We are spending more and more time seated at work, which increases the risk for health problems. Behaviour change support systems that encourage breaks and stretching at work have been used as interventions to try to reduce these problems. No previous studies had looked at how these systems were used for long periods of time. In this qualitative study based on ten interviews, we aimed for expanding our understanding of long-term usage of such systems by studying one called ‘Efons’. The results indicate that the main factors influencing long-term usage are timely reminders, the impact that the stretching exercises has on the users’ health and the education of the user about health recommendations. We also found elements we argue have the ability to influence long-term usage and currently do not exist in the system studied or its context of use, such as adapt the system to the needs of the user or provide education about why these systems are useful.

Dans cette thèse de doctorat, le sujet de la transformation de démarches de prévention des risques psychosociaux en outils de la préservation de la santé au travail est abordé sous le prisme des théories de l’auto-détermination et du sensemaking. Cette recherche consiste en une étude qualitative de différentes organisations publiques dans lesquelles des démarches de prévention des risques psychosociaux ont été mises en place et à la collecte et à l’analyse quantitative de 1373 questionnaires administrés aux employés d’une organisation publique. Les résultats obtenus soulignent le rôle de l’action créatrice de sens, de la motivation autonome et de la satisfaction des besoins d’autonomie, d’affiliation et de compétence comme des variables cruciales de la réussite de démarches de prévention de risques psychosociaux et de la mise en place de mécanismes de prévention primaire. La satisfaction des besoins d’autonomie, d’affiliation et de compétence joue aussi un grand rôle dans la réalisation du bien-être au travail. Cette recherche présente donc des apports théoriques nouveaux en gestion des ressources humaines qui peuvent aussi inspirer de meilleures pratiques organisationnelles. / This PhD thesis addresses the issue of the transformation of interventions destined to prevent psychosocial risks into more durable organisational changes that would increase the health and well-being of employees, analysed through the lens of the theories of self-determination and of sensemaking. This research consists in a qualitative case study of different public organisations in which such interventions have been conducted, and in the quantitative analysis of 1373 surveys collected in one public organisation. The results of this research highlight the importance of sensemaking, of autonomous motivation and satisfaction of the three fundamental needs for autonomy, relatedness and competence as major variables for the success of interventions for the prevention of psychosocial risks. Furthermore, helping their employees to fulfil their needs for autonomy, relatedness and competence is also linked to an increase in their well-being. This research introduces a new theoretical frame that can both benefit the academic field of human resources management and organisational practices.

Introduktion: Yrkesförare som grupp uppvisar hög prevalens av kardiovaskulära sjukdomar och muskuloskeletala besvär. Yrkets ogynnsamma arbetsförhållanden leder ofta till ohälsosamma levnadsvanor och få förare når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Trots yrkesgruppens låga hälsostatus är forskningsfältet förhållandevis outforskat, i synnerhet inom området för muskuloskeletal hälsa och fysisk aktivitet.  Syfte: Denna scoping review syftar till att beskriva vilka hälsofrämjande interventioner som studerats för att förbättra yrkesförares hälsa, med specifikt fokus på åtgärder för fysisk aktivitet. Metod: I detta arbete användes SBU:s metodbok och PRISMA för att följa de riktlinjer som finns för systematiska litteraturöversikter. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Web of Science under våren 2024. Kvalitetsgranskning gjordes enligt granskningsmallar från SBU. Resultat: Sex studier inkluderades i denna scoping review. Interventioner av livsstilsförändring, styrketräning och utbildning i fysisk aktivitet kunde alla bidra till ökad fysiska aktivitet. Styrketräning, utbildning i fysisk aktivitet, raster och stretching kunde minska muskuloskeletala besvär. Effekter på kost, sömn, antropometriska mått, kardiovaskulära hälsomarkörer och self-efficacy visade varierade resultat. Konklusion: Trots stora variationer på interventionerna fick de flesta av studierna positiva resultat på förbättrad hälsa eller hälsofrämjande beteenden i någon form, vilket visar på en bredd av möjligheter inför framtida interventioner och åtgärder. Fysisk aktivitet, som är en av hörnstenarna för kardiovaskulär och muskuloskeletal hälsa, behöver finnas med som komponent i det hälsofrämjande arbetet och där har fysioterapeuter med sin kompetens en viktig roll. Framtida forskningsprojekt behöver titta på fler potentiella åtgärder och hitta möjligheter att kringgå de utmaningar som föreligger i branschen för att bättre kunna möta yrkesgruppens behov av hälsofrämjande insatser.