Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar kring elevers duschning samt vistelse i omklädningsrummet efter genomförd idrottslektion. Hur ser idrottslärarna på att eleverna duschar eller inte duschar efter idrottslektionen? Vilka anledningar kan det finnas bakom idrottslärarnas åsikter? Hur tänker lärarna kring deras möjliga ansvar att få eleverna att duscha och sköta sin hygien?   Metod Kvalitativ metod har använts för att få fram resultatet, då genom semistrukturerade intervjuer som spelats in med diktafon. I studien medverkar fem idrottslärare som för närvarande arbetar inom grundskolan. Ett hermeneutiskt arbetssätt har använts för att analysera den data som samlats in under intervjuerna. Varje lärare har intervjuats två gånger och intervjuerna är analyserade utifrån teman som har hittats i de transkriberingar som gjorts av intervjuerna. Lärarna har intervjuats två gånger, dels för att efter första intervjun kunna läsa på mer kring de svar som givits dels för att under andra omgången kunna ställa mer djupgående frågor som grundat sig på de svar som givits under den första intervjun. Studien grundar sig på Norbert Elias civilisationsprocessteori.         Resultat Studien har lett fram till resultatet att lärarna vill att eleverna skall duscha efter genomförd idrottslektion. De ser duschningen genom ett hälso- och hygienperspektiv och motiverar även duschningen för eleverna genom dessa perspektiv. De anser att normer, kroppsbild, kroppsideal har en stor påverkan på om eleverna väljer att duscha eller inte och att dessa premisser i samband med att omklädningsrummen är obevakade kan leda till att vissa elever blir utsatta eller utstötta.  Slutsats Idrottslärarna i denna studie medger att de är påverkade genom deras uppväxt i föreningslivet. De tror att deras positiva inställning till att duscha tillsammans härstammar därifrån. Dock ser föreningslivet annorlunda ut idag än vad det gjorde när de växte upp och idag duschar man inte tillsammans i lika stor utsträckning. Dessa två olika sätt att se på duschning kan bli en krock i skolans värld. Efter genomförd studie kan man se att lärarens personliga inställning till duschning efter lektionen påverkar elevernas duschningsvanor. / Aim The purpose of this study is to investigate what physical education teachers think of students showering and sojourn in the dressing room after the P.E. lesson.Question formulation In what way do the teachers think of the students showering or no showering after a P.E. class?What reasons may be behind the teachers' opinion?How do the teachers think about their possible responsibility to get students to shower and take care of their hygiene? Method Qualitative methods were used to obtain the result, with semi-structured interviews that were recorded. The study involved five physical education teachers who currently work in the elementary school. A hermeneutic approach was used to analyze the data collected during the interviews. Each teacher was interviewed twice, and the interviews were analyzed based on themes found in the transcriptions made of the interviews. The teachers were interviewed twice. After the first interview we read more about the answers given and were able to ask deeper questions in the second round, based on the answers given during the first interview. The study is based on Norbert Elias civilizing process theory. Results The study has led to the result that teachers want students to take a shower after the P.E. lesson. They look at showering through a health and hygiene perspective and they are motivating showering to the students through these perspectives. They believe that standards, body image, body ideal has a big impact on whether students choose to shower or not and that these premises, in connection with that the student are unattended in the changing rooms, might lead to that some students become vulnerable or marginalized. Conclusions P.E. teachers in this study admit that they are influenced by their childhood in the voluntary sportssector and believe that their positive attitude to showering together with others derives from their childhood. However, the voluntary sportssector has changed since they were growing up, and today you’re not showering together with others in the same extent. These two ways of looking at showering can lead to a contradiction in the school world.

