Sleep has a substantial effect on health status where good sleeping habits proves positive on learning. The aim of the present study was to map the views and perceptions of sleep and its effects on health and school performance on 12-year olds. The goal is to visualize these views to give teachers the possibility to better plan the education in concordance with the students’ abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews where 12 students aged 12 have partaken. The results show that while the majority of children interviewed know how long they need to sleep for optimal performance but many think that they are not sleeping sufficiently due to temptation from digital media. The children have the perception that we need to sleep to gather energy and for the brain to rest. In agreement with this, they are aware that too little sleep can impact school performance in a negative way. However, they are unaware that bad sleeping habits can have a negative impact also on the physical health.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt? Metod Studien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre. Urvalet gjordes inte utifrån ett genusperspektiv. Resultat Totalt deltog 210 elever i studien. Det externa bortfallet var 4. På vissa frågor finns ett större antal bortfall. Av 206 elever är det 203 (98,5%) som tycker att sömn är viktigt. Av 205 elever är det 183 (89,2%) som vanligtvis sover 5-8 timmar. Av 197 elever är det 193 (97,9%) som tycker att man bör sova 7-10 timmar som ungdom. Av 204 elever är det 162 (79,4%) som haft utbildning om hälsa under någon idrottslektion och av de är det 89 elever som haft utbildning inom området sömn. Av 205 elever är det 194 (94,6%) som tycker att prestation och sömn har en koppling. Slutsats Denna studie visar att elever tycker att sömn är viktigt men att de sover något mindre än rekommendationerna. Det verkar som att skolorna ger olika utbildning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Det är ungefär 20% av eleverna som inte alls får någon utbildning om hälsa under idrottslektionen, resterande 80% får utbildning inom hälsa. Av de 80% som får utbildning inom hälsa är det positivt att många områden berörs under idrottslektionen. Beroende på vilken undervisning eleverna fått kan vi se en tydlig skillnad på vad de svarat i enkäten. De som fått utbildning inom området sömn visar på bättre kunskaper inom området, än de som inte fått utbildning inom området. Detta kan ses som ett tecken på att utbildning behövs inom området sömn, eftersom sömnbrist är ett av de större folkhälsoproblemen idag.

Bakgrund: Ett tillgodosett sömnbehov anses vara en förutsättning för en normal utveckling hos skolungdomar. Dåliga mat- och sömnvanor är exempel på faktorer som kan påverka skolresultaten negativt. Elevhälsans distriktssköterska arbetar med ungdomar som är i utveckling kroppsligt, psy- kiskt, socialt och känslomässigt. Under denna utvecklingsperiod har ungdomarna ett ökat sömnbe- hov. Syfte: Syftet var att studera sömn- och levnadsvanor hos ungdomar och vidare undersöka om det föreligger skillnader mellan flickor och pojkar. Metod: Examensarbetet har genomförts som en tvärsnittsstudie med tidigare inhämtat material som använts. Cirka 3000 skolungdomar i årskurs 9 har besvarat Folkhälsoenkäten Ung. Ungdomarna representerar niondeklassare från samtliga kommuner i ett län i södra Sverige. Undersökningen gjordes hösten 2015. Datamaterialet exporterades från webbenkäts-verktyget esMaker NX 2.0 till SPSS där det bearbetades statistiskt. Resultat: En större andel pojkar hade goda sömnvanor, åt vanligtvis frukost och tränade ofta. En större andel flickor drack sällan energidryck och hade lite skärmtid. Bland de med dåliga sömnva- nor återfanns en högre andel av elever som inte åt frukost, som använde energidrycker flera gånger i veckan, var mindre fysiskt aktiva och spenderade fler antal timmar framför skärm (mobil, dator, läsplatta, TV-spel). Slutsats: Flickor och pojkar med goda sömnvanor hade ett större intresse av att förvalta sin hälsa jämfört med de med dåliga sömnvanor och fler pojkar hade bättre levnadsvanor och fler upplevde meningsfullhet i sina liv jämfört med flickor.

<p>Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade. Utöver detta visade enkätsvaren väldigt litesom tyder på att antalet timmar nattsömn styrde studieprestationen sett till tidigare betyg hos respondenterna.</p>

