Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker. Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt. Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det. Bland annat skyndsamhetskravet som stadgas i 2 kap. 12 TF motiverar en sådan skyldighet. I 2 kap. 13 TF stadgas emellertid att en sökande enbart har rätt att få ta del av en handling i utskrift, vilket innebär att någon skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form inte föreligger. Vi har i uppsatsen gjort en undersökning mellan fem olika myndigheter och det harvisat sig att det förekommer elektroniskt utlämnade av allmänna handlingar. Utredningen visade dock att en myndighet inte lämnade ut i annan form är utskrift.  Detta kan tänkas eftersätta förutsebarheten, då den enskilde inte kan förutse hur en begäran om att få ta del av allmän handling i elektronisk form kommer behandlas. Detta skulle kunna påvisa ett behov av reglering på området, så att alla myndigheter jobbar enhetligt.    Uppsatsen belyser behovet av att skapa en mer förutsebar och rättssäker hantering av allmänna handlingar i elektronisk form. Vår mening är att det finns ett behov av en lagändring som stadgar att de handlingar som kan lämnas i utskrift också bör kunna lämnas ut i elektronisk form. Risken för att uppgifter ska behandlas eller bearbetas på felaktiga sätt kan inte längre ligga till grund för varför handlingar inte ges ut elektroniskt, då merparten människor idag har tillgång till exempelvis scanner. Vi anser därför att en skyldighet att göra en lämplighetsprövning bör föreligga.   Ett annat problem är att det inte finns tydliga regler som medger uttag av avgift för handlingar som lämnas ut i elektronisk form. Detta är nödvändigt att se över både för att underlätta för myndigheterna, men också för att öka rättssäkerheten. Att få en allmän handling i elektronisk form via e-post borde inte vara något problem så länge en handling är offentlig och redan finns lagrad i elektronisk form. Det finns flera länder som redan idag har en skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form. Ett exempel är Finland, som lämnar ut handlingar i elektronisk form förutsatt att handlingen finns i sådan form. I Nederländerna har myndigheterna skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form om sökande begär det, oavsett om handlingen finns i sådan form.

Tidigare forskning visar att omklädningsrummen i skolan är en problematisk miljö utifrån faktorer som bland andra sexuell läggning, kränkningar, föreställningar om den manliga och kvinnliga kroppen. Studiens syfte var att ta reda på hur elever i årskurs 9 upplevde omklädningsrummen och hur de påverkade deras upplevelser av den efterföljande lektionen. I den komparativa studien medverkade 230 elever, varav 109 pojkar, 116 flickor och 5 elever med annan könslig identitet. Data samlades in genom en anonym, digital enkät. Bourdieus teori om habitus, kapital och fält användes för att skapa förståelse för resultatet. Resultatet visade att omklädningsrummen ansågs som en neutral miljö för de flesta eleverna men det fanns problemområden. Elever med annan könslig identitet deltog inte i undervisningen på grund av sin könsliga identitet och sexuella läggning. Flickor upplevde omklädningsrummen som problematiskt utifrån föreställningarna om kvinnliga kroppar. Flickor valde att inte delta för att de inte vill duscha i samband med undervisningen. Eleverna i studien ansåg att omklädningsrummen skulle bli bättre om det var städat och fräscht. Pojkar hade en mer positiv känsla i omklädningsrummen vilket oftare medgav en positiv känsla in i undervisningen. Studien visade att omklädningsrummen och arenan för lektionstillfällen sågs som två separata fält, oberoende av varandra.

No description available.

Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fått allt högre prioritet. Detta kan bero på att många fått upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslår när intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt. De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och därför är det viktigt att risker hanteras på ett effektivt sätt. Årsredovisningarna är det primära kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera. Årsredovisningarna är lagreglerade och enligt Årsredovisningslagen måste svenska företag lämna upplysningar om “väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför”. Med bakgrund mot 90-talskrisen i Sverige och det faktum att svenska börsnoterade fastighetsbolagen är relativt högt belånade gör det intressant att studera vilka risker som de utlämnar information om i sina årsredovisningar. Eftersom riskhantering dessutom fått en högre prioritet är det vidare intressant att studera huruvida utlämnandet av information om risker har förändrats över tid. Detta leder oss fram till studiens frågeställning: Vilka är de mest väsentliga riskerna som svenska börsnoterade fastighetsbolag utlämnar i sina årsredovisningar och har informationsutlämnandet om risker förändrats mellan åren 2009 och 2013? Problemformuleringen grundar sig i teorier som informationsasymmetri, agentteori och proprietärkostnadsteori. Informationsasymmetri och agentkostnader minskar om företaget utlämnar en större mängd information om sig själva och därför kan dessa teorier förklara varför ledningen i företag väljer att utlämna mer information. Däremot är utlämnandet av information förknippat med en kostnad, proprietärkostnad, vilket omvänt ger ledningen i företag incitament till att utlämna mindre information. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer fastighetsbolagens årsredovisningar att granskas i syfte att kunna identifiera de väsentliga riskerna samt upptäcka huruvida utlämnandet av riskinformation har förändrats över den valda tidsperioden. Innehållsanalysen går ut på att räkna antalet meningar som innehåller information om någon form av risk vilket kommer att ge en bild av mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens årsredovisningar. Enligt studiens resultat är det finansiell risk som de svenska börsnoterade fastighetsbolagen utlämnar mest information om. Efter finansiell risk var det strategisk risk och operationell risk som det utlämnades mest information om. Vidare kunde det konstateras att mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens har ökat med 23 procent från år 2009 till år 2013.

No description available.

The purpose of this study is to broaden, expand and enrich the understanding of intimacy. To achieve this purpose, three framing questions will be proposed; How is intimacy practised in friendship and love relationships, What similiraties respectively differences exists in the ways of practising intimacy in friendship and love relationships, finally What social significances is intimacy built upon? A qualtitative researchmethod, interviewing 6 collegestudents was performed. Respondents statements forms the main empirical material, statements whch subsequently was ananlysed from theory. Theoretical choices are Anthony Giddens concepts of the pure relationship and confluent love. Further theoretical choices makes Georg Simmels concepts of exchange, dyad and intimacy. Finally David Morgans 'doing perspective' and dimensional proposal on the concept of intimacy forms an important theoretical choice. Important conclusions are that intimacy in friendship and love relationships is practised by revealing private emotions, thoughts and earnest sides of ones self. Largest differences in the ways of doing intimacy was that love relationships were privileged with larger exclusivity of revealing earnest sides of ones self. Secondary findings was that intimacy appeared to be a gendered practice and also that mutualness and the dyad formed social significances for practices og intimacy to be built upon.