Zugl.: Diss.

Abstract I want to talk about tactile experiences, words that extend beyond touch. A full-body experience of space that begins with the senses, creating a collective understanding when everything is combined. We step in unbeknownst, activating our senses through the shapes and textures that enthral us. With our eyes, we access the dynamic of the room.  The foundation of my work is texture, so I explore the surface through it and textile is my chosen material because it allows me to do just that. By distorting, adding and pulling apart I can always get a new experience of it. In this project I work with three-dimensional patterns on the surface of the textile, and with subtle changes in volume I try to capture the light that falls on it and emphasis the texture to make the experience of it even richer.

Denna uppsats är en studie av tre noveller skrivna av författare i den modernistiska grupp från Shanghai som brukar kallas nysensualisterna. Studien tar fasta på de olika sätt som författarna använder sig av blick och seende för att i de analyserade texterna uttrycka maktförhållanden, upphetsning och frustrationer i samband med den dramatiska materiella och intellektuella samhällsomvandling som 1920- och 1930-talets Shanghaibor ställdes inför och som bland annat kraftigt påverkade relationerna mellan män och kvinnor. I novellerna skildras hur de manliga huvudpersonerna – oavsett om de utsätts för andras blickar eller själva försöker sig på att använda blicken som ett maktinstrument – drivs till randen av ett sammanbrott på grund av den outhärdliga spänning som krocken mellan det nya och det gamla samhällets krav och förväntningar innebär. Blicken och seendet blir här ett tveeggat svärd som, när det används, tycks slå lika hårt mot den som svingar det som mot hans offer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra filmskaparens förhållande till konst och forskning. Under åtta år i olika perioder har filmprojektet Kropparnas Arkiv, pågått som jag parallellt med uppsatsen har slutfört. Filmen väver samman konst och forskning i ett möte mellan konstnär och forskare. Såväl i samtal med filmkollegor som inför nya filmprojekt framträder frågan, hur kan man söka det man inte vet vad det är? Detta kom nu att bli min forskningsfråga. Syftet är att efterforska och reflektera över hur den konstnärliga processen kan fördjupas inom mitt filmskapande. Jag har valt att intervjua tre kvinnor, en konstnär, en skådespelare tillika regissör och en forskare. Mitt urval gör inte anspråk på att vara representativt. Att skådespelaren, regissören och konstnären har beröringspunkter med mig, filmskaparen kan kanske vara mer uppenbart än att forskaren har det. Men är det verkligen så? Målet är att få syn på om det finns likheter, olikheter, vad som skiljer eller vad som förenar de tre intervjuade, i det här sammanhanget kallade informanter, med filmskaparen. Svaren från de intervjuade har jag sorterat under teman som –val eller urskiljning–praktisk nyfikenhet eller kreativitet och slutligen att framkalla det oväntade. I min undersökning använder jag mig av kvalitativa metoder, analyserar svaren och teoretiserar kring dem. Den fenomenologiska hermeneutiken tillika toposläran har varit ryggraden i min undersökning. Det är oundvikligt att Aristoteles och hans tankegångar är fundamentet till teorier och reflektioner som jag tillämpar i uppsatsen. Min ambition är att kunna ta med mig den konstnärliga blicken in i vetenskapsvärlden, att kunna ge en dubbel blick på den vetenskapliga terrängen, ett sätt som jag menar kan förmera och bidra till att vidga mitt seende. Hur och på vilket sätt finns det beröringspunkter och likheter mellan film, konst och forskning–humanismen och naturvetenskapen? Att svara på min forskningsfråga har varit en metod för att synliggöra en process, knappt mätbar men ändå synlig för den som vill se. Frågan skapar en process som speglar de intervjuades förhållningsätt till olika problemställningar inom deras arbetsområde och hur de går vidare i sökandet. Utmärkande för alla är gränser, både att skapa och att överskrida. För att spränga gränser är det nödvändigt att bryta tankebanor och begränsningar, något som alla informanterna gör. Det bekanta behövs för att utforska det obekanta. / Fear not going astray – discover the unknown A filmmaker’s take on art and science   The purpose of this essay is to examine and make visible the filmmaker’s relation to art and scientific research regarding the investigation of new knowledge. Can art and science meet, and in what way do they connect? I have finished Secrets of Animal Anatomy (aka Kropparnas Arkiv), a film project I was working on for eight years. I finished it while I was writing on this essay. The film combines art and science in a meeting between an artist and a scientist. During the process, the question arose: how can you search for something when you don’t even know what it is you are searching for?. It is not wholly new, but has been implicit in discussions with colleagues and in film projects. This became my scientific question. My aim is to investigate how to make the artistic process of filmmaking and film deeper, by reflecting upon and investigating this question. I have chosen to interview three women – one artist, one actor-director, and one scientist. The selection is not meant to be representative. It may seem obvious that the actor, director and artist have more in common with each other than with the scientist, but is this necessarily true? Using this question as a starting point, I aim at finding out differences and similarities between the three interviewees and the filmmaker. I have categorised the interviewees’ answers under different themes like “Choice or distinguishing”, “Curiosity in practice or creativity”, and “To evoke the unexpected”. In my investigation, I employ qualitative methods; I analyse the answers and then theorise. Phenomenological hermeneutics, or Topos theory, has been the backbone of my study. It is undoubtedly so, that Aristotle and his thinking is the foundation of the theories and thoughts that I apply in this essay.   My ambition is to bring the artistic vision to the scientific world, and to view the terrain of science with a double gaze, which I believe can contribute to an understanding both wider and deeper. Is there a strong connection and strong similarities between film, art, and science, and are these three entities prerequisites for one another – humanities and science? Answering my question has been a method to make visible a method, barely measurable yet visible for those willing to see it. The question gives rise to a process, reflecting the interviewees’ stance on different problems within the scope of their work, and how they proceed in their search. What they all have in common is boundaries, creating them and transcending them. In order to break boundaries, it is necessary to create new lines of thought and transcend limitations. This is something common to all informants. The known is necessary to examine the unknown.

