“Naken in - naken ut” är en värderingsprincip som föreskrivs i aktieägaravtal. “Naken in - naken ut” används för att kvalificerade anställda i bolaget ska kunna förvärva aktier och bli delägare i bolaget till ett mycket litet belopp, samtidigt som avyttringen av aktierna sedan sker till samma belopp som förvärvet skedde för. Den enda vinst aktieägaren gör med sitt aktieförvärv är att den utdelning som sker från bolaget efter varje räkenskapsårsslut, kan beskattas mer förmånligt i inkomst av kapital än vanlig inkomstbeskattning. För att värderingsprincipen ska fungera behöver det föreskrivas flera överlåtelsebegränsningar i både bolagsordning och aktieägaravtal, för att aktiernas marknad ska göras i princip obefintlig. “Naken in - naken ut” är av den anledningen tvådelad där den ena delen av värderingsprincipen föreskriver värdet på aktierna, medan den andra delen av värderingsprincipen föreskriver aktiernas marknad. I uppsatsen fastställs vad “naken in - naken ut” är. I uppsatsen analyseras även vilka överlåtelsebegränsningar som behövs, för bolag som tillämpar “naken in - naken ut”. En relevant fråga som analyseras i uppsatsen är om aktierna i ett bolag där “naken in - naken ut” används kan få en annan värdering än den som “naken in - naken ut” föreskriver i aktieägaravtalet. Vidare är frågor av relevans om “naken in - naken ut” alltid gäller inom aktieägarkretsen och om “naken in - naken ut” gäller gentemot tredje man.

I detta arbete har jag undersökt vad elever känner inför att befinna sig i omklädningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har därmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars föreställningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 års ålderns känslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklädningsrummet. Tillsammans med Bourdieus habitusteori har elevers olika uppfattningar till situationen i omklädningsrummet diskuterats. Metoden var till störst del kvantitativ och enkäter användes. De öppna svarsalternativen behandlades kvalitativt och det var 129 elever som deltog. Det visade sig att de flesta eleverna alltid kände sig bekväma i omklädningsrummet, dock får inte de som kände sig obekväma negligeras. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkars upplevelser men emellertid kände sig pojkar i en viss utsträckning bekvämare än flickorna i omklädningsrummet. Vidare framgick att många elever kände sig obekväma inför att visa sig nakna inför andra. / In this paper I have examine how pupils feel about the changing-room before and after the Physical education. I have therefore investigated if it exist uneasiness among the pupils about the situation and if there is any differences between girls and boys experiences. The purpose of this paper have been to examine 10-12 years age pupils feelings about intimacy in closed rooms. I want to illustrate pupils experiences of the changing-room to teachers and adults in the school so that they could act. Genderstudies has been used as a foundation in my work to observe girls and boys experiences of the changing-room. Discussions have been made together with Bourdieus habitustheory to pupils different opinion of the situation in the changing-room. The method was first of all quantitative with questionnaires, but some open alternatives were treated qualitative, 129 pupils participate. It was proved to be most common that the pupils always felt comfortable in the locker room, although those who didn`t should not be ignored. It was no significant differences between girls and boys experiences other than that boys in som way felt more comfortable in the changing-room than the girls. Further appear that several pupils felt uncomfortable to be present of others when they were naked.

Denna uppsats ser på vem det egentligen är som tittar på de nakna eller halvnakna verken som ställs ut på den Nationalmuseum i Stockholm efter deras nyöppning hösten 2018. Metoden som har använts för att söka svar på detta är genom fysiska observationer på plats, medan en avgränsning till större skulpturer och målningar som visar bröstvårtor eller kön har gjorts, även en kvantitativ inventering har gjorts av verken. För att analysera resultatet används en feministisk postkolonial diskursanalys, med utgångspunkt från den tidigare forskningen om ”blicken” eller ”the Gaze”, från Sartre, Mulvey, och Gamman & Marshmen. Resultatet visar att majoriteten av de nakna verken har placerats i avdelningarna för den tidiga konsten från 1500-1700- talet, medan det är få nakna verk i den senare tidens avdelningar från 1800-1900-talet. Denna uppdelning följer även en uppdelning av var män och kvinnor uppehåller sig längst, då männen är på 1500-1700-tals avdelningen längst medan kvinnorna uppehåller sig längst på 1800-1900-tals avdelningen.Det visar sig även att män är mer intresserad av att titta på nakna män än vad kvinnor är, dock så är män och kvinnor lika intresserade av att titta på nakna kvinnor. En intressant vändning är att kvinnorna och männens beteenden ändras i varandras sällskap, då kvinnorna tar samma plats som männen medan männen tar mindre plats som kvinnorna.

Begrepp som personlig integritet, sexuell självbestämmanderätt samt sexuell integritet är vedertagna begrepp inom juridiken som används av såväl lagstiftare, rättsväsende och doktrin, men trots detta finns det ingen egentlig definition av endera begreppen.    Jag har i den här uppsatsen visat att sexuell integritet innebär rätten för den enskilde att själv bestämma när, var, hur och med vem denne vill delta i en sexuell aktivitet. En sexuell aktivitet innebär i sin tur utförande av eller deltagande i en sexuell handling, eller att försätta sig i en sexuell situation. Ett sexualbrott innebär därmed att en person inkräktar på den enskildes rätt till detta val.    Våldtäkt har funnits vara urtypen av sexualbrotten. Om en gärning anses utgöra en våldtäkt, utgör den därmed även en kränkning av den utsattes sexuella integritet. Innebörden av den senaste utformningen av våldtäktsbrottet samt vad det innebär att delta frivilligt har diskuterats. Definitionen av frivillighet är av vikt, då detta sedan 1 juli 2018 är den nedersta gränsen för när en gärning utgör en våldtäkt. Vidare illustrerades den osäkerhet som råder inom rättsväsendet gällande straffvärderingen av våldtäkt. Anledningen till denna osäkerhet är frågan om hur stor påverkan det nya rekvisitet om frivillighet bör ha, då det ansetts göra att fler gärningar kan klassificeras som våldtäkt än tidigare.    Hämndpornografi har länge behandlats enbart som ett förtalsbrott, det vill säga ett brott mot någons ära och anseende. Numera kan hämndpornografi, det vill säga akten av att sprida sexuellt eller naket material på en annan utan dennes tillåtelse, även behandlas enligt de nya paragraferna om olaga integritetsintrång i 4 kap 6 c, d §§ BrB. Olaga integritetsintrång innefattar även andra typer av gärningar, varför jag valde att hålla mig till termen hämndpornografi för att underlätta för läsaren.    Olaga integritetsintrång utgör ett brott mot den enskildes frihet och frid, eller med andra ord dennes personliga integritet. Jag har i den här uppsatsen argumenterat för att hämndpornografi bör urskiljas från resterande punkter i 4 kap 6 c § BrB, då spridande av bild eller annan uppgift om någons sexualliv, samt spridande av bild på någons helt eller delvis nakna kropp har andra skyddsområden jämfört med övriga punkter, nämligen att de båda utgör intrång på den enskildes sexuella integritet. Detta har skett genom problematisering av förarbetena till lagen, analys av relevanta rättsfall samt belysande av utsattas berättelser om hur hämndpornografi påverkat dem.    Utöver detta har jag även påvisat att det behövs ytterligare vägledande praxis för att lösa den inkonsekvens och osäkerhet som råder gällande tillämpningen av såväl våldtäkt som olaga integritetsintrång.