• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 24
  • Tagged with
  • 24
  • 10
  • 10
  • 9
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Allmänna handlingars offentlighet i Sverige och EU : En undersökning och komparation av gällande rätt / Public access to documents in Sweden and the EU : An examination and comparison of applicable law

Gavuzzi, Oliver January 2016 (has links)
No description available.
2

Meddelartrygghet : För privatanställda på offentligt finansierade jobb

Arvidsson, Karolina January 2013 (has links)
This paper examines how notifies security looks for private employed workers in jobs founded by the public. The aim is to clarify the legal situation surrounding notifies law, and to analyze possible shortcomings in the law with a focus on the future. Notifies law is based on five cornerstones. Where freedom of information, a right to provide information to the media for publication, “acquires the right” and protection to be anonymous when talking to the press goes to all workers. The other two pillars, “a look up prohibitions” and “retaliatory forbid” apply only to employees in the public sector. Workers in the public sector has a stronger protection in a inform situation then a privately employed worker has. Differences in announces protection can be problematic when the former traditional public services such as schools, health care and care is conducted in private. Employees in these sectors with a history of strong protection as they provided information to the media, no longer have the same protection with a private employer. This despite the fact that they have the same work activities, are carried out with the same public funds and the importance of transparency and protecting the interests, ought to exist. The work addresses the policy tools that affect notifies law. The essay examines include committee directives, reports, legislation and social change. It is the individual perspective that characterizes the investigation. Individual perspective is broadened by a social, historical, international and gender perspective. The study divides the legal differences in announces security between different groups of workers in a legal and in a perceived part. There are legal differences that depend on the employer, the employee has. When the employee is not aware of the differences, instead you can talk about the perceived legal protection. Furthermore, the essay takes up the gender dimension of health, education and care is dominated by women. This affects women as a group due to the structural changes in the labor market, leading to impaired announces protection for those who move to private employers. The work concludes that the law surrounding announces security is difficult to take in and to form an opinion about. Notifies court extends across different areas, and in some sectors, there is special legislation. The paper calls for a comprehensive legislation, making notifies law more transparent and easier to absorb for workers as well as managers and employers. It is desirable that such legislation should include all workers, regardless of employer. Keywords: Freedom of expression, freedom of information, announces protection, job security, open government. / Denna uppsats undersöker hur meddelartryggheten ser ut för arbetstagare inom verksamheter som bedrivs i privat regi med offentliga medel. Syftet är att klargöra rättsläget kring meddelarrätt, samt att analysera eventuella brister i lagstiftningen med fokus på framtiden.  Meddelarrätten är uppbyggd kring fem hörnstenar. Där meddelarfrihet, som är en rätt att lämna uppgifter till massmedier för publicering, anskaffarfrihet och anonymitetsskydd tillfaller alla arbetstagare. De två andra hörnstenarna, eftersökningsförbud och repressalieförbud gäller endast anställda i offentlig verksamhet. Arbetstagare inom offentlig verksamhet har således ett starkare skydd vid en meddelarsituation är vad en privatanställd arbetstagare har. Skillnader i meddelarskydd kan bli problematisk när tidigare traditionella offentliga verksamheter såsom skola, vård och omsorg bedrivs i privat regi. Anställda inom dessa sektorer som tidigare haft ett starkt skydd när de lämnat uppgifter till massmedier, har inte längre det med en privat arbetsgivare. Detta trots att de har samma arbetsuppgifter, verksamheten bedrivs med samma offentliga medel och samma vikt av insyn och skyddsvärda intressen borde föreligga.    Arbetet tar upp de politiska verktyg som påverkar meddelarrättens område. Uppsatsen undersöker bland annat kommittédirektiv, utredningar, lagstiftning och andra samhällsförändringar. Det är individens perspektiv som präglar undersökningen. Individperspektivet breddas med hjälp av ett samhälls-, historiskt-, internationellt- och genusperspektiv. Undersökningen delar upp de rättsliga skillnaderna i meddelartrygghet mellan olika arbetstagargrupper i en rättslig del och i en upplevd del. Det finns juridiska skillnader som är beroende av vilken arbetsgivare arbetstagaren har. När arbetstagaren inte är medveten om skillnaderna, kan man istället tala om det upplevda rättsskyddet. Vidare tar uppsatsen upp genusaspekten av att vård, skola och omsorg är kvinnodominerade yrken. Därmed påverkas kvinnor som grupp av de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden som leder till försämrat meddelarskydd för de som övergår till privata arbetsgivare. Arbetet konstaterar att juridiken kring meddelartryggheten är svår att ta in och bilda sig en uppfattning om. Meddelarrätten sträcker sig över olika områden, och inom vissa branscher finns det speciallagstiftning. Uppsatsen efterlyser en samlad lagstiftning som gör meddelarrätten mer överskådlig och lättare att ta till sig för arbetstagare såväl som för chefer och arbetsgivare. Det är eftersträvansvärt att en sådan lagstiftning ska inkludera alla arbetstagare, oberoende av arbetsgivare. Vidare behöver lagstiftarna säkerställa att kunskap om meddelarrätt, särskilt eftersökningsförbudet sprids och efterföljs.       Nyckelord: Yttrandefrihet, meddelarfrihet, meddelarskydd, anställningstrygghet, offentlighetsprincipen.
3

