I dagsläget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollåtgärder en arbetsgivare får vidta i förhållande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder på att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger på hypotesen om att lagstiftning på området ska tillkomma. Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollåtgärd är tillåten då den inkräktar på en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvägning där arbetsgivarens intresse av åtgärden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vägs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvägning ser ut i dagsläget samt att analysera hur intresseavvägningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning på området. En analys av intresseavvägningen i dagsläget leder till att en intresseavvägning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas på så sätt att det är arbetsgivarens syfte med kontrollåtgärden som ställs mot vilken grad kontrollåtgärden inkräkar på arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollåtgärd får företas vägs dessa intressen mot varandra med bedömning av omständigheter som påverkar dessa intressen. De omständigheter som bör beaktas och bedömmas i förhållande till syftet med kontrollåtgärden är den valda metoden och eventuella alternativa metoder. Här bör även hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. Verksamheten i sig och om arbetsgivaren har misstanke om att missbruk förekommer bör även beaktas. Den bedömningen bör sedan ställas mot vilken grad integritetskränkningen anses ha på arbetstagarens personliga integritet. Den senare bedömningen påverkas av omständigheter som av vem eller vilka som ska genomföra kontrollåtgärden, på vilket sätt utförandet går till och informationen som arbetstagaren bör ha fått om kontrollåtgärden. / There is no specific legislation governing what kind of control measures an employer may take. Preparatory works regarding privacy protection of employees have been made which suggestions that legislation should be seen as necessary. This paper is therefore based on the hypothesis that legislation will be applied. When determining whether an employer’s control measure is allowed when it intrudes a employee’s personal integrity a weighing of interests is made. This paper aims to describe and analyze how this weighing of interests is made in the current situation and how the weighing of interests should be regulated in a hypothetical legislation.

<p>Dagens organisationer använder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att på så sätt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, så som till exempel lägre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig på marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem är att de möjliggör för till exempel att två skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjälp av mindre eller större nätverk, oberoende av var de än befinner sig i världen. Med hjälp av detta så kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. Då de flesta organisationer på ett eller annat sätt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, så måste det finnas någon form av skydd mot både yttre och inre hot.</p><p>Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det även lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att fråga sig själva om deras personliga information är tillräckligt skyddade.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om kommunens befintliga integrerade system är till-räckligt pålitliga när det kommer till individens personliga information.</p><p>För att kunna nå fram till ett resultat så fokuserade vi arbetet på hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns så många studier kring integrerade system och säkerhet rörande per-sonlig information. På detta sätt kunde vi få fram tillräckligt mycket data för att skapa ett resultat. Dock inte utan tidigare studier som gjordes inom informationsteknologi och sä-kerhet.</p><p>Slutsaten utav den undersökning som gjort är att dagens integrerade system kan anses som både pålitliga och säkra, rörande skyddet av den personliga informationen, när det kommer till externa hot. Men i vissa fall saknas skyddet och pålitligheten mot interna hot. Detta be-tyder att det enda existerande hot kan vara personal inom en organisation som har hand om den personliga information, trots att de har klara rutiner kring hur man ska hantera den.</p> / <p>Organizations today use integrated system solutions more and more, in order to be more effective in their processes (Myerson, 2001). There are several reasons which underlie this, such as for example lower costs for the organization, and to make it a stronger competitive stand on the market (Myerson, 2001). The benefit from integrated systems is that it enables for an example two different parted departments within an organization to communicate with eachother, with the help of smaller or bigger networks, independable where they are in the world. With the help of integrated systems they can share needed vital information be-tween the different departments in a more effective way. Since organizations in one way or another work in the integrated systems with customer information, for an example social security number, thus must there be somekind of safety from both internal and external threats (Bragg, 2003).</p><p>These threats against the integrated systems in the organizations lead to a mistrust with the customer and at the same time they highlights the problems which could emerge from them. In turn, this may lead to a question where the customers aks them selves if their per-sonal information is enough protected.</p><p>The purpose with this essay is to find out if the protection of integrity in the Swedish community’s existing integrated systems is reliable when it comes to personal information of the individual.</p><p>In order to maintain a result the work of the essay was focused on both excisting facts and collected information about how the reality behaved. Due to the lack of studies in the area of integrated systems and the security grasping the individual’s personal information there were more time spend on collecting information. This way there could be enough data ga-thered to start summarize and get a result.</p><p>Summarize of the survey is that today’s integrated systems are both secure and reliable enough to protect the personal information against external threats. However in some cas-es it lacks the protection in internal threats. This means that the only existing threat could be the person working and handling the personal information thus the organizations use clear and stated routines in the everyday work.</p>

