En del organisationer tillämpar flextid vilket innebär att arbetstagare i större utsträckning har möjlighet att influera sina arbetstider samt vart arbetet ska utföras. Flextid medför en del fördelar, däribland har det visat sig att flextid kan förbättra sömnen. Tidigare forskning inom området har påvisat att flextid bland annat kan ge bättre sömnkvalitet samt minska trötthet. Föreliggande studie ämnar att vidare undersöka sambandet mellan flextid och sömn, detta med frågeställningen; Vilka aspekter av sömnen påverkas av flextid? För att undersöka detta rekryterades 66 deltagare som delades in i två grupper, en med flextid samt en utan. Resultatet visade att flextidsgruppen somnar snabbare, har lättare att vakna, upplever sig behöva mindre sömn samt är piggare under arbetstid i jämförelse med gruppen utan flextid. Vidare tros flextidgruppen ha kunnat anpassa sina arbetstider efter sitt sömnmönster då de går och lägger sig och går upp liknande tid under arbetsveckan samt under ledighet. Dessa resultat går överlag i linje med tidigare forskningsfynd. Då studien endast bestod av 66 deltagare kan detta påverka studiens generaliserbarhet. Trots studiens svagheter belyser den brister inom fältet som tidigare inte undersökts, något som gör det intressant att vidare studera dessa aspekter med en större urvalsgrupp. Ytterligare faktorer värda framtida forskning är flextid och sömn kopplat till förslagsvis arbetsbelastning eller arbetstrivsel. Flextid är ständigt växande och tros vara ett vinnande koncept, det blir därför intressant att följa utvecklingen inom det.

Alla människor har ett individuellt behov av sömn och har olika sömnmönster. Dessa mönster kan ändras då människor hamnar på sjukhus och leda till otillräcklig sömn. Sömn har visat sig ha en stor betydelse för kroppens återhämtning och rekreation, speciellt vid sjukdom. Forskning visar att när patienters sömnmönster störs bidrar detta till minskad samverkan av de fem olika sömnstadierna vilket leder till att patienter välbefinnande kan påverkas i negativ riktning. Syftet med föreliggande studie är att ur inneliggande patienters perspektiv beskriva störande faktorer som påverkar deras sömn. Syftet är också att utifrån forskningsresultat beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan använda sig av för att främja patienters sömn. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och fyra kvalitativa. Analysmodellen är en litteraturöversikt där syftet har varit att skapa en överblick över forskning över ett givet område. I resultatet framkom faktorer som exempelvis smärta, oro, ljud och en tupplur kan minska patienters möjligheter till sammanhängande sömn. Smärta och ljud visade sig vara de faktorer som stör inneliggande patienter mest. Det framkom viktiga omvårdnadsåtgärder i syfte att främja patienters sömn, men också vikten av att skaffa sig kunskap om sömnens betydelse och vara flexibla inför patienters individuella behov. Författarna menar att genom att erbjuda god smärtlindring, undanröja onödigt störande ljud, minska oro genom kunskap och information samt att tänka på hur vi bemöter patienter kan vi ge möjligheter att skapa förutsättningar för en god nattsömn för patienter. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

No description available.