Offentlighetsprincipen : Elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar / The principle of public access : Electronic disclosure of public documents

Sjölén Hermansson, Linnea, Eriksson, Mikaela January 2014 (has links)
Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker. Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt. Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det. Bland annat skyndsamhetskravet som stadgas i 2 kap. 12 TF motiverar en sådan skyldighet. I 2 kap. 13 TF stadgas emellertid att en sökande enbart har rätt att få ta del av en handling i utskrift, vilket innebär att någon skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form inte föreligger. Vi har i uppsatsen gjort en undersökning mellan fem olika myndigheter och det harvisat sig att det förekommer elektroniskt utlämnade av allmänna handlingar. Utredningen visade dock att en myndighet inte lämnade ut i annan form är utskrift.  Detta kan tänkas eftersätta förutsebarheten, då den enskilde inte kan förutse hur en begäran om att få ta del av allmän handling i elektronisk form kommer behandlas. Detta skulle kunna påvisa ett behov av reglering på området, så att alla myndigheter jobbar enhetligt.    Uppsatsen belyser behovet av att skapa en mer förutsebar och rättssäker hantering av allmänna handlingar i elektronisk form. Vår mening är att det finns ett behov av en lagändring som stadgar att de handlingar som kan lämnas i utskrift också bör kunna lämnas ut i elektronisk form. Risken för att uppgifter ska behandlas eller bearbetas på felaktiga sätt kan inte längre ligga till grund för varför handlingar inte ges ut elektroniskt, då merparten människor idag har tillgång till exempelvis scanner. Vi anser därför att en skyldighet att göra en lämplighetsprövning bör föreligga.   Ett annat problem är att det inte finns tydliga regler som medger uttag av avgift för handlingar som lämnas ut i elektronisk form. Detta är nödvändigt att se över både för att underlätta för myndigheterna, men också för att öka rättssäkerheten. Att få en allmän handling i elektronisk form via e-post borde inte vara något problem så länge en handling är offentlig och redan finns lagrad i elektronisk form. Det finns flera länder som redan idag har en skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form. Ett exempel är Finland, som lämnar ut handlingar i elektronisk form förutsatt att handlingen finns i sådan form. I Nederländerna har myndigheterna skyldighet att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form om sökande begär det, oavsett om handlingen finns i sådan form.
4

Mot mer begriplighet? : En kvalitativ studie av myndigheters användande av röst och kausalitet i sina återgivningar av offentlighetsprincipen

Johansson, Lovisa January 2014 (has links)
I den här undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprätthålla en god och begriplig svenska mot allmänheten i text, vilket är ett krav som ställs på dem i språklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter – Försäkringskassan, Konkurrensverket, UK-ämbetet, Sveriges domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har återgivit offentlighetsprincipen på sina hemsidor. För att förstå de val och ändringar myndigheterna gjort, ingick även lagtexten Om allmänna handlingar offentlighet i analysen. Jag studerar röst och kausalitet i texterna. Min metod bygger på Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000). Hennes undersökning visar att dessa variabler, och särskilt i kombination, ökar textens begriplighet för hennes informanter. Resultatet i min undersökning visar främst att samtliga myndigheter försöker leva upp till kravet på begriplig svenska genom att göra ett innehållsligt urval och språkliga bearbetningar. Hur de når dit är en delad uppfattning där särskilt röst används i skilda utsträckning. Huruvida texternas begriplighet är bättre eller sämre undersöks inte. Det kan vara ett framtida projekt.
5