Dagens organisationer använder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att på så sätt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, så som till exempel lägre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig på marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem är att de möjliggör för till exempel att två skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjälp av mindre eller större nätverk, oberoende av var de än befinner sig i världen. Med hjälp av detta så kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. Då de flesta organisationer på ett eller annat sätt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, så måste det finnas någon form av skydd mot både yttre och inre hot. Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det även lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att fråga sig själva om deras personliga information är tillräckligt skyddade. Syftet med uppsatsen är att undersöka om kommunens befintliga integrerade system är till-räckligt pålitliga när det kommer till individens personliga information. För att kunna nå fram till ett resultat så fokuserade vi arbetet på hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns så många studier kring integrerade system och säkerhet rörande per-sonlig information. På detta sätt kunde vi få fram tillräckligt mycket data för att skapa ett resultat. Dock inte utan tidigare studier som gjordes inom informationsteknologi och sä-kerhet. Slutsaten utav den undersökning som gjort är att dagens integrerade system kan anses som både pålitliga och säkra, rörande skyddet av den personliga informationen, när det kommer till externa hot. Men i vissa fall saknas skyddet och pålitligheten mot interna hot. Detta be-tyder att det enda existerande hot kan vara personal inom en organisation som har hand om den personliga information, trots att de har klara rutiner kring hur man ska hantera den. / Organizations today use integrated system solutions more and more, in order to be more effective in their processes (Myerson, 2001). There are several reasons which underlie this, such as for example lower costs for the organization, and to make it a stronger competitive stand on the market (Myerson, 2001). The benefit from integrated systems is that it enables for an example two different parted departments within an organization to communicate with eachother, with the help of smaller or bigger networks, independable where they are in the world. With the help of integrated systems they can share needed vital information be-tween the different departments in a more effective way. Since organizations in one way or another work in the integrated systems with customer information, for an example social security number, thus must there be somekind of safety from both internal and external threats (Bragg, 2003). These threats against the integrated systems in the organizations lead to a mistrust with the customer and at the same time they highlights the problems which could emerge from them. In turn, this may lead to a question where the customers aks them selves if their per-sonal information is enough protected. The purpose with this essay is to find out if the protection of integrity in the Swedish community’s existing integrated systems is reliable when it comes to personal information of the individual. In order to maintain a result the work of the essay was focused on both excisting facts and collected information about how the reality behaved. Due to the lack of studies in the area of integrated systems and the security grasping the individual’s personal information there were more time spend on collecting information. This way there could be enough data ga-thered to start summarize and get a result. Summarize of the survey is that today’s integrated systems are both secure and reliable enough to protect the personal information against external threats. However in some cas-es it lacks the protection in internal threats. This means that the only existing threat could be the person working and handling the personal information thus the organizations use clear and stated routines in the everyday work.

No description available.

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet. Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.   En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga. En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.

<p>Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.</p><p>Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.  </p><p>En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga.</p><p>En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.</p>

At the time of the study, there is no law to prevent an employer from doing criminal background checks. Employers for School and childcare have to do criminal background checks before hiring but the background checks have increased significantly in other industries as well. The aim of this thesis is to analyze and explain what interest employers may have in jobseekers history and how it can affect people’s privacy. To do this I have used right dogmatic approach combined with four interviews with different employers to get their perspective on the subject. What the results tell us are that employers generally don't deliberate the purpose of using criminal background checks. Instead they do it mechanistically without much thought. Jobseekers personal integrity then gets pushed aside for. Theory says that criminal background checks become a major obstacle for ex-offenders in their getting back to life of law-abiding. Therefore it would be better if employers wrote down their reasons for background checks in some kind of policy documents. Most likely many employers will then realize that using other methods can fulfill their interest. / Vid studiens tidpunkt finns det inget lagligt hinder för att arbetsgivare får begära utdrag ur belastningsregistret ifrån arbetssökande. Inom skol och barnomsorg är detta ett krav på arbetsgivare men registerkontroll har ökat kraftigt även i andra branscher. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera intresseavvägningen mellan arbetsgivarens intresse av registerkontroll och arbetssökandes personliga integritet. För att besvara studiens frågeställningar har rättsdogmatisk metod tillämpats och kompletterats av fyra intervjuer med arbetsgivare ifrån olika yrkesbranscher. Vad som framgår av både teori och empiri är att arbetsgivare lägger förvånansvärt lite tanke på hanteringen av registerkontrollen. Studien resulterar i en stark uppmaning till att arbetsgivare som i dagsläget kräver utdrag ur belastningsregister se över sitt syfte med registerkontroll. Ifall där finns ett gediget syfte bör dessa antecknas i någon form av policydokument, men stor chans är att arbetsgivarens intresse kan tillgodoses på annat vis. Vi vet nämligen att registerkontroll utgör ett stort hinder för före detta kriminella att komma tillbaka till ett lagligt liv.