Syfte och frågeställningar Det är i skolan som den mesta mobbningen bland barn och ungdomar äger rum. Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandlingar, och som består av avsiktliga handlingar. Det finns olika slags icke-önskevärda beteenden såsom utfrysning, trakasserier, retningar. (Skolverket, 2009). En av de många platserna där det finns stor risk att mobbning förekommer är bland annat i omklädningsrummen. Höistad menar att i omklädningsrummen kan det hända mycket som läraren ofta inte har en aning om (Höistad, 2001). Syftet med denna studie är att analysera hur elever i de lägre åldrarna upplever miljön i omklädningsrummen. Hur ser omklädningssituationen ut? Utifrån syftet formulerades två frågeställningar; Hur upplever elever i de lägre åldrarna miljön i omklädningsrummet? och Känner eleverna sig utsatta i omklädningsrummet i skolan, och i så fall på vilket sätt yttrar sig detta? Metod I studien används en kvalitativ metod, i form av intervjuer. För att få en djupare förståelse av resultatet användes Piagets kognitiva teori om olika utvecklingsstadier. Elevernas uppförande mot varandra kopplas med Piagets teori. Studien genomfördes på en skola i Stockholmsregionen, där 10 elever intervjuades. Resultat Resultatet visar att eleverna känner sig rätt så trygga i omklädningsrummen, de skojar och upplever att de har väldigt kul med varandra. Enligt Piaget så är eleverna i stadiet där de uppför sig moget, de intar ett vuxen tänk (Piaget 1978). Elevernas största problem är de ofräscha lokalerna såsom duschen och omklädningsrummen. Slutsatserna visar att utifrån elevernas berättelser upplever de omklädningssituationen positivt. Det förekommer sällan negativa handlingar. De uppgav också att de visste vilka de skulle vända sig till om de upplevde att det kände sig utsatta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.  Resultatet av samtalen med eleverna visade sig vara att eleverna är positiv inställning till omklädningsrummen. Eleverna känner sig rätt så trygga i omklädningsrummet och det är en lättsam miljö där man kan skämta och ha roligt. De flesta elever vi intervjuade såg inte omklädningsrummet som ett hinder nog att inte delta på Idrott och hälsa lektionerna. Det som framgick var att eleverna känner sig trygga bland sina egna klasskamrater men inte om andra elever är i omklädningsrummet. Omklädningsrummet var inte heller en plats där det förekom mobbning. Trots alla forskning om att mobbning försiggår i skolans omklädningsrum har vår studie visat att detta inte stämmer där vi varit och intervjuat. Vår slutsats blir att omklädningsrummen inte är otrygga, det som gör omklädningsrummet tryggt är klassen man går i och hur man trivs med sina klasskamrater.

Skolidrottens omklädningsrum är ett intressant område där eleverna ofta vistas utan vuxennärvaro. Den första frågan som ställs i arbetet är hur elever upplever klimatet i omklädningsrummet. Den andra frågan handlar om elever erfarenheter av kränkande handlingar i anslutning till skolidrottens omklädningsrum. Metoden som används är kvalitativ och frågorna är av semistrukturerad karaktär. Resultaten visar att majoriteten av våra intervjupersoner inte alls önskar en ökad vuxennärvaro i skolidrottens omklädningsrum. Eleverna uppskattar att vara ensamma i omklädningsrummen då det ger dem möjligheten att tala om vad de vill. Kränkande handlingar består mestadels av psykologisk natur. Fysisk misshandel är mer sällsynt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av otrygghet i skolidrottens omklädningsrum orsakad av kränkande fotografering med mobilkameror. För attta reda på detta utgår vi ifrån frågeställningarna nedan. Hur många av eleverna har någon gång känt sig otrygga i omklädningsrummet? För hur många av eleverna har denna otrygghet orsakats av mobilkameror? Hur många av eleverna har blivit utsatta för kränkande fotografering i omklädningsrummet? Skiljer sig antalet otrygga tjejer respektive killar. Metod Vi genomförde en kvantitativ studie med hjälp av en enkätundersökning innehållande frågor kring elevers personliga upplevelser och erfarenheter från hela skolgången. Populationen var gymnasieelever i Sverige varav urvalet bestod av fyra klasser med sammanlagt 83 elever. Bearbetning av data från enkäterna genomfördes i statistikprogrammet SPSS. Resultaten analyserades utifrån socialpsykologisk teori och den feministiska objektifieringsteorin. Resultat Vår studie visar att mer än en tredjedel av eleverna känner en otrygghet i omklädningsrummet i samband med skolidrotten. Problemet är nästan dubbelt så stort hos tjejerna jämfört med killarna, resultaten visar däremot att skillnaden mellan könen inte är signifikant. Elevers kameratillgång i omklädningsrummet visar sig ha en bidragande orsak till otrygghet. En av eleverna från vår studie har även blivit utsatt för kränkande fotografering i skolidrottens omklädningsrum. Slutsats Genom den socialpsykologiska och den feministiska objektifieringsteorin kan vi förklara varför en tredjedel av eleverna känner otrygghet i omklädningsrummet. Med en syn på kroppen som ett objekt jämför de sig själva och andra utifrån samhällets normer. Detta gäller alla elever men framförallt tjejerna, där otryggheten är som störst.