“Är det verkligen i allmänhetens intresse att vi ska lämna ut det på det här viset?” : En undersökning av relationen mellan lokaljournalister och kommuner under coronapandemin

Fazel, Nora, Amnér, Jakob January 2020 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur relationen mellan kommuner och medier har förändrats under coronapandemin. Uppsatsens frågeställningar behandlar kommunikatörers och journalisters syn på mediernas bevakning av pandemin, kommuners hantering av begäran från journalister att ta del av allmänna handlingar samt hur händelserna har påverkat journalistiken. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju (7) journalister och nio (9) kommunikatörer och därefter analyserats genom kvalitativ textanalys. I studien resultat uppger både journalister och kommunikatörer att relationen dem emellan överlag är bra, men att den stundtals har varit ansträngd i samband med coronapandemin. I studiens resultat framkommer även en intressekonflikt mellan kommunikatörernas strävan efter att skydda sina medborgares personliga integritet och journalisternas strävan efter att offentliggöra information. Resultatet av studien indikerar även på att offentlighetsprincipen kan tolkas olika beroende av kontext, och flera kommunikatörer uppger att de inte alltid har vetat hur de ska agera utifrån olika lagstiftningar. Samtidigt uppger både kommunikatörer och journalister i studien att det varit en särskilt ansträngd situation som gjort det svårt för båda aktörerna att veta hur de ska agera. Både journalister och kommunikatörer, i den här studien, tror att deras relation kommer stärkas på sikt.
6

Hantering av allmänna handlingar i ett statligt affärsverk

Jansson Palm, Sandra January 2016 (has links)
Den här uppsatsen handlar om hur organisationer som omfattas av offentlighethetslagstiftningen men samtidigt bedriver affärsverksamhet på en konkurrensutsatt marknad uppfyller både offentlighetslagstiftningens krav kring hantering av allmänna handlingar och de krav som uppkommer från verksamheten. Syftet med uppsatsen är att ge kunskap om vilka faktorer som påverkar uppfyllnad av offentlighetslagstiftningens krav kring allmänna handlingar i offentligt affärsverksamhet som agerar på en konkurrensutsatt marknad. Uppsatsen är baserad på en fallstudie av affärsverket Luftfartsverket (LFV) och omfattar intervjuer, litteratur och dokumentstudier av både interna och externa dokument samt granskning av ett antal kammarrättsdomar rörande utlämnade av allmänna handlingar från LFV där beslutet har nekats med hänvisning till affärssekretess och sedan överklagats till kammarrätten. Uppsatsen huvudsakliga slutsatser är:  Lagstiftningen ger möjligheter att skydda affärskritisk information. Det finns dock en oro både inom verket och hos samarbetspartners att de som är satta att tillämpa regelverket vid begäran om utlämnade inte har tillräcklig kunskap att bedöma vad som är affärskritiskt för olika organisationer  Det finns viss administration kopplat till hantering av allmänna handlingar i ett affärsverk som en konkurrent som inte omfattas av offentlighetsprincipsregelverket inte har. Det finns både positiva och negativa effekter för ett affärsverk av denna administration och det har inte i denna studie kunnat påvisas vilket som överväger.  Vid förändringar i omvärlden är det av stor vikt att man gör en konsekvensanalys över hur regelverken ska tolkas och hanteras internt i organisationen om detta inte görs så kan det innebära att olika individer och grupper av medarbetare hanterar regelverken olika.  Medarbetarnas kunskap, insikt och tillämpning är avgörande för framgång.
7

Ett rättskulturellt skifte i fråga om öppenhet? : - en jämförelse av den moderna offentlighetsprincipen i Sverige, England och Italien / A Jurisdictional Shift to Openness? : - A Comparative Study of the Contemporary Principle of Transparency in Sweden, England and Italy

Meo, Giulia January 2019 (has links)
No description available.
8

Vem försvarar demokratin? En exempelsamling från en myndighet där e-posten och diarieföringen har granskats

Nilsson, Maria January 2011 (has links)
No description available.
9

Sociala medier i offentlig sektor : En rättsdogmatisk uppsats om problematiken kring hur yttrandefriheten inskränker lojalitetsplikten inom den offentliga sektorn i samband med sociala medier.