Den offentliga maktens ökade synlighet på sociala medier leder till rättsliga problem, utmaningar och komplicerade ställningstaganden. Det finns därför ett behov av att utreda rättsläget och att kommentera de rättsliga utmaningar som myndigheterna står inför. För att uppnå syftet med uppsatsen tillämpas  en kombination av rättsdogmatisk, rättsanalytisk och rättsinformatisk metod. Dessa rättsvetenskapliga metoder har även styrt materialvalet.    Analysen visar att inlägg och kommentarer på myndigheters sociala medier blir allmänna handlingar. Särskilda svårigheter uppkommer dock när det gäller länkning, myndigheters bevakning av utomståendes sociala medier samt när en tjänsteman ska anses agera för myndighetens räkning. Offentlighetsprincipen ställer även krav på myndigheters dokumentering och hantering av inlägg. Under vissa omständigheter ska inlägg gallras, vilket kan bli svårt att genomföra när inläggen inte finns på myndighetens egen server. Av integritetshänsyn är det problematiskt att uppgifter om enskilda kan finnas kvar hos en tjänsteleverantör.      När EU:s dataskyddsförordning (GDPR) blir tillämplig den 25 maj 2018 kommer myndigheter att få fler regler att förhålla sig till när de behandlar personuppgifter i sociala medier. Integritetsskyddet kan då komma att förstärkas.     För myndigheter är sociala medier även en värdefull plattform för att nå ut till allmänheten med information, vägledning och råd. Samtidigt uppstår gränsdragningsproblem mellan vad som utgör rådgivning respektive myndighetsutövning. Ytterligare frågeställningar rör myndigheters utredningsskyldighet när det gäller information om enskilda som finns på sociala medier. Myndigheters opartiskhet och objektivitet riskerar att rubbas om myndigheter slumpmässigt letar efter information om enskilda på sociala medier. Samtidigt är myndigheter skyldiga att beakta sådan information som är av betydelse för ett ärende. Det är därför av vikt att myndigheter har rutiner för hur ärendehandläggningen ska gå till, utan att balansen mellan effektivitet och legalitet rubbas. / As a result of the increased activity on social media by the public authorities, there are legal problems, challenges and complicated standpoints. Therefore, there is a need to examine the legal situation and comment on the legal challenges that authorities face. In order to achieve the aim of this essay, a combination of the methods legal dogmatics, legal analytics and legal informatics will be used. The analysis demonstrates that posts and comments on authorities’ sociala media platforms become official documents. However, difficulties arise regarding hyper linking, authorities’ monitoring of social media belonging to a third party, as well as the question of when a public official should be considered to act on behalf of the authority. The Swedish principle of openness also requires that posts and comments are documented and handled correctly. In some circumstances, posts also need to be erased, which can be difficult when they are stored on an external server. This imposes specific problems in terms of integrity. When the General Data Protection Regulation (GDPR) will be applicable from 25 March 2018, authorities will be faced with more rules regarding the publishing of personal data on social media. As a result, the protection of individuals’ integrity may increase. For public authorities, social media is a valuable platform used to reach out to citizens with information, advice and guidance. At the same time, there is sometimes a fine line between guidance and exercise of public authority. Further questions regard the obligation of administrative authorities to perform investigations. While the objectivity and impartiality of the authorities could be threatened if information about individuals is arbitrarily seeked out on social media, administrative authorities are obliged to consider all information that could be of importance to a case. Thus, it is crucial that authorities have procedures to ensure a transparent and proper administration, without disturbing the balance between efficiency and lawfulness.