Ett syfte med denna studie har varit att undersöka elever upplevelser i årskurs 6 samt några klasser i årskurs 7 och deras upplevelser i omklädningsrummen före och efter lektionen i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt undersöktes om det finns elever som känner sig kränkta, vad det är för kommentarer som hörs i omklädningsrummet och om eleverna har förslag till förbättringar. Det andra syftet är att undersöka vad lärare idag gör för att bidra till ett tryggare omklädningsrum och vad de kan förbättra under idrottslektionerna. Jämförelser gjordes om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor, mellan årskurs 6 och årskurs 7 samt mellan skolor i en och samma kommun.     Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till både elever och lärare. I studien deltog 223 elever varav 121 pojkar och 102 flickor från 11 klasser i årkurs 6 och tre klasser i årskurs 7, samtliga svarade på enkäten. Elevernas enkät innehöll 13 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ medan lärarnas frågeformulär bestod av 10 frågor med enbart öppna svarsalternativ. Lärarna som deltog i studien var idrottslärare som arbetade med klasserna jag undersökte samt andra idrottslärare som arbetar på andra skolor. Detta gjordes för att få ett bredare resultat.  Resultatet visade att idrottslärarna arbetar mycket med att försöka skapa goda relationer till eleverna, variera utbudet på lektionerna för att skapa ett intresse hos eleverna, tydliga regler för att skapa trygghet, sprida glädje och god gemenskap för att få fler att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa.   Resultatet visade även att majoriteten av eleverna känner sig trygga och bekväma i omklädningsrummet. Flickorna känner sig mindre trygga och bekväma än pojkarna vilket även visar sig i att flickorna till större del vill ha chansen att duscha enskilt då flera nämner att de inte vill visa sig nakna med andra. Eleverna som deltagit i undersökningen är skonade från kränkningar om man bara ser till siffrorna, men kommentarerna från eleverna visar ett annat resultat. Resultatet skiljer sig något mellan de olika skolorna och skillnaden mellan årskurs 6 och 7 är främst att sjuorna är sämre på att duscha efter idrottslektionen på grund av att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummet.   Slutsatsen är att det finns en hel del faktorer som gör att elever inte känner sig bekväma i samband med idrottslektionerna vilket leder till att de känner sig otrygga. Både lärare och elever har kommit med förslag som med relativt små medel kan förbättra upplevelserna i omklädningsrummet vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att fler elever skulle duscha efter idrotten och öka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa.

