Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies. Det var mer vanligt att äta frukost och skolmat i kategorierna morgonmänniska och neutrala än bland kvällsmänniskorna. Måltiderna frukost och skolmat samt mjölk till dessa måltider var mer vanligt att förtära i den kariesfria gruppen än i gruppen med kariesprevalens. Att borsta tänderna två gånger per dag var vanligare bland kategorierna morgonmänniska respektive de neutrala än bland kvällsmänniskorna. Det var även vanligare i den kariesfria gruppen än i gruppen med karies

Bakgrund: Intensivvårdspatienter får en mer eller mindre störd dygnsrytm. Störd dygnsrytm påverkar välmående, tillfrisknande och hälsa både på kort och lång sikt. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att förstå sambandet mellan störd dygnsrytm och hur det påverkar den svårt sjuka patienten och vad det ger för effekter för patientens tillfrisknande. Att försöka bibehålla dygnsrytmen är relevant för att inte förlänga intensivvårdstiden för patienten i onödan.   Syfte: Syften med studien är att beskriva störd dygnsrytm med fokus på sömn hos intensivvårdspatienter.   Metod: En litteraturstudie inkluderande artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vi fann tolv artiklar relevanta för den här studien och fyra kategorier identifierades vilket renderade i åtta subkategorier.   Resultat: Intensivvårdspatienter har en störd dygnsrytm och i det ingår sömnstörning som en huvudkomponent. Det finns flera orsaker och bakomliggande faktorer som påverkar både sömnen och dygnsrytmen, såväl miljömässiga som fysiska och psykiska. Gemensamt är att upplevelsen inte sällan är mycket individuell. Möjlighet att följa dygnets ljuscykel via ett fönster eller genom artificiellt ljus upplevs över lag som positivt och har en vetenskapligt bevisad betydelse för tillfrisknandet. En störd dygnsrytm och eller sömnstörningar påverkar intensivvårdspatientens redan hårt ansatta psykiska hälsa som i en del fall leder till kvarstående psykisk ohälsa efter sjukhusvistelsen.       Konklusion: Det svårt att hitta en gemensam lösning för rubbad dygnsrytm och sömnstörningar hos intensivvårdspatienter. Det är en mycket komplex och utlämnad patientgrupp med varierande individuella behov. Det krävs olika åtgärder på det individuella planet såväl i den miljö som patienten vistas i men även genom att tillse patientens fysiska och psykiska behov. Vidare forskning föreslås för att bättre förstå patientens behov, utveckla nya metoder och öka kunskapsläget i den kliniska verksamheten.   Nyckelord: Dygnsrytm, intensivvård, patient, sömn.

Intelligens handlar om förmågan att förstå, lösa problem, planera, tänka abstrakt, bearbeta information, tillgodogöra sig ny kunskap, samt förmågan att anpassa sig till sin miljö. Tidigare studier visar att kvällsmänniskor har högre IQ än morgonmänniskor. En orsak är att intelligenta personer är mer progressiva. Studier visar också att det inte finns könsskillnader i IQ. I denna studie undersöks om det finns ett samband mellan intelligens och dygnsrytm, samt mellan intelligens och faktiska sovtider. Ett annat syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns skillnader i intelligens mellan män och kvinnor. Experimentet bistod av 250 deltagare, varav 151 kvinnor och 99 män i åldrarna 15-60. Ravens Standard Progressive Matrices användes för att mäta deltagarnas IQ. Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ) användes för att ta reda på deltagarnas dygnsrytm, och deltagarnas faktiska sovtider skrevs i timme och minut. Resultaten visade att kvällsmänniskor har i genomsnitt högre IQ än morgonmänniskor. Ett samband mellan deltagarnas faktiska sovtider och IQ fanns inte. Vidare visade resultaten att det inte finns någon skillnad i IQ mellan män och kvinnor.