Syftet med denna studie har varit att belysa representation av lesbisk åtrå i film. Filmerna jag har tittat på är Carol och Portrait of a Lady on Fire, där jag undersökt huruvida begreppen the male gaze och the female gaze visar sig i filmerna. Detta är gjort genom en filmanalys där jag har utvecklat en tes, delat upp filmen i segment samt antecknat filmtekniker. I min analys har jag utgått från teorier om blick; gaze theory, the male gaze och the female gaze. I båda filmerna representeras åtrå främst genom blicken, men även genom olika symboler, språk och behov. Den skildras inte nödvändigtvis genom nakenhet eller sex – utan kan vara ett grepp på axeln eller en intensiv blick. Genom välarbetat manus, kameravinklar utifrån bådas synpunkter och kostymer som inte förminskar kvinnan tar båda filmerna avstånd från the male gaze. Istället har båda parterna i förhållandet en aktiv roll där kommunikation och samtycke styr, vilket är i linje med the female gaze. / The purpose of this study has been to highlight the representation of lesbian desire in film. The films I have watched are Carol and Portrait of a Lady on Fire, where I investigated whether the concepts of the male gaze and the female gaze appear in the films, and if so, how. I have conducted a filmanalysis where I developed a thesis, segmented the films and took notes of film techniques. I have based my analysis on different theories concerning the gaze; gaze theory, the male gaze and the female gaze. Both films represent desire throughout the gaze, but also through different symbols, languages and needs. It is not necessarily portrayed by nudity or sex – instead by grasping the shoulder or holding an intense gaze. Through well-crafted script, camera angles based on both viewpoints and costumes that do not diminish the woman, both films distance themselves from the male gaze. Instead, both parties in the relationship have an active role where communication and consent govern, which is in line with the female gaze.

The aim of this essay is to examine how Lara Croft, Bayonetta, Emily Kaldwin and Billie Lurk have been portrayed in their respective games. The questions at issue have examined how these four characters have been portrayed by their appearance on the cover of their games and how they’ve been depicted in gameplay. A comparative study has been used to compare how the design on the characters have been differentiated not only from each other but also from the male characters in each game. The essay has also examined what the sex and gender identity have been of the character’s creators and if they’ve motivated their character designs. An analysis has been made to establish if there has been a male gaze present in the design process and the game and if this has led to the character’s being sexualized. Judith Butler’s performativity theory has been used for this essay along with Laura Mulvey’s theory of the male gaze as well as an intersectional approach according to Kimberlé Crenshaw. Lara Croft, Bayonetta and Emily Kaldwin are shown to break gender codes while still upholding some of them; Billie Lurk is the only one that totally breaks with them and creates a sort of a “new woman”, as she not only breaks the Madonna-and-the-Whore-complex in which each of the other three can be put in. Billie Lurk and Emily Kaldwin are the only female characters which can be seen as not sexualized or steered by the male gaze, but instead they give the gamer an opportunity to live the characters’ stories through them with the first-person-shooter-view. Lara Croft from the games before Tomb Raider (2013) and Bayonetta are clearly sexualized female characters that are controlled by male desire and the male gaze. As these two games are played from a third-person-view it gives the gamer the power to control these women, putting them under the gamer’s will.