Tidigare forskning pekar på att det finns tydliga brister i utformning av en trygg miljö för eleverna under lektionen i idrott och hälsa och i omklädningsrummen. Särskilt tydligt blir det i idrottssalen där eleverna utelämnas på ett mer framträdande sätt. Vi lärare måste arbeta för att alla elever ska känna sig trygga på alla skolans områden och därför bör vi skaffa oss förståelse om vad eleverna upplever otryggt för att kunna arbeta förebyggande för att minska antalet elever som känner sig otrygga. Syftet med denna studie var att undersöka tryggheten i undervisningen i idrott och hälsa. Delsyftet med studien var att undersöka elevernas upplevelser av omklädningsrummet och förekomsten av kränkande behandling i samband med idrott och hälsa undervisningen. Studien genomfördes i årskurs 7-9 på två grundskolor i södra Sverige. Enkäterna besvarades av 74 flickor och 69 pojkar och den totala mängden enkäter blev 143. Metoden som användes var enkäter av både kvantitativ och kvalitativ art. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde ingen otrygghet i lärandemiljön och i omklädningsrummet. I omklädningsrummet visar vår studie på att kränkande behandling förekommer i liten mängd. Slutligen vill vi belysa att det finns elever som känner sig otrygga i undervisningen i idrott och hälsa och detta anser vi är ett problem.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i årskurs 7-9 har för åsikter om miljön i omklädningsrummet som används i samband med idrott och hälsa samt vilka faktorer som gör att vissa elever avstår från att byta om och duscha efter idrottslektionen. - Vad anser eleverna om att duscha och byta om öppet med andra elever? - Skiljer sig tjejernas och killarnas erfarenheter av omklädningsrummet åt? Metod Undersökningen är kvantitativ och jag använde mig av en enkätundersökning som omfattar 60 elever. Deltagarna i min undersökning är elever från en klass i årskurs 7, 8 och 9. Resultat Resultatet av enkätundersökningen visade att hälften av alla elever inte duschade och många av dem på grund av risken för kränkande behandling, hur ens kropp ser ut och att det är ofräscht i omklädningsrummet. Undersökningen visade också att hälften av eleverna ansåg att det aldrig sker kränkande behandlingar i omklädningsrummet. Studien visade inga stora könsskillnader i omklädningsrummet men antalet flickor som blivit utsatta för kränkande behandling var några fler än pojkarna. Däremot visade undersökningen att antalet flickor som är missnöjda med sitt kroppsutseende är högre än pojkarna. Undersökningen visade även att de elever som var missnöjda med sin kropp också var de som undvek att duscha efter idrottslektionen. Slutsats Undersökningen visar att många elever är missnöjda med sitt kroppsutseende och detta kan vara en orsak till att hälften av eleverna i undersökningen inte duschar efter lektionen. I denna studie framkommer det även att cirka en tredjedel av eleverna säger sig ha blivit utsatta för kränkande behandlingar. Detta är viktigt att skolan tar denna problematik på allvar då en av deras uppgifter är att motverka kränkande behandling. / <p>Anmärkning:</p><p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

The purpose of the survey was to investigate 9th grade students participation in Physical Education and if the environment around PE could have some effect on the participation. The method used was a quantitative survey that was sent to three different schools. The method was processed in the Survey &amp; Report survey, and then sent as a link to the students who responded to the survey via computer or smartphone. The option was also to answer the paper questionnaire which some students chose to do. A total of 60 responses were received, of which a drop of 10 students because these students chose not to complete the survey. The result of the survey was presented by using bar charts showing how many percent of the students responded to the various questions. The result of the study showed that motivation about sport and health did not necessarily concern only participation in the lessons in Physical Education, but rather also about the environment around PE. The study showed that students experienced a certain type of stress, which was not really an insecurity about one’s own body, the insecurity was more about the stress about having the lessons placed in the middle of the day, which meant that the students had too little time to change clothes and to shower afterwards. The result showed that the students experienced that many in their own class was changing before and after PE, but that there were only a few students who showered afterwards. The survey also had positive results which showed that there were students who was motivated to participate in Physical Education. The results showed that there were pupils who, according to the curriculum (Skolverket, 2011), had continued interest in physical activity and health, which is one of the tasks of the subject.