt anordnade verksamhetenmen även i handlarnas bemötande och handlande kring ungdomen.