Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats. För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet. En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter. Eleven vill gärna se människan bakom lärarens ledarroll, där naturliga inslag av humor kan underlätta. Att lyssna, iaktta och försöka se ungdomens situation i vårt snabbt föränderliga samhälle är nyckelegenskaper för läraren som alltmer får uppgiften hos en kunnig handledare och uppriktig medmänniska som stimulerar till gymnasiestudier och fortbildning.

<p>Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.</p><p>För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet.</p><p>En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter. Eleven vill gärna se människan bakom lärarens ledarroll, där naturliga inslag av humor kan underlätta. Att lyssna, iaktta och försöka se ungdomens situation i vårt snabbt föränderliga samhälle är nyckelegenskaper för läraren som alltmer får uppgiften hos en kunnig handledare och uppriktig medmänniska som stimulerar till gymnasiestudier och fortbildning.</p>

Tidigare forskning visar att omklädningsrummen i skolan är en problematisk miljö utifrån faktorer som bland andra sexuell läggning, kränkningar, föreställningar om den manliga och kvinnliga kroppen. Studiens syfte var att ta reda på hur elever i årskurs 9 upplevde omklädningsrummen och hur de påverkade deras upplevelser av den efterföljande lektionen. I den komparativa studien medverkade 230 elever, varav 109 pojkar, 116 flickor och 5 elever med annan könslig identitet. Data samlades in genom en anonym, digital enkät. Bourdieus teori om habitus, kapital och fält användes för att skapa förståelse för resultatet. Resultatet visade att omklädningsrummen ansågs som en neutral miljö för de flesta eleverna men det fanns problemområden. Elever med annan könslig identitet deltog inte i undervisningen på grund av sin könsliga identitet och sexuella läggning. Flickor upplevde omklädningsrummen som problematiskt utifrån föreställningarna om kvinnliga kroppar. Flickor valde att inte delta för att de inte vill duscha i samband med undervisningen. Eleverna i studien ansåg att omklädningsrummen skulle bli bättre om det var städat och fräscht. Pojkar hade en mer positiv känsla i omklädningsrummen vilket oftare medgav en positiv känsla in i undervisningen. Studien visade att omklädningsrummen och arenan för lektionstillfällen sågs som två separata fält, oberoende av varandra.

<p>Abstract</p><p>This study deals with outdoor education together with Swedish language teaching. In my future profession as a teacher I want to be able to offer my pupils varied, discovering and exploring lessons focused on nature. The aim of this study is to throw light upon outdoor teaching, hoping that more people will discover nature as the right place to learn.</p><p>In my study I have asked these questions:</p><p>• What is outdoor education?</p><p>• How can Swedish be taught out of doors?</p><p>• Why is this method a good complement to the traditional teaching in the classroom?</p><p>With these questions in wiev I made three qualitative interviews with teachers with different backgrounds. In addition I have planned, taught and evaluated the lesson that is the basis of the result.</p><p>Outdoor education should be given increasing time in school and be used as a complement to the traditional teaching in the classroom. The outdoor environment can offer a thematic and comprehensive method where the experience is the foundation for life-long learning. Nature is the best book for all school subjects and in this study Swedish occupies a special area in the boundless classroom that nature offers.</p><p>Keywords: Outdoor education, Swedish, learning to read and write, lesson</p>

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola.   Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare. Resultatet visar bland annat att skillnader i typ av lektion påverkar vem som får tala. Under de lektioner som präglas av helklassdiskussioner tar läraren oftare initiativ till samtal och under sådana lektioner där eleverna arbetar självständigt inleder de oftare samtal. Slutligen kan sägas att mycket av elevernas möjlighet att initiera samtal påverkas av lärarens implicita metoder för att organisera undervisningen.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor. En utveckling av lektionerna skulle kunna göras genom att kombinera dessa två metoder, att eleverna får börja med att spela memory om allmänna etologiska termer för att sedan få en praktisk lektion där de får se hundens signaler och beteenden och tillämpa en del av teorin praktiskt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta. Frågeställning: • Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna? • Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna? Metod Vi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM. Resultat Eleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den. Slutsats Resultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga. Enligt vår mening klarar de dock av att utföra de moment som utförs på lektionerna. De upplever sig dock inte lika bra som andra elever i gruppen vilket leder till en mindervärdeskänsla och en rädsla för att göra fel vilket i slutändan leder till att de väljer att inte går dit.

