<p>Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ”MultiMatte” ur ett didaktiskt perspektiv.</p><p>Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte. Det kom bland annat fram i intervjuundersökningen att lärarna anser att MultiMatte tränar eleverna i att tänka, prata och förklara matematik. Det framkommer även att det är svårt för vikarier att hoppa in i klassen för de är inte insatta i MultiMattes sätt att fungera. I diskussionen har slutligen resultatet från undersökningen relaterats till vår bakgrund. Vi har använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför som ett verktyg, för att tydliggöra och organisera vår diskussion, i den framträder även reflektioner från oss. Vi har bland annat reflekterat över att något som kan påverka detta material tämligen snart är de organisatoriska ramar som finns i skolan. Genom att vi att problematiserat de didaktiska frågorna i relation till lärarnas uppfattningar och arbetsmaterialet MultiMatte menar vi, att det går att motivera användandet av MultiMatte i sin undervisning, men att ramarna i skolan inte alltid tillåter det.</p>

Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ”MultiMatte” ur ett didaktiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte. Det kom bland annat fram i intervjuundersökningen att lärarna anser att MultiMatte tränar eleverna i att tänka, prata och förklara matematik. Det framkommer även att det är svårt för vikarier att hoppa in i klassen för de är inte insatta i MultiMattes sätt att fungera. I diskussionen har slutligen resultatet från undersökningen relaterats till vår bakgrund. Vi har använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför som ett verktyg, för att tydliggöra och organisera vår diskussion, i den framträder även reflektioner från oss. Vi har bland annat reflekterat över att något som kan påverka detta material tämligen snart är de organisatoriska ramar som finns i skolan. Genom att vi att problematiserat de didaktiska frågorna i relation till lärarnas uppfattningar och arbetsmaterialet MultiMatte menar vi, att det går att motivera användandet av MultiMatte i sin undervisning, men att ramarna i skolan inte alltid tillåter det.

Enligt den senaste revideringen av Lpfö18 skall förskolan ge barnen en grundläggande förståelse för digitala verktyg. Förskolläraren ansvarar för att varje barn får möjlighet att hantera digitala verktyg, vilket kan stimulera utveckling och lärande. Samtidigt rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet för att främja barnens hälsa och livslånga lärande. Förskolan behöver balansera innehållet i läroplanen och ge barn kunskaper kring digitala verktyg och samtidigt bidra till en hälsosam nivå av fysisk aktivitet. Förskolan behöver sammanfläta dessa två aktiviteter för att kunna få en balans och en bra undervisning. Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barnskötare och förskollärare använder digitala verktyg i den dagliga verksamheten för att främja pulshöjande aktivitet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger vid två olika förskolor inom samma kommun. Resultat: Pedagogernas intresse för digitala verktyg spelade stor roll. Pedagoger som var intresserades av digitala verktyg använde många olika typer av verktygen för att skapa olika miljöer i verksamheten och främja barnens engagemang, lust och lärande. Stor vikt lades vid planering men även spontanitet. Några pedagoger fann inte arbetssättet med digitala verktyg inspirerande och många behövde mer tid och utbildning för att känna sig trygga med att arbeta och genomföra undervisning med digitala verktyg. Diskussion: Digitala verktyg kan anses skapa större möjligheter för pedagoger att röra sig i en barngrupp och erbjuda individuellt stöd och på så vis bidra till att fler barn når sin proximala utvecklingszon. Vidare kan de digitala verktygen främja gruppaktiviteter vilket kan öka graden av imitation hos barnen, vilket främjar lärandet men även bidrar till en högre grad av kollegialt lärande.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers syn på samlingens syfte, innehåll och form, samt att studera deras syn på barns inflytande under samlingen. Vår studie har utgått från frågeställningarna: När beskriver pedagogerna att samlingen sker i förskolan? Hur beskriver pedagogerna samlingens form i förskolan? Vad beskriver pedagogerna att samlingen har för innehåll i förskolan? Varför beskriver pedagogerna att samlingen används i förskolan? Vårt arbete börjar med en inledning där vi lyfter fram olika uppfattningar av samlingen. Därefter går vi igenom den tidigare forskning vi kopplat till vårt syfte med studien, där vi uppmärksammar styrning, undervisning, struktur, delaktighet och inflytande som olika aspekter av samlingen som moment. Med utgångspunkt i de didaktiska frågorna presenteras sedan valda teoretiska perspektiv och analytiska begrepp. Vi går därefter vidare till att beskriva den kombinerade ansats vi valt att ta avstamp i. Vi presenterar en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ tolkning samt övriga metoder som vi använt oss av för att samla in material för studien.För majoriteten av våra respondenter ansågs samlingen ha en betydelsefull roll för verksamheten, där delaktighet, inflytande och undervisning beskrevs som centrala delar. Resultatet av studien visar att det finns en stor variation gällande syftet med samlingen i förskolan. Samlingens innehåll och form skapas till följd av samlingens syfte. På så sätt synliggör resultatet också hur de didaktiska frågorna verkar tillsammans och bildar en helhet.