Syftet med denna studie är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i förskolans utemiljöer kopplat till sociokulturella perspektivet. Genom att få mer fördjupade kunskaper och analysera hur förskollärare främjar barns språkutveckling i förskolans utemiljöer kan denna studie bidra till att förbättra barns förutsättningar till språkutveckling i förskolans utemiljöer. Genom semi strukturerade intervjuer med fem legitimerade förskollärare undersöktes metoder och strategier som används för att främja barns språk i förskolans utemiljöer. Resultatet visar att förskollärare ser utemiljöerna som en gynnsam plats för barns språkutveckling. Medvetenhet och förhållningssätt, alltså förskolläraren roll i utemiljöerna lyfts fram som viktiga aspekter för att främja barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att vara aktiv, närvarande och ha en stödjande roll för att berika barns språk i utemiljöerna kan vara framgångsrikt. Det kommer också fram att planering, reflektion och kunskap kring barns språkutveckling är viktiga delar för att både inomhus som utomhus bidra till barn språkutveckling. Det är genom reflektionen och planeringen undervisningen ute sker mer systematiskt och kopplat till de gemensamma målen. Slutsatsen av studien är att det behövs fortsatt reflektion och diskussion kring hur förskolans utemiljöer kan användas mer kopplat till barns språkutveckling. Därför kan detta arbete kontinuerligt utvecklas och förbättrar för barns språkutveckling i förskolans utemiljöer.

Målet med denna studie är att undersöka lärarna och se hur differentierad undervisning sker på matematikundervisningarna samt vilka strategier de använder sig för att implementera differentierad undervisning. Målet är även att se hur det gynnar eleverna och deras lärande. Själva undersökningen riktar sig mot matematiklärare som har erfarenhet av de differentierad undervisning och målgruppen är årskurs 7–9 med undantag att observationerna även skett i klassrum med elever i årskurs 1–3 och 4–6. Undersökningen har genomförts genom tre olika metoder där jag använt mig av observationer av fyra lärare, enkätundersökning för elever och intervju av fyra matematiklärare. Genomförandet av alla moment genomfördes i mars 2022.  Syftet med studien är att öka mina kunskaper som lärare och skapa nya perspektiv i mitt sätt att undervisa men även kunna dela med mig av forskning i hur vi kan gynna och effektivisera elevers inlärning. Detta då vi egentligen inte får den tid vi behöver för att implementera den kunskap vi vill till eleverna, detta då olika moment bör uppfyllas enligt läroplanen innan eleverna kan gå vidare. Vilket resulterar i att vissa moment inte får den tid som bör för att hjälpa eleverna att bli bättre och få de att förstå ordentligt. Det svar som sökes inom dessa frågeställningar är hur lärarna kan effektivisera inlärningen hos eleverna och samtidigt kunna följa läroplanens anvisningar.  Resultatet av studien visar att lärare ställer sig positiva till att inkludera alla och skapa en differentierad undervisning oavsett nivå. Utifrån elevers perspektiv så var många överens om att det är roligare när man samarbetar i klassrummet och hjälper varandra, vilket gick att se utifrån observationen och enkätundersökningen. Lärarna var också väldigt noga med att en noggrann planering krävs för att kunna framställa en sådan undervisning och att det kollegiala lärandet kan vara som ett bra stöd för att kunna hjälpa varandra med det. Lärarna betonar vikten av de didaktiska verktygen och resurser som krävs för att kunna bedriva en sådan form av undervisning.