Über 90% der Informationsaufnahme beim Fahren erfolgt über den visuellen Sinneskanal. Das Auge ist das einzige fernorientierte Sinnesorgan, das über die Blickbewegungen gezielt ausrichtbar ist und die Erfassung räumlich voraus liegender Objekte ermöglicht. Somit spielt das Blickverhalten der Kraftfahrer eine zentrale Rolle beim Steuern eines Fahrzeugs. Da die Informationsaufnahme und -verarbeitung die Grundlage für Handlungsentscheidungen, ihre Realisierung und Kontrolle im Straßenverkehr bilden, bestimmt das Blickverhalten des Kraftfahrers weitestgehend sein Fahrverhalten und ist dadurch auch für die Verkehrssicherheit von zentraler Bedeutung. Mit Hilfe moderner Messtechnik lassen sich die Blickbewegungen genau registrieren und das Blickverhalten kann beim Autofahren exakt erfasst werden. Dadurch stellt die Analyse des Blickverhaltens ein neues Verfahren dar, mit dem der wahrnehmungspsychologische Faktor in der Wechselwirkung zwischen Fahrer, Fahrzeug und Straße berücksichtigt werden kann. Das Blickverhalten der Fahrer ist ein hochselektiver dynamischer Vorgang, durch den eine präzise Wahrnehmung von beweglichen bzw. unbeweglichen Objekten, Geschwindigkeiten und räumlichen Ausdehnungen gewährleistet ist. Die Analyse des Blickverhaltens ermöglicht sowohl den zeitlichen als auch den räumlichen Verlauf des detaillierten Informationszuflusses zusammen mit den Aufmerksamkeitsverlagerungen zu erforschen. Wo und in welchem Zeitpunkt der Fahrer detailliert hinblickt, kann mithilfe der Blickverhaltensanalyse ermittelt werden. In der Literatur sind verschiedene Blickverhaltensmaße vorhanden, mit denen das zeitliche Verhalten der visuellen Aufmerksamkeitsverteilung, die räumliche Konzentration des Blickes und die Intensität der Informationsaufnahme untersucht und interpretiert werden können. In der vorliegenden Arbeit werden aus dem breiten Spektrum dieser Maße diejenigen ausgewählt, die bezüglich der gesuchten Abhängigkeiten am aussagekräftigsten sind. Das Blickverhalten der Kraftfahrer wird in erheblichem Maße von der Streckenge-ometrie bestimmt. Aus der Forschung ist bekannt, dass die Verhältnisse beim Lenken eines Fahrzeugs entlang geraden Strecken und innerhalb von Kurven bezüglich der Beanspruchung des Fahrers und der Blickkonzentration nicht gleich sind. In Kurven ist die Belastung höher im Vergleich zu den Geraden und das führt zu einer gesteigerten Aufmerksamkeit. Das Blickverhalten in Links- und Rechtskurven charakterisiert sich mit bestimmten Blickmustern, die sich voneinander deutlich unterscheiden. Diesbezüglich werden entsprechende Untersuchungen und Analysen auch unter Einbeziehung der vorhandenen Sichtweite durchgeführt. Der Einfluss der streckencharakteristischen Parameter auf das Fahrverhalten und das Unfallgeschehen ist auf dem Gebiet des Straßenentwurfs seit langer Zeit Untersuchungsgegenstand zahlreicher Forschungsarbeiten. Auf Autobahnen sind jedoch nur wenige solche Untersuchungen vorhanden und ein Forschungsbedarf liegt auch diesbezüglich vor. In der Dissertation wurde die BAB A72 zwischen Hof und Chemnitz untersucht, die eine der ältesten Autobahnen Deutschlands ist und für die bekannt ist, dass sie Sicherheitsprobleme hat. Diese Bundesautobahn, die ursprünglich als Regionalautobahn sehr geländeangepasst trassiert worden ist, wurde im Zeitraum von 1990 bis 1995 grundhaft ausgebaut. Die Trasse ist unverändert geblieben und die Gradiente und der Querschnitt sind verbessert worden. Dadurch sind die Geschwindigkeiten deutlich gestiegen. So ein Ausbau kann zu Disproportionen in der räumlichen Linienführung führen. Auf der Autobahn A72 sind in einigen Abschnitten solche Disproportionen vorhanden. Ausdruck dafür ist das überdurchschnittlich hohe Unfallgeschehen. Die Verkehrssicherheit hat eine vorrangige Bedeutung für den Bau und den Betrieb jeder Straße. In der Arbeit wird durch das Blickverhalten von Fahrern mit einer neu entwickelten Methodik versucht, die Gründe für unsichere Abschnitte anders als mit den klassischen Methoden zu erforschen. Im Ergebnis werden Empfehlungen für einen Kurvenmindestradius und eine psychologische Mindestsichtweite untermauert.

