No description available.

Sammanfattning Denna studie är en semiotisk bildanalys av Läkemedelsverkets grafiska layout på deras nya hemsida. Studien utgår från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och undersöker hur Läkemedelverket lever upp till lagen utifrån ett grafiskt designperspektiv. Studien utgår från teorier inom design och färgteori samt använder semiotisk bildanalys som metod. Studien visar att Läkemedelsverket använder grafiska ledtrådar och metoder för att underlätta tillgängligheten och användarvänlighet på hemsidan men att det samtidigt finns vissa brister i tillgänglighet för dem med funktionsvariation och/eller ej svensktalande. / Abstract This study is a semiotic analysis of the Swedish Medical Products Agency's graphic design on their new website. The study is based on the law ”of accessibility of the website and mobile applications of public sector bodies” and studies how well the agency lives up to the law from a graphic design perspective. The study is based on theories in design and color theory and uses semiotic image analysis as a method. The study shows that the Medical Products Agency uses graphic clues and methods to support accessibility and user-friendliness on the website, but that at the same time they lack in accessibility for those with functional variation and / or non-Swedish speakers.

No description available.

Internet är idag en ny arena där alla delar med sig av information till alla. Det nya Internet, Webb 2.0, handlar om interaktivitet, kommunikation och dialog. Medborgare och intressenter vill ha större insikt och bättre möjligheter att påverka. De som bidrar med kunskap och synpunkter vill veta hur bidragen påverkar verksamheten, annars slutar de föra dialog. Regering och riksdag vill även att effektiviteten och tillgängligheten till myndigheternas tjänster ska öka. Tidigare forskning visar att det finns en trend mot ämnesarenor och att det kan föreligga ett paradigmskifte från fokus på tjänsteleverans till nätverkade myndigheter som involverar medborgare och intressenter i sin verksamhet. Detta ställer nya krav på riktlinjer och strategier. För att explorativt undersöka dessa trender och fenomen har representanter för tre svenska myndigheter intervjuats. De empiriska resultaten har sedan belysts med nyinstitutionell teori och analyserats med hjälp av lednings- och kommunikationsstrategiska teorier och koncept. Studien konstaterar att de tre undersökta myndigheterna har tagit små steg för att närma sig de virtuella ämnesarenorna. Vissa medarbetare deltar i sociala medier, men deltagandet är inte formaliserat och insikter och lärdomar aggregeras inte inom organisationerna. Samtidigt som kunskapen om sociala medier är relativt låg verkar det finnas institutionaliserade myter som påverkar beslutssituationen. Myndigheternas ledningsgrupper är åldersmässigt relativt homogena. De träffar varandra inom sektorn regelbundet och avvaktar och följer de andra myndigheternas exempel. Den nya e-logiken utmanar de befintliga maktstrukturerna och myten om expertis genom att externa aktörer får mer makt över verksamhetsutvecklingen än tidigare. För att börja delta fullt ut i dialogen på de virtuella ämnesarenorna krävs sannolikt en förändring i verksamhetskulturen och eventuellt behövs ett generationsskifte. Genom deltagande i några väl utvalda e-projekt kommer lärdomar och insikter som kan ge beslutsunderlag för att gå vidare. Erfarenheterna kan leda till att de institutionaliserade myterna kommer att börja förändras så att det förutspådda paradigmskiftet tar plats. / Internet has been transformed. The new Internet, Web 2.0, is all about interactivity, communication and conversations. Citizens and stakeholders demand transparency and influence. The individuals that contribute their knowledge and views demand insight into how their contribution is used to develop the organization, or they leave the conversation. At the same time the Swedish parliament requires improved efficiency, availability and access to government services. Previous research shows there is a trend towards issue arenas where issues and topics, not organizations, are at the center of communication. The emergence of e-government represents a paradigm shift, from emphasizing standardization and cost-efficiency, to an emphasis on coordinated network building, external collaboration, and customer services. This transformation from bureaucracy to networked governance requires new strategies. To explore these trends and phenomena research interviews have been conducted with representatives for three Swedish government agencies. The empirical findings have then been illuminated with neo-institutional theory and analyzed with governance and communication strategy concepts and theories. The findings show that the three agencies have taken some small steps toward the virtual issue arenas. Some employees participate in social media, but the participation isn’t formalized and knowledge isn’t aggregated within the organizations. The general knowledge of social media is low and there seems to be institutionalized myths affecting the decision environment. Management consists of members of similar age. Top management from different agencies in the sector frequently meets, and the agencies await and follow the other agencies examples. The new e-logic challenges existing power structures, as well as the myth of authority, since external actors gain power over business development. In order to fully participate in the conversation in virtual issue arenas, a change in organizational culture is likely needed, and potentially generational change might be necessary to facilitate the change in culture. Engaging in a few, carefully selected e-projects will enable the agencies to learn and expand the engagement gradually. The accumulated experience may lead to a change in the institutionalized myths, thus enabling the predicted paradigm shift.