Abstract This study deals with outdoor education together with Swedish language teaching. In my future profession as a teacher I want to be able to offer my pupils varied, discovering and exploring lessons focused on nature. The aim of this study is to throw light upon outdoor teaching, hoping that more people will discover nature as the right place to learn. In my study I have asked these questions: • What is outdoor education? • How can Swedish be taught out of doors? • Why is this method a good complement to the traditional teaching in the classroom? With these questions in wiev I made three qualitative interviews with teachers with different backgrounds. In addition I have planned, taught and evaluated the lesson that is the basis of the result. Outdoor education should be given increasing time in school and be used as a complement to the traditional teaching in the classroom. The outdoor environment can offer a thematic and comprehensive method where the experience is the foundation for life-long learning. Nature is the best book for all school subjects and in this study Swedish occupies a special area in the boundless classroom that nature offers. Keywords: Outdoor education, Swedish, learning to read and write, lesson

This paper explores the possibility of using an off the shelf video game, Assassin’s Creed: Odyssey, in teaching a history class about ancient Greece. The study used a method where 7th grade students during one lesson got to experience the videogame together with two surveys about the students’ experiences learning with the video game. The study’s theories focus on previous research and educators’ ideas about using virtual museums and students’ active participation. The questions asked in the study are “in what ways can Assassin’s Creed’s virtually guided tours stimulate a genetic and genealogical history awareness in classroom-based teaching?” and “how do students experience the use of video games in history teaching?”. The results of the study conclude that it is possible to use video games in teaching that enhances the students’ knowledge about a subject, but that there are obstacles to cross nevertheless.

Målet med denna studie är att undersöka lärarna och se hur differentierad undervisning sker på matematikundervisningarna samt vilka strategier de använder sig för att implementera differentierad undervisning. Målet är även att se hur det gynnar eleverna och deras lärande. Själva undersökningen riktar sig mot matematiklärare som har erfarenhet av de differentierad undervisning och målgruppen är årskurs 7–9 med undantag att observationerna även skett i klassrum med elever i årskurs 1–3 och 4–6. Undersökningen har genomförts genom tre olika metoder där jag använt mig av observationer av fyra lärare, enkätundersökning för elever och intervju av fyra matematiklärare. Genomförandet av alla moment genomfördes i mars 2022.  Syftet med studien är att öka mina kunskaper som lärare och skapa nya perspektiv i mitt sätt att undervisa men även kunna dela med mig av forskning i hur vi kan gynna och effektivisera elevers inlärning. Detta då vi egentligen inte får den tid vi behöver för att implementera den kunskap vi vill till eleverna, detta då olika moment bör uppfyllas enligt läroplanen innan eleverna kan gå vidare. Vilket resulterar i att vissa moment inte får den tid som bör för att hjälpa eleverna att bli bättre och få de att förstå ordentligt. Det svar som sökes inom dessa frågeställningar är hur lärarna kan effektivisera inlärningen hos eleverna och samtidigt kunna följa läroplanens anvisningar.  Resultatet av studien visar att lärare ställer sig positiva till att inkludera alla och skapa en differentierad undervisning oavsett nivå. Utifrån elevers perspektiv så var många överens om att det är roligare när man samarbetar i klassrummet och hjälper varandra, vilket gick att se utifrån observationen och enkätundersökningen. Lärarna var också väldigt noga med att en noggrann planering krävs för att kunna framställa en sådan undervisning och att det kollegiala lärandet kan vara som ett bra stöd för att kunna hjälpa varandra med det. Lärarna betonar vikten av de didaktiska verktygen och resurser som krävs för att kunna bedriva en sådan form av undervisning.