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade. Utöver detta visade enkätsvaren väldigt litesom tyder på att antalet timmar nattsömn styrde studieprestationen sett till tidigare betyg hos respondenterna.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman. Resultatet visade att ungdomar som hade sömnbrist riskerade att i olika omfattning få fysiska konsekvenser som ökad dagtrötthet och kroppsliga symtom som förhöjt BMI, blodtryck, huvudvärk och atopiskt eksem. Sömnbristen resulterade i psykiska konsekvenser med symtom som ökade känslor av stress, mardrömmar, depression, ångest och aggressivitet. Sociala konsekvenser på grund av sömnbrist försämrade skolprestationen, oftare användningen av stimulantia och droger samt att riskbeteendet ökade. Detta talar för att distriktssköterskor har en stor och viktig roll i att uppmärksamma ungdomars sömnvanor för att förebygga ohälsa inom primär- och skolhälsovården. En kort sömnscreening som en del i hälsoundersökningen skulle innebära tidig upptäckt av ungdomar med sömnproblematik och minska risken för utvecklande av riskbeteenden. / Many adolescents do not get the sleep they need to maintain good health. Young people's circadian rhythms do not always correspond with the rest of society, times and requirements. The aim of this study was to compile whether there is scientific evidence that sleep deprivation has consequences for adolescent people. Studies were selected from Pubmed, Cinahl and Psychinfo. After quality assessment eleven remained studies that were considered in three themes and six sub-themes. The results showed that adolescents who had lack of sleep had physical consequences such as increased daytime sleepiness and physical symtoms such as increased BMI, blood pressure, headaches and atopic dermatitis. Sleep shortage resulted in psychological consequences with symptoms of increased feelings of stress, nightmares, depression, anxiety and aggression. Social impacts due to lack of sleep impaired school performance, frequent use of stimulants and drugs, and the risk behavior increased. This indicates that district nurses have a major role in drawing attention to young people's sleep habits to prevent illness in primary and school health. A short sleep screening as part of the health survey would involve early detection of adolescents with sleep problems and reduce the risk for development of risk behaviors. / x

Intelligens handlar om förmågan att förstå, lösa problem, planera, tänka abstrakt, bearbeta information, tillgodogöra sig ny kunskap, samt förmågan att anpassa sig till sin miljö. Tidigare studier visar att kvällsmänniskor har högre IQ än morgonmänniskor. En orsak är att intelligenta personer är mer progressiva. Studier visar också att det inte finns könsskillnader i IQ. I denna studie undersöks om det finns ett samband mellan intelligens och dygnsrytm, samt mellan intelligens och faktiska sovtider. Ett annat syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns skillnader i intelligens mellan män och kvinnor. Experimentet bistod av 250 deltagare, varav 151 kvinnor och 99 män i åldrarna 15-60. Ravens Standard Progressive Matrices användes för att mäta deltagarnas IQ. Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ) användes för att ta reda på deltagarnas dygnsrytm, och deltagarnas faktiska sovtider skrevs i timme och minut. Resultaten visade att kvällsmänniskor har i genomsnitt högre IQ än morgonmänniskor. Ett samband mellan deltagarnas faktiska sovtider och IQ fanns inte. Vidare visade resultaten att det inte finns någon skillnad i IQ mellan män och kvinnor.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers sömnvanor samt att se om man kan se några skillnader mellan könen och mellan de fysiskt aktiva och de fysiskt inaktiva. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts med totalt 96 deltagande elever varav 40 var pojkar och 56 var flickor. Andelen fysiskt aktiva och inaktiva var 62 respektive 34. Bland alla elever visar sig sömnbesvär inte vara så vanligt förekommande men nästan hälften (49 %) uppger att de inte får tillräckligt med sömn. Däremot visar sig skillnader mellan könen och fysiskt aktiva/inaktiva då såväl flickor som fysiskt inaktiva uppger att de oftare lider av sömnbesvär samt att de inte får tillräckligt med sömn jämfört med pojkarna och de fysiskt aktiva. Ett led till att förbättra de fysiskt inaktivas sömnvanor kan vara att få dem att bli mer fysiskt aktiva.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers sömnvanor samt att se om man kan se några skillnader mellan könen och mellan de fysiskt aktiva och de fysiskt inaktiva. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts med totalt 96 deltagande elever varav 40 var pojkar och 56 var flickor. Andelen fysiskt aktiva och inaktiva var 62 respektive 34. Bland alla elever visar sig sömnbesvär inte vara så vanligt förekommande men nästan hälften (49 %) uppger att de inte får tillräckligt med sömn. Däremot visar sig skillnader mellan könen och fysiskt aktiva/inaktiva då såväl flickor som fysiskt inaktiva uppger att de oftare lider av sömnbesvär samt att de inte får tillräckligt med sömn jämfört med pojkarna och de fysiskt aktiva. Ett led till att förbättra de fysiskt inaktivas sömnvanor kan vara att få dem att bli mer fysiskt aktiva.

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala medier har några samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes på en gymnasieskola i Karlstad. Enkäten bestod av 19 frågor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hälsa samt användning datoranvändning/sociala medier. 121 enkäter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet användes SPSS (Statistical Package of Social Science). De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mängden fysisk aktivitet. En högre mängd fysisk aktivitet kunde relateras till bättre sömnvanor. Det fanns också samband mellan psykisk ohälsa som exempelvis stress och upplevelsen av att lida av sömnproblem. Av de som uppgav sig lida av sömnproblem var det fler som också upplevde stress än de som svarade att de inte led av sömnproblem. Användningen av sociala medier sista timmen innan det var dags att sova kopplat till känslan av att känna sig utvilad på morgonen visade på ett samband. Mellan tjejer och killars sömnvanor kunde dock inga skillnader utläsas.