Sömn är ett grundläggande behov som bland annat är viktigt för kroppens återhämtning och för att människan ska må bra både fysiskt och psykiskt. När människor blir svårt sjuka och hamnar på en intensivvårdsavdelning blir sömnmönstret ofta stört. Själva sjukdomen påverkar sömnen samtidigt som det finns många olika faktorer i intensivvårdsmiljön som bidrar till en störd sömn och dygnsrytm. Det är viktigt att som sjuksköterska förstå vikten av sömn och arbeta för att främja en god sömn och normal dygnsrytm. Tidigare litteratur har visat på en kunskapsbrist inom detta område hos vårdpersonal och att området inte skulle vara så högt prioriterat. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors syn på sömn och dygnsrytm och vad de gör för att främja till en normal dygnsrytm för patienter som vårdas inom intensivvården. För att samla in data gjordes intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor som hade olika lång erfarenhet av yrket. Intervjuerna skrevs sedan ut och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att intensivvårdssjuksköterskorna ser sömn och dygnsrytm som något grundläggande och viktigt för patientens välbefinnande och tillfrisknande. För att främja till en normal dygnsrytm beskrivs olika åtgärder som görs men att de i vissa situationer kan vara svåra att uppnå på grund av begränsningar i intensivvården och dess miljö. Författarna ser att ytterligare kunskap om sömnen och dygnsrytmens betydelse för patientens tillfrisknande är ett behov hos personalen. Åtminstone bör de diskutera och utbyta tankar kring ämnet för att komma fram till rutiner som främjar en normal dygnsrytm. En rutin kan vara att göra individuella vårdplaner. De ska dock ha samma mål, nämligen att främja en god sömn och normal dygnsrytm för att på så vis leda till ett ökat välbefinnande hos patienterna. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Syftet är att skapa kunskap om förskollärares uppfattningar om vilans pedagogiska syfte samt om vilans allmänna betydelse för barn. Konkret innebär detta vilans pedagogiska syfte i förskolan beskrivet ur ett barnperspektiv. Studien är genomförd med två kvalitativa gruppintervjuer. Datainsamlingen är analyserad genom tematisk analys där empirin har lästs igenom flera gånger, sedan har empirin färgkodats och därigenom skapades studien centrala teman:  barns behov av vila, barns självbestämmande i sin vilostund, kommunikationens betydelse, skapa en samsyn med vårdnadshavarna och barngruppens storlek begränsar. Resultatet visar att förskollärare saknar tydliga riktlinjer samt tillräckligt med reflektionstid med arbetslagen angående hur vilan ska genomföras för att tillgodose varje barns behov av vila. Det uppstår olika begränsningar som går emot vad som verkar vara barnens behov av vila så som önskemål från vårdnadshavare, arbetslagets kommunikation och barngruppernas storlek gentemot antalet pedagoger. Samtliga förskollärare anser att barnets bästa bör vara det viktigaste men att brist på tid, kompetensutveckling samt tydliga riktlinjer i styrdokument leder till att arbetet för barnets bästa gällande barns vila blir drabbande.

En del organisationer tillämpar flextid vilket innebär att arbetstagare i större utsträckning har möjlighet att influera sina arbetstider samt vart arbetet ska utföras. Flextid medför en del fördelar, däribland har det visat sig att flextid kan förbättra sömnen. Tidigare forskning inom området har påvisat att flextid bland annat kan ge bättre sömnkvalitet samt minska trötthet. Föreliggande studie ämnar att vidare undersöka sambandet mellan flextid och sömn, detta med frågeställningen; Vilka aspekter av sömnen påverkas av flextid? För att undersöka detta rekryterades 66 deltagare som delades in i två grupper, en med flextid samt en utan. Resultatet visade att flextidsgruppen somnar snabbare, har lättare att vakna, upplever sig behöva mindre sömn samt är piggare under arbetstid i jämförelse med gruppen utan flextid. Vidare tros flextidgruppen ha kunnat anpassa sina arbetstider efter sitt sömnmönster då de går och lägger sig och går upp liknande tid under arbetsveckan samt under ledighet. Dessa resultat går överlag i linje med tidigare forskningsfynd. Då studien endast bestod av 66 deltagare kan detta påverka studiens generaliserbarhet. Trots studiens svagheter belyser den brister inom fältet som tidigare inte undersökts, något som gör det intressant att vidare studera dessa aspekter med en större urvalsgrupp. Ytterligare faktorer värda framtida forskning är flextid och sömn kopplat till förslagsvis arbetsbelastning eller arbetstrivsel. Flextid är ständigt växande och tros vara ett vinnande koncept, det blir därför intressant att följa utvecklingen inom det.

Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka om det finns anledning att bära blåljusblockerande glasögon innan sänggående i syfte att förbättra sömnkvalitet relaterat till ljus, melatonin och skärmarbete kvällstid.   Metod: Det här arbetet är en litteraturstudie som baseras på vetenskapliga publikationer inom området optometri. Publikationerna som valdes hittas via sökning i databasen PubMed och Medline.  Resultat: Av fem artiklar kunde alla visa diverse parametrar med indikation på förbättrad sömn, vilket inkluderade färre uppvaknande och kortare tid att somna, en visade på högre andel djupsömn med blåljusblockerande glasögon jämfört med utan, däremot noterades inga andra positiva mätvärden. Slutligen ökade melatoninhalten signifikant och en ökad total sömn i den sista studien. Studieuppläggen skiljde sig åt i de olika vetenskapliga artiklarna. Slutsats: Sammanfattningsvis visar resultatet av studierna att effekten av blåljusblockerande filter på kvällen är inkonsekventa och det kan inte med säkerhet konstateras att det hjälper sömnkvaliteten, även om mindre förbättringar kan ses. Däremot finns det tydligare evidens för en ökad melatoninhalt vilket kan ha en positiv innebörd för sömnen. Framtida studier behöver inkludera fler deltagare, längre studier och fler objektiva parametrar.

<p>En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar. Den är lätt att administrera, relativt billigt och flexibel att utföra. Det optimala verkar vara, enligt vår nuvarande kunskap, att få ljusterapibehandling intermittent under nattpasset, kombinera detta med att använda sig av mörka solglasögon när man tar sig hem samt sedan att lägga sig att sova så snart som möjligt efter hemkomsten i ett mörkt rum. Ljusterapi hjälper speciellt inför längre perioder av nattpass men har också en mycket god effekt på att återställa den inre klockan till dag-dygnsrytm igen efter avslutad nattperiod. Ljusterapibehandling visar sig hjälpa även mot problem med ett förtidigt uppvaknande, som är ett vanligt fenomen vid nattarbete, och effekten av behandlingen kan kvarstå i upp till en månad. Den positiva höjningen av funktionsnivån som även inträffar kan också kvarstå så länge.</p>

En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar. Den är lätt att administrera, relativt billigt och flexibel att utföra. Det optimala verkar vara, enligt vår nuvarande kunskap, att få ljusterapibehandling intermittent under nattpasset, kombinera detta med att använda sig av mörka solglasögon när man tar sig hem samt sedan att lägga sig att sova så snart som möjligt efter hemkomsten i ett mörkt rum. Ljusterapi hjälper speciellt inför längre perioder av nattpass men har också en mycket god effekt på att återställa den inre klockan till dag-dygnsrytm igen efter avslutad nattperiod. Ljusterapibehandling visar sig hjälpa även mot problem med ett förtidigt uppvaknande, som är ett vanligt fenomen vid nattarbete, och effekten av behandlingen kan kvarstå i upp till en månad. Den positiva höjningen av funktionsnivån som även inträffar kan också kvarstå så länge.

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet… skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter. ”Det kallas livet…” är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial. Det första bidraget är en fördjupning i ungdomars framtidsval genom human-, social- och kulturelltkapitalperspektiv. En väg framåt lyfter nio ungdomars tankar om deras väg framåt genom livet. Nästa del Ungdomars väg mot självständighet ser hur individen tidigare varit bunden till dygnets ljusa timmar för att idag gå in i ett 24-timmarssamhälle som förändrar individens dygnsrytm. Hur ser ungdomar att deras livsvillkor och identitet har förändrats av dygnsrytmens processer är vad studien avser att besvara.