Vid upprepade tillfällen har Integritetsskyddsmyndighetens tillsyn funnit brister i vårdgivares efterlevnad av juridiska krav som avser dokumenterad behörighets-styrning och behörighetsgrundande behovs- och riskanalys. Dessutom har tillsyn identifierat fall där hälso- och sjukvårdspersonal haft mer behörigheter än vad arbetsuppgiften kräver, vilket medför att patienter saknar det integritetsskydd de har rätt till. Bristerna kan tyda på en osäkerhet hos vårdgivare avseende hur dessa juridiska krav bör tillämpas i praktiken. Därför är studiens syfte att sammanfatta hur regionerna beskriver tillåten åtkomst till patientuppgifter och behörighetsgrundande behovs- och riskanalys i sina styrande dokument. Studien ska dessutom lyfta fram förslag på hur en behörighetsgrundande behovs- och riskanalys kan genomföras och dokumenteras. Arbetet har bedrivits som en deskriptiv kvalitativ studie med en induktiv ansats, vilken utifrån empiririska data ska besvara studiens frågeställningar. De empiriska data som insamlats avser textuella data i form av styrande dokument som erhållit från 17 av de 21 regionerna genom begäran om allmän handling. För dataanalys av dessa styrande dokument har en konventionell innehållsanalys valt som metod, som på manifest nivå sammanställt innehållet i dessa styrande dokument. Resultatet diskuteras därefter utifrån Integritetsskyddsmyndighetens vägledning samt Da Veiga och Eloffs ramverk för styrning av informationssäkerhet. Resultatet visar både likheter och skillnader i regionernas styrande dokument, exempelvis återfinns beskrivning om tillåten och otillåten åtkomst till patient-uppgifter hos samtliga regioner. Den största likheten avser dock beskrivning av verksamhetschefens ansvar för medarbetarnas behörigheter samt behovs- och riskanalys, där det sista skiljer sig markant från Integritetsskyddsmyndighetens vägledning vilken anger att behovs- och riskanalys ska ske på en strategisk nivå. Resultatet visar dessutom att det inte finns någon generell metod hos regionerna som kan rekommenderas för genomförande och dokumentation av den behörighets-grundande behovs- och riskanalysen. Däremot kan Integritetsskyddsmyndighetens vägledning utgöra ett stöd vid genomförandet av en strategisk behovs- och riskanalys. Slutsatsen är att en behörighetspolicy, tillsammans med en strategisk behovs- och riskanalys, skulle kunna ge stöd vid utformning av en ändamålsenlig och enhetlig behörighetsstruktur. Dessutom kan behörighetspolicyn, tillsammans med resultatet av den strategiska behovs- och riskanalysen, kunna utgöra underlag för krav vid upphandling, utveckling och anpassning av vårdinformationssystem. Genom att kombinera behörighetspolicy och en strategisk analys skulle vårdgivaren kunna uppnå en behovs- och riskbaserad behörighetsstyrning som i slutänden leder till trygghet för patienten utifrån både ett patientsäkerhets- och integritetsperspektiv.

In Sweden, camera surveillance in places where the public own access is regulated by a permit. This entails a lack of permit requirement for camera surveillance in places where the public does not own access. Such places can consist of a privacy- sensitive character. Surveillance constitutes processing of personal data where- upon the General Data Protection Regulation (GDPR) must be complied with.Article 6 of the GDPR stipulates various legal bases that must be met in the processing of personal data. The ones who conduct surveillance in places where the public does not own access often fails to make correct legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR, as displayed by various supervisory de- cisions issued by the Swedish Authority for Privacy Protection. In this light, the purpose of the thesis is to examine and analyze how the ones who conduct sur- veillance and the Swedish Authority for Privacy Protection consider the personal integrity of the camera monitored individual in the assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. Because of the differences be- tween the legal assessments made by the ones who conduct camera surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection, the thesis also intends to shed light on the consequences that arise for the camera monitored individual by the fact that their personal integrity is assessed in different ways.The thesis also aims to evaluate the Swedish Authority for Privacy Protec- tions’ supervisory work in relation to both personal integrity and the compliance with Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR during camera surveillance without permit requirement in places where the public does not own access. The Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is important as most of the camera surveillance takes place without a permit requirement and the fact that there is a lack of knowledge prevailing to the number of cameras in use. It is important that the Swedish Authority for Privacy Protections’ supervisory work is well-functioning since the ones who conduct surveillance carry out the legal assessments incorrectly. The risk with insufficient supervisory work is that per- sonal integrity is violated and that the GDPR is ineffectual in the long run.In general, it can be said that the legal assessments of Article 6(1)(e) and 6(1)(f) of the GDPR are poorly carried out by both the ones who conduct surveillance and the Swedish Authority for Privacy Protection. This primarily affects the cam- era monitored individuals’ personal integrity. Because of the indications of short- comings in the supervisory work, there are several improvement measures that can be taken to maintain personal integrity and ensure that the Swedish Authority for Privacy Protection continue to constitute an important function.