<p>Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. </p><p>Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995).</p><p>Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet.</p><p>För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. </p><p>I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever. </p><p>Utifrån undersökningen kom jag fram till att lärarnas uppfattningar om högpresterande elever var ganska lika men visar även att samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt få mer tid över till dessa elever för att kunna vägleda och stimulera dem i deras utveckling. En slutsats som jag har dragit av arbetet är att det görs förvånande mycket för högpresterande elever, men det går att göra mer.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995). Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet. För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever. Utifrån undersökningen kom jag fram till att lärarnas uppfattningar om högpresterande elever var ganska lika men visar även att samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt få mer tid över till dessa elever för att kunna vägleda och stimulera dem i deras utveckling. En slutsats som jag har dragit av arbetet är att det görs förvånande mycket för högpresterande elever, men det går att göra mer.

Syfte: Att beskriva personcentrerad vård utifrån vårdpersonalens perspektiv i omvårdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanställdes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvårdnad ska vårdpersonalen se människan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemål och intressen. Vårdpersonalen är med och skapar meningsfulla aktiviteter efter förmåga med hjälp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara på livshistorien. Personer som lever med demens är delaktiga i sin omvårdnad och vårdpersonalen stödjer deras självständighet. En personcentrerad miljö är anpassad efter personens unika behov med personliga tillhörigheter som gör att personen känner igen sig och därmed stärker dennes identitet.  Slutsats: Den personcentrerade omvårdnaden kan med sitt förhållningssätt öka livskvaliteten och välbefinnande för personer som lever med demens genom att se hela människan och individanpassa omvårdnaden. Andra aspekter som kan öka livskvalitén är ta tillvara personens resurser, livshistorien från individen och att vårdpersonalen kan söka information från anhöriga för att få en mer rättvis och nyanserad bild av personens intressen, smak och vad denne gillar samt inte gillar. Den personcentrerade vården betonar att meningsfulla aktiviteter och miljön spelar en viktig roll för individens upplevelse av välmående och livskvalitet.

Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning: • Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål. Under genomförandet av mötet gjordes även en observation. Studien visade att både förskolechef och förskollärare behöver ha både en intrapersonell samt en interpersonell förmåga och därmed ha en god förmåga till kommunikation och perspektivtagning. När dessa förmågor var goda visade resultatet i studien att det fanns en förutsättning för att få till stånd gott pedagogiskt möte med hög kvalitet, ett möte där självdisciplin och ansvarskännande var hög hos samtliga deltagare. Att förskolechef och förskollärare turades om att ta rollen som vägledande subjekt och ledarskapet därmed blev samproducerat var centralt, då detta av samtliga respondenter upplevdes leda till verksamhetens utveckling. Resultatet pekade även mot att det finns en stor utvecklingspotential när det gäller att identifiera vilka ledarskapsförmågor hos förskolechef och medarbetare som är viktig för den moderna förskolans framgång.

Inledning: Ett framträdande resultat från Skolinspektionens rapport från 2011 visar att det svenska språket är mer framträdande än det engelska språket hos både pedagoger och elever i engelskundervisningen. Ju mer språkinläraren får höra och exponeras för målspråket desto mer utvecklas hen i språket menar Krashen (2013). Eleverna får även en möjlighet till att lyssna på uttal och intonation vilket de inte får om pedagogen inte talar målspråket i undervisningen. Rapporten visar även att man i skolan behöver ta del av den engelska eleverna lär sig på fritiden i en större utsträckning. I dagens samhälle är det engelska språket ett världsspråk och en nyckel till social och ekonomisk framgång (Lundahl 2012). Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ett antal pedagogers uppfattningar kring den egna muntliga kommunikativa förmågan i engelskundervisningen. Metod: I undersökningen användes den kvalitativa metoden med intervju som redskap vid insamling av data. Sex verksamma pedagoger i ämnet engelska intervjuades på tre olika skolor i en kommun på Västkusten. Resultat: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna säger sig kommunicera mycket på engelska i engelskundervisningen och att de anser att det är av stor vikt att de själva talar målspråket. Resultatet visar även att det svenska språket används vid speciella tillfällen i engelskundervisningen. Ett framträdande resultat är att muntliga diskussioner är en viktig del av undervisningen vilket även Vygotskij (1984/2001) förespråkar eftersom man lär sig i samspel med andra. Hälften av pedagogerna har inte hört talas om rapporten från Skolinspektionen från 2011 som bland annat visar att svenskan är det övervägande språket i engelskundervisningen.

The aim of this study is to investigate if and how teachers’ and students’ communication in a classroom can lead to learning mathematics. It also aims to identify how students can reason about mathematics in various classroom situations. The study was conducted by using participant observation and interviews with three teachers and their classes in year 1 at a school in northern Sweden. The results show that oral communication of mathematics has equal room as written mathematics. Students work in the book, but the teacher and student also communicate to solve math problems in the book. Communication between students and teachers and between students takes place in the teaching. Communication is used as a tool for learning and development in mathematics. Students and teachers communicate mathematics in the classroom to learn and to understand each other. Learning processes take place in every lesson and pupils practice their communication skills in Year 1. Pupils understanding of mathematics are positive. Students in grade 1 think that math is fun and exciting. They understand teacher’s instructions, explanations and lessons. And the teachers believe that communication is an important tool in mathematics teaching.

No description available.

<p>Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett är dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel,tv och datorer. Utifrån litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns både mentala och fysiska skillnader mellan könen.</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning där 6 idrottslärare, 2 kvinnor och 4 män som har varit yrkesverksamma i minst 30 år har blivit intervjuade. I arbetet redovisas även 16 års statistik från ett antal gymnasieklassers konditionstester.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarna anser att det har skett en försämring av fysiken och att det framförallt beror på samhällsförändringar och attitydförändringar. Det har blivit en större skillnad mellan de aktiva och de inaktiva idag. Resultatet från statistiken visar att konditionen successivt har försämrats. Med tanke på idrottslärarnas upplevelser var försämringen förvånansvärt liten. Idrottslärarna tycker att det börjar ske en positiv förändring tack vare samhällsdebatten. Statistiken visar också på ett något positivare resultat de senaste åren särskilt hos pojkar.</p><p>Som hälsopedagog tror jag på förebyggande arbete där man jobbar med livsstilsförändringar hos familjer. När man jobbar med barn och ungdomar är det viktigt att ge dem positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Jag tror på att ge dem upplevelser och äventyrliga aktiviteter främst för att nå de som inte är idrottsaktiva. Vi lever i ett modernt samhälle där allt fler blir överviktiga och fysiken blir sämre. Vi har tekniska hjälpmedel till i stort sett allt.</p><p>Har vi fått det för bra?</p><p> </p>