Syftet med denna studie var att få en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket. Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap. Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas. Inom förtrogenhetskunskapen ryms att ha en blick för något, man kan se mönster eller beteenden som man kan tolka och se utgången av. Men, man kan inte ha en blick för något som man inte har upplevt innan. Båda kunskaperna bygger på att du har samlat på dig erfarenhet över tid. De samverkar med varandra i olika grad, beroende på personliga egenskaper, och den specifika situation de ställs inför. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that hides behind the statement to have an eye for something and an aptitude for something. In this study i have been in contact with two male truck drivers who have a long experience from truck driving.In the study they told me what knowledge they see as needed to be seen as a competent and skilled truck driver. The knowledge that the truck drivers brings out is to have an eye and an aptitude for the profession. The study showed that truck drivers had a hard time putting into words what they mean by having an eye and an aptitude for the profession.   The results of the study showed that when it comes to having an eye and an aptitude for the profession that stems from Aristotle's concept of knowledge, techne seen as skill knowledge and phronesis seen as familiarity or intimate knowledge.Within skill knowledge fit to have an aptitude for something, you have the ability to perform an action. This ability develops with practice and experience, and it is not possible to predict how long an individual's ability can develop. Within familiarity knowledge fit to have an eye for something, you can see patterns or behaviors that can be interpreted.   But, you can´t have a look for something you have not experienced before. The knowledge is based upon what you have accumulated over time. The knowledge interacts with each other to different degrees depending on personal characteristics, and the specific situation they face.

Originally presented as the author's dissertation.

I denna uppsats analyseras Disneyfilmen Mulan från 1998 ur ett feministiskt perspektiv. I en tid då feminismen återigen står högt upp på dagordningen och eftersom det fortfarande debatteras kring Mulan och feminism ville vi författare undersöka på djupet om Mulan kan kallas för feministisk. Med utgångspunkt i Judith Butlers feministiska teorier om hur genus konstrueras och är en maskerad kompletterat med Laura Mulveys teorier kring den manliga blicken i film samt Margareta Rönnbergs förklaring av den kvinnligt kodade hedoniska makten kontra den manligt kodade agoniska så har vi författare gjort en narrativ analys av filmen Mulan samt en karaktärsanalys av karaktären Mulan och hittat tydliga exempel på hur filmen bryter med rådande genusnormer, bekräftar maskeradbegreppet och bryter mot den manliga blicken. Filmen är dock problematisk då den innehåller scener som också bekräftar rådande makt- och genusstrukturer och där scener mellan kvinnor ges väldigt lite speltid, något vi utforskat genom Bechdel-Wallace-testet. Ser man dock till filmen i sin helhet, går in på djupet i dess narrativ och undersöker karaktären Mulan så är det denna uppsats mening att Mulan är en feministisk film. / In this essay the Disney-movie Mulan from 1998 has been analyzed through a feminist approach. In a time when feminism once again is a burning issue and since there is still a debate regarding Mulan and feminism this essay wanted to investigate if Mulan could actually be called a feminist movie. Based on Judith Butler’s feministic ideas regarding how gender is a construction and a masquerade combined with Laura Mulvey’s theory about the male gaze in movies and Margareta Rönnbergs explanation of the female coded hedonic power versus the male coded agonic we writers have made an narrative analysis of the movie Mulan and also an analysis of the character Mulan and found clear examples of how the movie breaks with current norms of gender, confirms the theory of masquerade and doesn’t conform to the male gaze. However, the movie is problematic since it contains scenes that also confirm current power and gender structures and scenes with just women are given very short screentime, something we have explored through the Bechdel-Wallace-test. If you look at the movie as a whole, goes in depth into the movies narrative and look at the character Mulan it is this essays conclusion that Mulan is a feministic movie. / <p>Cecilia Mörner var examinator för den här uppsatsen medan Per Vesterlund var examinator för kursen och den som attesterade kursens betyg (och därför står som examinator på titelsidan men inte i metadata).</p><p></p>