Det här examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, läraryrket och varför. I mitt arbete framträder sex lärare som jag har intervjuat. En gemensam nämnare för dem är att alla arbetar på samma skola. Det som skiljer dem åt är att de alla har olika bakgrund, erfarenhet, ålder, kön och anledning till att de valde läraryrket. I mitt arbete framkommer också svar från en enkät ställd till alla grundskollärare som arbetar på samma skola. Av 25 tillfrågade lärare har 19 svarat. / This essay is about people who have, for different reasons chosen the same profession, teacher and why. In my essay you will meet six teachers whom I interviewed about why they wanted to become and work as a teacher. Common for them all is that they work in the same school, the differences are that all have different background, experience, age, sex and reason for chosen being a teacher.

<p>Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ”MultiMatte” ur ett didaktiskt perspektiv.</p><p>Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte. Det kom bland annat fram i intervjuundersökningen att lärarna anser att MultiMatte tränar eleverna i att tänka, prata och förklara matematik. Det framkommer även att det är svårt för vikarier att hoppa in i klassen för de är inte insatta i MultiMattes sätt att fungera. I diskussionen har slutligen resultatet från undersökningen relaterats till vår bakgrund. Vi har använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför som ett verktyg, för att tydliggöra och organisera vår diskussion, i den framträder även reflektioner från oss. Vi har bland annat reflekterat över att något som kan påverka detta material tämligen snart är de organisatoriska ramar som finns i skolan. Genom att vi att problematiserat de didaktiska frågorna i relation till lärarnas uppfattningar och arbetsmaterialet MultiMatte menar vi, att det går att motivera användandet av MultiMatte i sin undervisning, men att ramarna i skolan inte alltid tillåter det.</p>

Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ”MultiMatte” ur ett didaktiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte. Det kom bland annat fram i intervjuundersökningen att lärarna anser att MultiMatte tränar eleverna i att tänka, prata och förklara matematik. Det framkommer även att det är svårt för vikarier att hoppa in i klassen för de är inte insatta i MultiMattes sätt att fungera. I diskussionen har slutligen resultatet från undersökningen relaterats till vår bakgrund. Vi har använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför som ett verktyg, för att tydliggöra och organisera vår diskussion, i den framträder även reflektioner från oss. Vi har bland annat reflekterat över att något som kan påverka detta material tämligen snart är de organisatoriska ramar som finns i skolan. Genom att vi att problematiserat de didaktiska frågorna i relation till lärarnas uppfattningar och arbetsmaterialet MultiMatte menar vi, att det går att motivera användandet av MultiMatte i sin undervisning, men att ramarna i skolan inte alltid tillåter det.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt ämne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. Däremot har det märkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrågasätter varför de över huvud taget måste lära sig matematik. Ren matematik som de läser i skolan kan det många gånger vara svårt att se nyttan med. Påföljande matematik blir då sedan svårare och svårare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  Många elever och vuxna känner även en ren ångest när man pratar om ämnet matematik. Vad är egentligen matematik, var används den och till vad? Var kommer matematiken ifrån? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att få kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhällsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lära oss för matematik i grundskolan? Behöver alla få undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen på matematiken eleverna erhållit har formats av hela samhället. Hur mycket påverkar läraren elevernas inställning och vad har föräldrarna för del i det hela? Studien tar upp det matematiska lärandet, matematikens användande och den matematiska fostran.

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö. Resultaten visar att lärare och skolledare ser aningen olika på datorns roll i skolan men att båda grupper ser tydliga fördelar. Dessa fördelar var bland annat lättillgängligheten av information via internet, men även att elever har möjlighet att presentera kunskap och uppgifter på fler sätt än vad tidigare varit möjligt. Möjlig framtida forskning skulle kunna fokusera på hur eleverna upplever arbetet med datorn som redskap i skolan eller om resultatet av datorns användning i skolan faktiskt är mätbart eller inte.

<p><p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson & Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.</p></p>

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson &amp; Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger Säljö’s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge. The constructive part of the analysis proceeds using Heidegger’s and Sartre’s philosophical theories which take a general approach on human learning and on human knowledge as dependent on intuition. A dichotomy of two new concepts related to knowledge is thus defined: how-knowledge and why-knowledge. This reconceptualisation of the concept of knowledge allows a reinterpretation of any act of knowledge in a structural way. Hence any act of knowledge includes a moment (a) which defines the initial contextual (conceptual or practical) situation; a moment (b) which represents an algorithm, a procedure, or a theory; and a moment (c) which represents the result of the act, and is the direct application of knowledge as a finalized entity. Knowledge inbuilt in (a) and (c) is characterized as how-knowledge, while that in (b) is characterized as why-knowledge. In a learning situation a focus on how-knowledge implies finality and objectification of students. Conversely, why-knowledge implies students becoming subjects of their own learning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta. Frågeställning: • Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna? • Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna? Metod Vi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM. Resultat Eleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den. Slutsats Resultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga. Enligt vår mening klarar de dock av att utföra de moment som utförs på lektionerna. De upplever sig dock inte lika bra som andra elever i gruppen vilket leder till en mindervärdeskänsla och en rädsla för att göra fel vilket i slutändan leder till att de väljer att inte går dit.

Enligt den senaste revideringen av Lpfö18 skall förskolan ge barnen en grundläggande förståelse för digitala verktyg. Förskolläraren ansvarar för att varje barn får möjlighet att hantera digitala verktyg, vilket kan stimulera utveckling och lärande. Samtidigt rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet för att främja barnens hälsa och livslånga lärande. Förskolan behöver balansera innehållet i läroplanen och ge barn kunskaper kring digitala verktyg och samtidigt bidra till en hälsosam nivå av fysisk aktivitet. Förskolan behöver sammanfläta dessa två aktiviteter för att kunna få en balans och en bra undervisning. Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barnskötare och förskollärare använder digitala verktyg i den dagliga verksamheten för att främja pulshöjande aktivitet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger vid två olika förskolor inom samma kommun. Resultat: Pedagogernas intresse för digitala verktyg spelade stor roll. Pedagoger som var intresserades av digitala verktyg använde många olika typer av verktygen för att skapa olika miljöer i verksamheten och främja barnens engagemang, lust och lärande. Stor vikt lades vid planering men även spontanitet. Några pedagoger fann inte arbetssättet med digitala verktyg inspirerande och många behövde mer tid och utbildning för att känna sig trygga med att arbeta och genomföra undervisning med digitala verktyg. Diskussion: Digitala verktyg kan anses skapa större möjligheter för pedagoger att röra sig i en barngrupp och erbjuda individuellt stöd och på så vis bidra till att fler barn når sin proximala utvecklingszon. Vidare kan de digitala verktygen främja gruppaktiviteter vilket kan öka graden av imitation hos barnen, vilket främjar lärandet men även bidrar till en högre grad av kollegialt lärande.