I den här undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprätthålla en god och begriplig svenska mot allmänheten i text, vilket är ett krav som ställs på dem i språklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter – Försäkringskassan, Konkurrensverket, UK-ämbetet, Sveriges domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har återgivit offentlighetsprincipen på sina hemsidor. För att förstå de val och ändringar myndigheterna gjort, ingick även lagtexten Om allmänna handlingar offentlighet i analysen. Jag studerar röst och kausalitet i texterna. Min metod bygger på Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000). Hennes undersökning visar att dessa variabler, och särskilt i kombination, ökar textens begriplighet för hennes informanter. Resultatet i min undersökning visar främst att samtliga myndigheter försöker leva upp till kravet på begriplig svenska genom att göra ett innehållsligt urval och språkliga bearbetningar. Hur de når dit är en delad uppfattning där särskilt röst används i skilda utsträckning. Huruvida texternas begriplighet är bättre eller sämre undersöks inte. Det kan vara ett framtida projekt.

Den här uppsatsen handlar om tankar, åsikter och erfarenheter av det nationella minoritetsspråket jiddisch och den bygger på intervjuer med fyra personer i olika åldrar som bor på olika platser i Sverige. Deltagarna är två män och två kvinnor, en äldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har någon form av koppling till jiddisch. Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av två teoretiska modeller för att utvärdera hotade språk. Det är dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsättningar för att språk används som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet är att de äldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men läser och skriver väldigt begränsat. De har lärt sig språket i hemmet genom familj och släkt. En av de yngre talar, läser och skriver jiddisch. Han har lärt sig jiddisch på eget initiativ och har ingen judisk bakgrund. Den andra yngre intervjupersonen kan nästan ingen jiddisch alls, varken tala, skriva eller läsa. Hon kan bara förstå lite grand. Vidare framkommer det att de äldre inte fört vidare språket till sina barn. Detta beror på att det bara varit en av barnens föräldrar som kunnat språket men också att språket inte betraktats som nödvändigt eller viktigt att föra vidare. Alla informanter menar dock att språket behöver få hjälp för att klara sig och önskar mer ekonomiskt stöd. De känner i viss mån också ett ansvar för språket. Undersökningen, som är av kvalitativ art, kompletterar andra studier och visar ungefär samma tendenser men ur ett annat perspektiv. Till skillnad från exempelvis enkätundersökningar visar den här studien vilka tankar som ligger bakom åsikter eller sätt att agera.

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige och Tyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning av nyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara var följande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiseras undervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland? Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gäller organisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna? Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska och svenska lagtexter inom relevant område. Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk både vad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, som tyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållande till andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationellt sammanhang. Undervisningen för nyanlända vuxna invandrare förankras i Sverige och Tyskland genom lagstiftning, dock finns mer olikheter än likheter när man jämför paragrafernas innehåll. Medan Sverige påvisar pedagogiska drag i förordningen kring SFI samt obegränsat tillgänglighet utmärker sig den tyska integrationskursen genom språkideologi. Detta sker i form av språktest som förutsättning för tilldelning av medborgarskap samt begränsningar i rätten att delta.

Syftet med studien är att ta reda på finskspråkiga elevers inställning till att läsa svenska som ett obligatoriskt ämne i skolan. Det har ända sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt ämne för de finskspråkiga eleverna Det krävs dock inte längre av studenterna att avlägga studentskrivning i ämnet för att få studentexamen. Jag har genom enkäter och intervjuer tagit reda på elevernas inställning och attityd till det svenska språket och hur viktigt de tycker att det är att kunna det andra inhemska språket. Studien genomfördes i två gymnasieklasser och två högstadieklasser i en tvåspråkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i inställningen till svenskan beroende på när eleverna börjat läsa svenska. De elever som börjat läsa svenska på mellanstadiet är mer positiva till svenskstudierna än de elever som börjat studera svenska på högstadiet då det blir obligatoriskt. De informanter jag intervjuade trodde alla att svenskan hade en framtid i Finland och att språket skulle leva vidare tack vare en lång tradition och för att Finland har två officiella språk, svenska och finska.