Berlin, Freie Universiẗat, Diss., 2004. / Dateiformat: zip, Dateien im PDF-Format.

I detta arbete undersöktes betydelsen av en kvinnlig karaktärs blick när det kommer till hur en betraktare använder sexualiserade och objektifierande stereotyper för att identifiera henne. En föregående studie av Fox och Bailenson (2009) användes som den primära referensen till arbetsområdet och hur artefakterna till undersökningen skulle designas. Madonna/Hora-komplexet (Bareket, Kahalon, Shnabel & Glick, 2018) användes som en av de objektifierande stereotyperna som undersökningen baserades på. Ur detta syfte formades frågeställningen:  Hur uppfattar en betraktare en kvinnlig figurs personlighet om blicken bryter mot dess stereotyp? För att besvara frågeställningen skapades två olika artefakter föreställande en sexualiserad kvinna och en icke-sexualiserad i 3D. För att undersöka blicken gavs de två figurerna två olika blickar var, en direkt och en undvikande. Själva undersökningsmetoden bestod av gruppintervjuer uppdelade i fyra undersökningar. De första två grupperna fick se de två artefakterna med samma blick medan de två andra grupperna fick se de två artefakterna med olika blickar. Under undersökningens gång fick deltagarna diskutera artefakterna fritt tills de inte kunde komma på något mer att säga. Resultatet av undersökningen visade att blicken i helhet inte har en stor betydelse men att en stark blick jämförd med en undergiven blick får en sexualiserad karaktär med den starka blicken att bryta stereotypen och uppfattas som stark och utmanande. I övrigt hade blicken ingen betydelse mer än att den fick karaktärens känslouttryck att förändras. En icke-sexualiserad figur ansågs inte mindre självständig eller mer objektifierad om hennes blick var undergiven.

Abstract Uppsatsen är en läsning av blickens roll i två verk av Mare Kandre. Hur blicken hjälper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. Läsningen görs utifrån verken Djävulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001). I Djävulen och Gud är blicken ställd i motsättning till potentaternas karaktärsdrag. Gud är ond eller mindre god och Djävulen god och hyser hopp och kärlek till mänskligheten. I Hetta och Vitt beskrivs en mor som saknar sin dotter efter en diskoteksbrand och som söker råda bot på sin sorg och oro. Jag har kommit fram till att blicken i Kandres författarskap skapar en komplex och föränderlig värld av motsättningar, hur hon genom blicken och dess växelverkan med motsatspar verkar för att spegelvända normativa bilder och på så sätt rubba det ”normala” eller som i Hetta och Vitt där Kandre rubbar positionerna på ett abstrakt plan, med vad jag valt att kalla ”den obeständiga blicken”. Hon låter även den tomma blicken skapa en anonymitet som inte tillåter karaktärerna att känna igen sig själv i sig själv eller i andra.

AbstraktVi har studerat hur människor som använder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten. Kontexten påverkar också blicken. Informanterna hanterar stirrandet på olika sätt. Några bryr sig inte om att människor stirrar, vilket kan ses som en strategi. Vissa av informanterna brukar stirra tillbaka på dem som stirrar, vilket kan ses som motmakt. Genom att stirra tillbaka har man möjlighet att ”äga situationen”. Vissa av informanterna påverkades mer av stirrandet när de var yngre, och såg sig själva med negativ blick. Detta är vad McRuer (2006) kallar för det internaliserade självföraktet. Vissa av informanterna har erfarenhet av att känna sig stigmatiserade i vissa situationer, vilket speciellt sker när tillgängligheten brister och de behöver hjälp. Då stirrar omgivningen mer. Enligt Goffman (2011) blir du avvikande när människor stirrar på dig. I vår uppsats har vi sett att blicken ofta fungerar kategoriserande och normativt, men att informanterna sällan känner sig annorlunda och stigmatiserade. / AbstractThis article is about wheelchair users experience of staring and how they handle it. Garland-Thomson (2009) says that staring can be categorizing and fix peoples sex, ethnicity, class and function ability, which can reduce the person to be just one thing, for example: a person with disability. Staring can also be both normative and stigmatizing. We have made interviews with people who use wheelchairs, and all of them have experiences of staring. We´ve found different types of staring, such as the curious gaze, the avoiding gaze, the admiringly gaze etc. They all affect the informants in different ways, and how you react on the staring seems to be dependent on the context. The context also affects the gaze. The informants handle the staring in different ways. Some of the informants simply do not care if people stare, which can be interpreted as a strategy. Some of the informants stare back at the starer, which can be seen as a form of power and a possibility to "own the situation". Some of the informants were affected by the staring when they were younger, and did see themselves with negative eyes. This is what McRuer (2006) calls the internalized self hate. It means that you look at yourself with the eyes of the others, and internalize the picture of all people with disability as deviant and less worth. Some of the informants have experiences of feeling stigmatized by certarin occasions. It often happens when the availability fails, and they need help - then the environment stare more. You become the deviant when people stare at you (Goffman, 2011). In this article we´ve seen that the gaze often seems to have a normative and categorizing function, but not always stigmatizing. The informants do rarely feel different