I denna studie så ville AstraZenecas dispenseringsfunktion, som arbetar med att finfördelamaterial från sin bulkförpackning undersöka hur och med vilka frekvenser kalibreringar ochfunktionskontroller för deras vågar bör göras. Detta i hopp om att harmonisera en uppdateradoch förbättrad standard mellan siterna Gärtuna och Snäckviken. Standarder inom mätningslära är inget som läkemedelsföretag själva investerar resurser i, utanföljer det som farmakopéerna världen över publicerar i sina böcker. Däri återfinns allt som kantänkas behövas för tillverkning och utformning av läkemedel. Syftet med att kalibrera ochgenomföra funktionskontroller så ofta som AstraZeneca gör i dagsläget är för att vara förenligamed regelverk för att bli godkända vid inspektioner. Däremot finns risken attfunktionskontroller och kalibreringar genomförs med högre eller lägre frekvens än vad de bordegöras samt att irrelevanta tester vid dessa kontroller får alltför hög prioritering för att påvisa envågs förmåga att fungera som den ska. För att undersöka detta genomfördes det en kartläggning av hur AstraZeneca arbetar idag medvågkalibreringar och funktionskontroller. Denna behandlade både hur arbetet sker internt viaegna funktioner, men också externt via vågtillverkaren och valideringsfirmor. Dennainformation tillsammans med vad farmakopéerna och vågtillverkaren själva påstår är korrektarbetssätt blev ett tydligt och effektivt sätt att sålla bort överflödiga och i vissa fall irrelevantametoder som används på AstraZeneca idag. Utöver dessa finns det fenomen såsommätosäkerhet och störningselement som kan påverka varje vägning till den grad där resultatenär fullständigt missvisande, och i läkemedelsindustrins fall är dessa oacceptabla. Vid studiens slut kunde flera systematiska brister identifieras och rekommendationer för attmotverka eller lösa dessa gavs i enlighet med syftet om att nå god praxis för våganvändningen isamband med dispenseringsprocessen. Framtida förbättringsarbeten hade förenklats ocheffektiviserats till stor del om en fullständig digitalisering och övervakning avstörningselementen möjliggörs. / In this study that was commissioned by AstraZeneca's dispensing function that worksmainly by sub-dividing materials from its bulk packaging. They wanted to investigatehow and with what frequencies calibrations and routine testing for their balances shouldbe performed. This, with the purpose of harmonizing an updated and improvedstandard between the sites Gärtuna and Snäckviken. Measurement theory standards are not something that pharmaceutical companiesthemselves invest resources in but rather follow what pharmacopoeias around the worldpublish in their books. The books contain everything that may be needed for themanufacturing and design of medicines. The purpose of calibrating and performingroutine testing as often as AstraZeneca does today is to comply with regulations to beapproved during inspections. However, there is a risk that routine testing andcalibrations are performed at a higher or lower frequency than they should be, and thatirrelevant tests at these routine tests are given too high a priority to demonstrate abalances ability to function properly. To investigate this, a survey was conducted of how AstraZeneca works today withbalance calibrations and routine testing. The survey considered both how the work isdone internally via AstraZeneca’s own employees, but also externally via the balancemanufacturer and validation companies. This information, in combination with whatthe pharmacopoeias and the balance manufacturer themselves claim is the correct wayof operating, became a clear and effective way of sifting away superfluous and in somecases irrelevant methods used in AstraZeneca today. In addition to these, there arephenomena such as measurement uncertainty and external disturbance elements thatcan affect any weighing to the extent that the results are completely misleading, and inthe case of the pharmaceutical industry, such results would be unacceptable. At the end of the study, several systematic flaws or shortcomings could be identified andrecommendations to counteract or solve these were given in accordance with the aim ofachieving best practice for the use of balances in connection with the dispensingprocess. Future improvement work would have been greatly simplified and streamlinedif complete digitization and monitoring of the disturbance elements were made possible.