Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar kring elevers duschning samt vistelse i omklädningsrummet efter genomförd idrottslektion. Hur ser idrottslärarna på att eleverna duschar eller inte duschar efter idrottslektionen? Vilka anledningar kan det finnas bakom idrottslärarnas åsikter? Hur tänker lärarna kring deras möjliga ansvar att få eleverna att duscha och sköta sin hygien?   Metod Kvalitativ metod har använts för att få fram resultatet, då genom semistrukturerade intervjuer som spelats in med diktafon. I studien medverkar fem idrottslärare som för närvarande arbetar inom grundskolan. Ett hermeneutiskt arbetssätt har använts för att analysera den data som samlats in under intervjuerna. Varje lärare har intervjuats två gånger och intervjuerna är analyserade utifrån teman som har hittats i de transkriberingar som gjorts av intervjuerna. Lärarna har intervjuats två gånger, dels för att efter första intervjun kunna läsa på mer kring de svar som givits dels för att under andra omgången kunna ställa mer djupgående frågor som grundat sig på de svar som givits under den första intervjun. Studien grundar sig på Norbert Elias civilisationsprocessteori.         Resultat Studien har lett fram till resultatet att lärarna vill att eleverna skall duscha efter genomförd idrottslektion. De ser duschningen genom ett hälso- och hygienperspektiv och motiverar även duschningen för eleverna genom dessa perspektiv. De anser att normer, kroppsbild, kroppsideal har en stor påverkan på om eleverna väljer att duscha eller inte och att dessa premisser i samband med att omklädningsrummen är obevakade kan leda till att vissa elever blir utsatta eller utstötta.  Slutsats Idrottslärarna i denna studie medger att de är påverkade genom deras uppväxt i föreningslivet. De tror att deras positiva inställning till att duscha tillsammans härstammar därifrån. Dock ser föreningslivet annorlunda ut idag än vad det gjorde när de växte upp och idag duschar man inte tillsammans i lika stor utsträckning. Dessa två olika sätt att se på duschning kan bli en krock i skolans värld. Efter genomförd studie kan man se att lärarens personliga inställning till duschning efter lektionen påverkar elevernas duschningsvanor. / Aim The purpose of this study is to investigate what physical education teachers think of students showering and sojourn in the dressing room after the P.E. lesson.Question formulation In what way do the teachers think of the students showering or no showering after a P.E. class?What reasons may be behind the teachers' opinion?How do the teachers think about their possible responsibility to get students to shower and take care of their hygiene? Method Qualitative methods were used to obtain the result, with semi-structured interviews that were recorded. The study involved five physical education teachers who currently work in the elementary school. A hermeneutic approach was used to analyze the data collected during the interviews. Each teacher was interviewed twice, and the interviews were analyzed based on themes found in the transcriptions made of the interviews. The teachers were interviewed twice. After the first interview we read more about the answers given and were able to ask deeper questions in the second round, based on the answers given during the first interview. The study is based on Norbert Elias civilizing process theory. Results The study has led to the result that teachers want students to take a shower after the P.E. lesson. They look at showering through a health and hygiene perspective and they are motivating showering to the students through these perspectives. They believe that standards, body image, body ideal has a big impact on whether students choose to shower or not and that these premises, in connection with that the student are unattended in the changing rooms, might lead to that some students become vulnerable or marginalized. Conclusions P.E. teachers in this study admit that they are influenced by their childhood in the voluntary sportssector and believe that their positive attitude to showering together with others derives from their childhood. However, the voluntary sportssector has changed since they were growing up, and today you’re not showering together with others in the same extent. These two ways of looking at showering can lead to a contradiction in the school world.

Tidigare forskning visar att omklädningsrummen i skolan är en problematisk miljö utifrån faktorer som bland andra sexuell läggning, kränkningar, föreställningar om den manliga och kvinnliga kroppen. Studiens syfte var att ta reda på hur elever i årskurs 9 upplevde omklädningsrummen och hur de påverkade deras upplevelser av den efterföljande lektionen. I den komparativa studien medverkade 230 elever, varav 109 pojkar, 116 flickor och 5 elever med annan könslig identitet. Data samlades in genom en anonym, digital enkät. Bourdieus teori om habitus, kapital och fält användes för att skapa förståelse för resultatet. Resultatet visade att omklädningsrummen ansågs som en neutral miljö för de flesta eleverna men det fanns problemområden. Elever med annan könslig identitet deltog inte i undervisningen på grund av sin könsliga identitet och sexuella läggning. Flickor upplevde omklädningsrummen som problematiskt utifrån föreställningarna om kvinnliga kroppar. Flickor valde att inte delta för att de inte vill duscha i samband med undervisningen. Eleverna i studien ansåg att omklädningsrummen skulle bli bättre om det var städat och fräscht. Pojkar hade en mer positiv känsla i omklädningsrummen vilket oftare medgav en positiv känsla in i undervisningen. Studien visade att omklädningsrummen och arenan för lektionstillfällen sågs som två separata fält, oberoende av varandra.

Människor förbrukar så mycket resurser att natureninte hinner med att återställa sig och där medförsvinner material allt mera. Det bästa vore om vimänniskor enbart använde oss av material som förbrukadesi samma takt som naturen kan återställa dei.Detta designprojekt fokuserar på Bois Durci, pådess tillverkning och användning. Materialet ärgjort av blod och sågspån och var tillgängligt på1800-1900-talet och försvann när bakeliten kom. Detsägs att materialet är bakelitens fader. I arbetet harjag samarbetat med ett företag från Torsåker i centralaSverige och arbetet utefter deras koncept somgrundar sig i att enbart använda sig av råvaror inomen femmilsradie.Arbetet har utgått från frågeställningen ”Kan BoisDurci tillverkas inom en femmilsradie och hur kanjag som designer ta mig an materialet?” Att användasig av en femmilsradie med utgångspunkten frånTorsåker var inte ett problem, det var enkelt att få tagi både blod och sågspån. Mina tankar på hur jag skata mig an materialet utgår mycket från blodet då detär okänt för många i produktsammanhang. Jag togreda på vad jag och företaget kände inför blod genomatt duscha kroppen i det och fick därmed även andrasreaktioner av foton och film från händelsen. Skissernautgick ifrån vad blod är och vad det betyder ochblev sedan tre utvecklade koncept.Arbetet resulterade i förvaringsaskar där konsumenternahar möjlighet att förvara värdefulla ting. Förvaringenska symbolisera vår kropp med en ask iBois Durci som står för vårt blod, ett skyddande locki skinn som står för vår hud som omsluter kropp ochdet värdefulla som läggs i står för hjärtat.