One of the features that defines humans as extraordinarily social beings is their striking susceptibility to the gaze of others. The research reported in this dissertation was undertaken to advance our understanding of the role of gaze cues in low-level attentional and higher-order cognitive processes. In particular, effects of gaze were examined with regard to three aspects of human cognition: (1) social attention, (2) social interaction and (3) social understanding. Chapter 1 consists of three manuscripts that investigate the boundary conditions of attention capture by direct gaze and how gaze direction is integrated with facial context information. Manuscript 1 and 2 suggest two necessary requirements for attention capture by direct gaze: a meaningful holistic facial context and sharp foveal vision, respectively. Manuscript 3 shows approach/avoidance-congruency effects between gaze direction and emotion expression on attention. Chapter 2 of this dissertation explores the role of gaze in more naturalistic social scenarios. Manuscript 4 demonstrates that gaze behavior during a conversation shapes our perception of another person. Manuscript 5 builds on these findings by showing that these perceptions define our willingness to act in a prosocial way towards our interaction partner. Finally, chapter 3 adopts a broader perspective on social cognition research with a special focus on methodological aspects. Manuscript 6 is a review highlighting the significance of methodological aspects in social cognition research and stressing the importance of sophisticated decisions on task and stimulus materials. Manuscript 7 introduces a new instrument for the assessment of social understanding in adolescents. Initial application in a young sample group indicates that an understanding of another person’s mental states is a capacity that is still developing throughout adolescence. Both manuscripts of this final chapter include eye tracking data that suggest a relationship between gaze behavior and social understanding, a finding that further emphasizes the complex and multifaceted nature of social cognition. I conclude from the findings of this dissertation that research can benefit from adopting a broad view in terms of methodological as well as temporal aspects in order to capture human social cognition in its entirety. / Die herausragend soziale Natur des Menschen zeigt sich insbesondere in der sensiblen Reaktion auf die Blicke anderer. Ziel der in dieser Dissertation berichteten Forschung ist ein umfassendes Verständnis der Rolle von Blickreizen auf kognitive Prozesse niederer und höherer Verarbeitungsstufen. Im Einzelnen wurden Blickeffekte im Hinblick auf drei Aspekte menschlicher Kognition untersucht: (1) Soziale Aufmerksamkeit, (2) soziale Interaktion und (3) Sozialverstehen. In Kapitel 1 werden drei Studien beschrieben, die sich mit den Grenzbedingungen von Aufmerksamkeitsanziehung durch direkten Blickkontakt beschäftigen und die untersuchen, wie Effekte der Blickrichtung mit anderen Reizen interagieren. Manuskript 1 und 2 deuten auf zwei notwendige Voraussetzungen für den direkten Blickeffekt hin: ein holistisch bedeutsamer Gesichtskontext sowie scharfe, foveale Wahrnehmung. Manuskript 3 findet aufmerksamkeitsbezogene Annäherungs-/Vermeidungskongruenzeffekte zwischen Blickrichtung und emotionalem Gesichtsausdruck. Kapitel 2 dieser Dissertation untersucht die Rolle von Blicken in naturalistischeren sozialen Situationen. Manuskript 4 demonstriert, dass Blickverhalten in Gesprächen unsere Wahrnehmung anderer Personen beeinflusst. Manuskript 5 erweitert diesen Befund, indem es verdeutlicht, dass diese Eindrücke unsere Bereitschaft zu prosozialem Verhalten gegenüber unseren Interaktionspartner*innen bestimmen. Schließlich wird im 3. Kapitel eine breitere Sicht auf sozialkognitive Forschung eingenommen. Ein besonderer Fokus liegt dabei auf methodischen Aspekten. Manuskript 6 ist ein Review, das die Tragweite methodischer Aspekte in sozialkognitiven Untersuchungen herausarbeitet und auf die Bedeutung gut informierter und durchdachter Entscheidungen bezüglich der verwendeten Versuchsmaterialien hinweist. In Manuskript 7 wird ein neues Instrument zur Erfassung sozialen Verstehens in jugendlichen Stichproben beschrieben. Eine erste Anwendung dieser neuen Methode deutet darauf hin, dass sich das Verständnis der mentalen Zustände anderer Menschen im Jugendalter noch in der Entwicklung befindet. Beide Manuskripte dieses letzten Kapitels enthalten Eye-Trackingdaten, die auf einen Zusammenhang zwischen Blickbewegungen und Sozialverstehen hindeuten. Dieser Befund verdeutlicht, dass soziale Kognition ein komplexes und breitgefächertes Konstrukt ist. Ich schließe aus den Ergebnissen dieser Dissertation, dass die Wissenschaft sowohl im Hinblick auf methodische als auch auf zeitliche Aspekte von einer umfassenden Sichtweise auf soziale Kognition profitieren könnte, da nur diese es ermöglicht, das Konstrukt in Gänze zu erfassen.

