Karin Holmkvist (2014) Sleep, meals and physical activity among professional drivers during the day with work and spare time. Master’s thesis in health at work. University of Gävle.   Night work and irregular work hours affects social and biological rhythms in activity, eating, sleep and metabolism. Researchshows how theworking conditions andworking hours affect professional drivers´ lifestyle and there is a negative impact on their health. The aim of this cross sectional study was to describe and compare living rhythms of professional drivers. Six drivers participated. Three driver´s had daytime work and three driver´s had shiftwork. Self report data on work hours, sleep, sleep quality, meal and meal frequency was collected by either a smartphone application or a paper correspondent diary. During the same period physical activity was measured by an activity meter attached to the leg. The results show that drivers on averageslept7hoursno matter workdayor spare time (non significant).The results indicatethat driversfelt they hadagoodsleep quality.The resultshows thatdriverseat different types of meals like breakfast, lunch, dinner or having a coffee on workdays and on spear time.  The drivers have an averageof food intakes,2 times duringthe workingdayand2 times during spare time. The resultalso indicatesthat drivers eat fromthree food groups out ofseven. The results indicate that one meal achieved the plate model during work day and spear time. The drivers weremore sedentaryintheir absence(48 minutes /day)thanat work (34.5 minutes / day).Therewasno significant difference inphysical activitybetween workand spare time.   Conclusion: Drivers slept equal during workday or spare day. Food habits can be improved by increased frequency and distribution during twenty-four hours.The physical activity is on a acceptable level but can be improved. It can be done by workplace subsidizes training card or by motivating individual health consultations regarding diet and exercise habits.  This extension can lead to changes in professional operating environment such as education in diet and nutrition, sleep and physical activity. Keywords: Professional driver´s, sleep, food, physical activity / Karin Holmkvist (2014) Sömn, måltider och fysisk aktivitet hos yrkesförare under dygn med arbete och ledighet. Projektkurs arbetshälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan i Gävle.   Yrkesförare är en riskgrupp med stillasittande, stress och rytmstörande arbetstider. Utbudet av mat kan vara begränsat liksom möjligheten att välja arbetsmåltidens tid, plats och innehåll. Forskning om hur arbetet påverkar dygnsrytmen i sömn, måltider, fysisk aktivitet och återhämtning hos yrkesförare är dock begränsad. Syftet med studien var att beskriva och jämföra yrkesförares dygnsrytm i sömn, måltider och fysisk aktivitet. I den här tvärsnittsstudie insamlades data om arbetstider, sömn och sömnkvalitet, måltider och måltidskvalitet genom självregistering med en Smartphoneapplikation eller motsvarande dagbok i pappersform. Under samma period registrerades fysisk aktivitet (sitt/ligga/stå/gå) via en fysisk aktivitetsmätare fasttejpad på låret. Av de sex förarna hade 3 förare dagtidsarbete, 3 förare arbetade skift. Resultatet visade att sömnlängden var i genomsnitt 7 timmar oavsett arbetesdygn eller ledigt dygn (icke signifikant skillnad).  Förarna ansåg sig ha en bra sömnkvalitet. Förarna åt olika typer av måltider som till exempel frukost, lunch, middag och fika på både arbetsdygn och ledighet. Förarna åt 2 gånger under arbetsdygn och 2 gånger under ledighet i genomsnitt. De åt i genomsnitt från 3 livsmedelsgrupper av 7 och en måltid uppnådde tallriksmodellen oavsett arbetsdygn eller ledigt dygn.   Förarna var mer stillasittande på sin ledighet (48 minuter/dag) än i arbetet (34,5 minuter/dag). Det var ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet mellan arbete och ledighet.  Slutsats: Förarna sover lika länge oavsett arbetsdygn eller ledighet. Förarnas kostvanor kan förbättras genom att antalet måltider och fördelning av måltider blir mer jämn över dygnet. Den fysiska aktiviten ligger på en acceptapel nivå men kan förbättras. Detta kan göras genom att arbetsgivaren ger personalen möjlighet till motiverande individuella hälsosamtal och till exempel subventionerar träningskort kan påverkas positivt. Resultatet i denna studie indikerar att de kan finnas behov av förändringar i yrkesförarnas arbetsmiljö som till exempel  utbildning inom kost och kosthållning, sömn och fysisk aktivitet.