Wadensten, Sophie January 2013 (has links)
Social media has recently expanded dramatically, as more people are using different media such as blogs, Facebook and Twitter, to express their opinions. This increases the possibilities to spread information and an unclear legal regulation in this area can create adverse consequences. Freedom of expression is a constitutional right, which forms an important cornerstone of a democratic society. Public employees’ freedom of communication means that they can submit information to the media, without fear of reprisals from the authorities. The right does not mean that it frees the employees from their duties of loyalty to their employer and to follow the employer's decisions and directives. This jurisprudential thesis aims to clarify the legal guidelines for a relatively talked about problem, concerning how freedom of expression restricts the duty of loyalty in the public sector. Initially, unlawful restrictions on public employees' speech is reported to give the reader a better understanding of what is legally permissible legal action for an employee to take in these contexts. From a legal dogmatic method, the applicable law will be analyzed and provide answers to my main question: Under what conditions can public employees express themselves in social media and how does these statements relate to the employee's freedom of expression and the duty of loyalty? Public employees’ has a relatively high ceiling, in terms of what they can express themselves about in social media, which is largely due to the freedom of expression restricts the duty of loyalty in the public sector. In my judgment, stronger protection for whistleblowers in the Swedish legal system is required, since many employees are afraid of becoming victims of reprisals. Introduction of an enlarged protection of integrity, outside the scope of the YGL and TF, may also be necessary, since many social media falls outside the database rule and if violation occurs here it lapse protection. A new fundamental law on freedom of expression (NYGL) will hopefully contribute to increased understanding of the guidelines on social media usage. In the future, employers should focus on clearer policy in this area and also a clearer understanding of why freedom of speech is so valuable.
10

Samtidens offentlighetsprincip : En undersökning kring allmänhetens rätt att tillgå allmänna handlingar i dagens samhälle, särskilt när det krävs större sök- eller andra arbetsinsatser från myndigheternas sida

Frösing, Michaela January 2018 (has links)
This study aims to put light into a problem that often is seen as a complexed, vaguely legislated “grey area” in the fundamental laws regarding access to official documents, mainly focusing on the technical and workforce related boundaries. Sweden is worldwide known for the democracy and openness. We have the freedom of information in terms of access, followed by the rights to write, publish and share our perspectives with the rest of the world. These rights have been protected in the deepest core of jurisdiction for decades. Although the law remains, society has evolved as technology has to some extent replaced traditional paperwork over the years and changed the way we exchanged, store and handle information. The Swedish government claim to be much aware of the changes that is needed to be done to keep our rights in the modern society, although the jurisdiction remains more than a few steps behind. There are exceptions where official information is to be unofficial. Some of these exceptions are not surprising, others are more. If we speak of sensitive information that could cause harm for the individual, it should be treated with care to protect us. What about information a government has access to, but it is stored it in a digital form, one we cannot read or see in its present state and therefore require a process involving a program they do not have at hand or takes time to access or “reform” the information to make it accessible. This have impact on whether the information is or is not official information for the public. Swedish institutions handle each request individually, routines of the process vary, along with the access, or lack of access to the needed technology and, or knowledge at hand, which less surprisingly leads us to a various result. This essay aims to clarify, nevertheless put light into the spots where it is needed for a deeper understanding of what is and is not official information. Sweden claimed and still claims, to be very fund of our fundamental regulations regarding openness and transparency. At the time we consider joining the European Union (EU) it was essential for the government to be certain of sustaining these right, this was done by a written request before signing a membership that these rights where to remain. As the result was positive from EU, we accepted the invitation to become a member state. Lately, we have shown to put “neutralisation”, as in adapting to the rest of the Union over openness, giving us more exceptions and therefore more secrecy. Openness is not as welcomed in the other member states and the regulations are here to support us to melt into the picture. The essay will therefore look into the international spectrum, mainly focusing on the effects of our membership and compare the general EU member states to Sweden.

Page generated in 0.0744 seconds