Det finns forskare som menar att medierna är med och skapar vår identitet, därför måste vi ställa oss kritiska till de bilder vi ser. Enligt Gillian Rose ska vi med noggrannhet granska de bilder som exempelvis ett omslag har, för där det finns vissa kriterier vi måste ta hänsyn till. Syftet med min studie är att med semiotiska och retoriska verktyg analysera Elle, Plaza Kvinna, GQ samt King’s omslag för att se om män och kvinnor gestaltas olika beroende på vilken publiken är. Samt om det finns en skillnad tidningarna emellan. Med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori, Erwing Goffmans teori om avkodningen på bilden samt Laura Mulveys begrepp ”the male gaze” såg jag hur omslagen med en manlig publik gestaltade både män och kvinnor på sina omslag. Samt att de omslagen som inriktade sig till kvinnlig publik endast gestaltade kvinnor. Av de fyra modemagasinen som jag valde att analysera så anspelade tre av dem på kända personers trovärdighet istället för att låta kläder eller skönhet tala. Ord som blev centrala i analysernas konnotativa del var bland annat självständighet, makt, elegans och fullständighet. / There are scientists who believe that the media are creating human’s identity, therefore we need to be critical to the images we see. According to Gillian Rose we must view the cover pictures carefully with several criteria to take into consideration. The purpose with this study is to analyze Elle, Plaza Kvinna, GQ and King’s covers to see if men and women are portrayed differently depending on who’s looking. With the help of semiotic and rhetorical tools I saw a difference to how the genders were portrayed. The theoretical position I have taken is gender theory by Yvonne Hirdman, the theory Erwing Goffman presents in his work Media Advertisement where he talks about the decoding of a picture and Laura Mulveys concept of” the male gaze”. In the material, I saw that a different was made between male and females. The magazines that had a male audience portrayed both men and woman on their covers. And the magazines that has a female audience portrayed woman only. Of the four- fashion magazine three of them focused on the credibility of the model instead of letting the fashion speak.

Den här uppsatsen undersöker hur den kvinnliga och vita blicken samverkar, samt hur de uppenbarar sig hos svenska kvinnliga dokumentärarbetare. Det undersöks genom en analys av dokumentärfilmerna Lekplats Broadway (Ribbsjö& Marklund, 1978), Tala med mig systrar (Wechselmann, 1998) och Kiki (Jordenö, 2016). Utgångspunkten är att se vad som sker när den kvinnliga blicken och den vita blicken möts och hur det påverkar berättandet i filmerna. Uppsatsen undersöker skildringar av kvinnor, barn och HBTQ-personer med olika etniciteter. Det görs utifrån teorierna om den kvinnliga blicken, den vita blicken och intersektionalitet. De här begreppen beskriver hur olika identiteter så som kön och etnicitet påverkar individers upplevelser och perspektiv. Något som även påverkar filmskaparens synsätt. Sammanfattningsvis härleder uppsatsen att det finns en kvinnlig blick i filmerna som samverkar med den svenska blicken på olika sätt. Det framkommer även att det är viktigt att ta hänsyn till filmskaparens bakgrund utifrån andra faktorer än kön.

<p>Klinisk blick är en term som frekvent återkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den återfinns ofta i samband med klinisk bedömning och som</p><p>en övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och då tätt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var att</p><p>undersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att intuition och tyst kunskap är huvudkomponenter i sjuksköterskans kliniska blick. Intuition verkar som en länk mellan kognitiva, affektiva och perceptuella processer. Tyst kunskap sammanbinder intuition och teoretisk kunskap. Intuition och tyst kunskap utvecklas över tid och baseras på personlighet, erfarenhet och teoretisk kunskap. Förslag till vidare forskning är att försöka utveckla</p><p>och specificera termen och förstå de bakomliggande processerna bättre med syftet att utbilda och stödja sjuksköterskan i hennes professionella utveckling.</p>

Klinisk blick är en term som frekvent återkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den återfinns ofta i samband med klinisk bedömning och som en övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och då tätt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var att undersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att intuition och tyst kunskap är huvudkomponenter i sjuksköterskans kliniska blick. Intuition verkar som en länk mellan kognitiva, affektiva och perceptuella processer. Tyst kunskap sammanbinder intuition och teoretisk kunskap. Intuition och tyst kunskap utvecklas över tid och baseras på personlighet, erfarenhet och teoretisk kunskap. Förslag till vidare forskning är att försöka utveckla och specificera termen och förstå de bakomliggande processerna bättre med syftet att utbilda och stödja sjuksköterskan i hennes professionella utveckling.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd. Den vanligast förekommande intuitionen var av perceptuellt slag, en så kallad ”klinisk blick”. Slutsatsen visade att intuition är av stor vikt för ambulanspersonalens yrkeskompetens och att ambulanspersonalen ofta förlitar sig på magkänslan, framför allt vid beslut som rör huruvida de bör undersöka och behandla patient på plats eller köra patienten direkt till sjukhus.