Den här uppsatsen handlar om hur organisationer som omfattas av offentlighethetslagstiftningen men samtidigt bedriver affärsverksamhet på en konkurrensutsatt marknad uppfyller både offentlighetslagstiftningens krav kring hantering av allmänna handlingar och de krav som uppkommer från verksamheten. Syftet med uppsatsen är att ge kunskap om vilka faktorer som påverkar uppfyllnad av offentlighetslagstiftningens krav kring allmänna handlingar i offentligt affärsverksamhet som agerar på en konkurrensutsatt marknad. Uppsatsen är baserad på en fallstudie av affärsverket Luftfartsverket (LFV) och omfattar intervjuer, litteratur och dokumentstudier av både interna och externa dokument samt granskning av ett antal kammarrättsdomar rörande utlämnade av allmänna handlingar från LFV där beslutet har nekats med hänvisning till affärssekretess och sedan överklagats till kammarrätten. Uppsatsen huvudsakliga slutsatser är:  Lagstiftningen ger möjligheter att skydda affärskritisk information. Det finns dock en oro både inom verket och hos samarbetspartners att de som är satta att tillämpa regelverket vid begäran om utlämnade inte har tillräcklig kunskap att bedöma vad som är affärskritiskt för olika organisationer  Det finns viss administration kopplat till hantering av allmänna handlingar i ett affärsverk som en konkurrent som inte omfattas av offentlighetsprincipsregelverket inte har. Det finns både positiva och negativa effekter för ett affärsverk av denna administration och det har inte i denna studie kunnat påvisas vilket som överväger.  Vid förändringar i omvärlden är det av stor vikt att man gör en konsekvensanalys över hur regelverken ska tolkas och hanteras internt i organisationen om detta inte görs så kan det innebära att olika individer och grupper av medarbetare hanterar regelverken olika.  Medarbetarnas kunskap, insikt och tillämpning är avgörande för framgång.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet. Genom studien kan det urskiljas att ytlighet har blivit allt viktigare där Vattenfalls miljömässiga ansvar under tiden som affärsverk endast uppkommit som en bieffekt av statens krav på Vattenfall. Som bolag är det dock viktigt för Vattenfall att påvisa sitt miljömässiga ansvarstagande utåt sett för att behålla sin position på den europeiska energimarknaden.

This thesis examines the decision-making regarding market-orientation within specific types of Swedish state-owned enterprises, namely the Public Business Authorities (Affärsverk, PBAs), during a period of institutional upheaval in the 1980s. It specifically focuses on the leadership groups – director general and board – of the Energy PBA (Statens Vattenfallsverk), the Postal PBA (Postverket), and the Tele PBA (Televerket). The thesis adopts a theoretical framework that integrates the perspectives of varieties of capitalism and the attention-based view of the firm, which posits that firm behaviour is determined by where and how attention is directed within the organisation. The thesis delineates two distinct leadership strategies for addressing market-orientation: the deliberative institutional change strategy, characterised by consensus-building through negotiation using existing modes of strategic interaction, and the entrepreneurial institutional change strategy, characterised by leveraging existing modes of strategic interaction to transcend them and forge novel paths towards new modes of strategic interaction. The former was applied by the Postal and Energy PBAs, while the latter was applied by the Tele PBA.