• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • 1
  • Tagged with
  • 17
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Jag duschar inte : En undersökning om varför elever inte duschar efter idrott och hälsa lektionerna

Leong, Louise January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att undersöka varför eleverna inte duschar efter idrott och hälsa lektionerna och vad lärarna har för syn på det. Följande frågeställlningar har använts. -          Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors argument när det gäller att duscha? -          Hur förhåller sig lärarna till att eleverna inte duschar? Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Dessa elever går alla i årskurs 8. För att undvika att eleverna skulle påverka varandra så valdes att göra intervjuerna med flickorna för sig och pojkarna för sig. Då på detta sätt är risken för att de ska påverka varandra blir mindre genom att vara med en kompis av samma kön. Skolan intervjuerna gjordes på är en grundskola från årskurs 1-9 med två klasser i varje årskurs. Tillsammans med handledaren konstruerades intervjuerna. Idrottsläraren intervjuades först och några dagar tidigare, detta för att om fler frågor kom upp så skulle det vara möjligt att hinna lägga till dessa innan intervjuerna med eleverna. Resultat Ingen av eleverna som intervjuades duschade inte efter idrotten och de sa att deras kamrater inte heller gör det. Ingen av de intervjuade eleverna avstår från idrott och hälsa lektionerna för att slippa duscha. Förutom att de angav olika orsaker fanns ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Några av orsakerna som angavs var att de inte orkar, har ont om tid, duschar inte för att ingen annan gör det, man kan bli sjuk på vintern för att det är kallt, föräldrarna säger att de inte får (på grund av att det är kallt ute), det känns skrämmande, det känns som de andra tittar på en och obehagligt att visa upp sig. Lärarna på skolan har jobbat för att eleverna ska duscha genom att hela tiden nämna det och tagit upp det på elevrådet. Skolan har även köpt in bås till duschen som ändå inte verkar användas. Slutsats De främsta orsakerna varför de inte duschar är att ingen annan gör det och att det är ont om tid.   Läraren och hans kollegor känner till problemet och har även jobbat för att rätta till det, men de känner inte längre någon ork då det inte gett något resultat. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011
2

Duschar du? : En studie om elever och duschning efter idrottslektionen

Odisho, Nenlil January 2015 (has links)
Syfte  Syftet med min studie var att undersöka elevernas syn på duschning efter idrottslektionerna och hur idrottsläraren ser på detta. Frågeställningar:   Hur ser elever i årskurs 7-9 på duschning? Finns det skillnader på pojkar och flickors syn på duschning? Hur arbetar idrottsläraren för att få eleverna att duscha? Metod Studien består av en kvantitativ och kvalitativ ansats. En enkätundersökning och en intervju har använts för att besvara frågeställningarna. Elever i årskurs 7, 8 och 9 medverkade i undersökningen och dessutom blev en pedagog intervjuad. Resultat Resultaten visade att det inte finns några skillnader mellan pojkarnas och flickornas syn på duschning efter idrottslektionerna. Inte heller finns det några särskilda skäl till varför de inte duschade utan eleverna hade likartade känslor och kommentarer. Läraren hade ingen särskild arbetsmetod för att påverka elevernas synssätt på duschning men poängterade att det är viktigt att lyfta fram hygien och hälsa i undervisningen. Slutsats Pojkar duschar i högre utsträckning än flickor men en betyande andel både pojkar och flickor upplever obehag i samband med såväl duschning som klädombyte. Idrottsläraren anser att ducshning är en viktigt fråga och arbetar aktivt med den genom exempelvis handuks- och ombyteskontroll samt föreläsningar om hygien. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2011</p>
3

Idrott och Hälsa : En studie om hur elever känner sig inne i omklädningsrummet. / Sport and Health : A study of how student feel inside the locker room

Kocak, Faik January 2012 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på vad eleverna upplever och känner inne i ett omklädningsrum i samband med idrottslektionen. Frågeställningar - Hur upplever eleverna tiden i omklädningsrummet före och efter en idrottslektion? - Är omklädningsrummet en plats där eleverna känner sig trygga? - Vad finns det för skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser i omklädningsrummen? Metod Studien genomfördes på en skola söder om Stockholm. En enkät delades ut till eleverna i en klass i respektive årskurs 7,8 och 9. Resultaten presenterades i form av diagram och pojkar och flickors svar jämfördes. Resultat Undersökningen visar att en stor mängd av eleverna alltid är trygga i omklädningsrummet däremot visar resultatet även att det finns elever som alltid är otrygga vilket är ett allvarligt problem som behöver belysas. I resultatet kan man även se att det finns elever som tycker att det alltid är jobbigt att vara naken i samband med duschandet i omklädningsrummet. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet som jag valt för att belysa problemen som uppstår i omklädningsrummen för lärare och skolor. I läroplanen kan man läsa att mobbning inte får förekomma men det sker ändå. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>
4

Konstruktion och design av duschredskap

Amanda, Hugosson, Carolina, Martinsson January 2014 (has links)
I denna rapport presenteras ett examensarbete som syftar till att ta fram idéer för en användarvänlig produkt, anpassad till dusch- och badrumsmiljöer som gör att äldre och funktionsnedsatta kan klara sig mer självständigt i hemmet. Arbetet har utförts tillsammans med uppdragsgivaren Jörgen Carlsson, produktchef på företaget Macro International AB (Macro) som tillverkar, utvecklar och säljer badrumslösningar med duschar och möbler. Examensarbetet har genomförts på Högskolan i Halmstad under våren 2014 och omfattar 15 högskolepoäng. Målet med projektet var att utifrån ett valt koncept utveckla en prototyp som passar till Macros nuvarande duschsortiment samt ta fram konstruktionsritningar för eventuell tillverkning av produkten. Produkten skulle vara lätt att montera för privatpersoner samt utstråla den känsla, enkelhet, personlighet och spänning som företaget strävar efter i alla sina produkter. Arbetet inleddes med en omfattande marknadsundersökning där tolkningen och resultatet av undersökningen tillsammans med uppdragsgivarens åsikter ledde till ett antal idéer att gå vidare med och utveckla. Två designmetodiker har kombinerats med en konstruktionsmetodik vilket har lett till ett slutligt resultat av ett duschredskap som kan användas som stöd i Macros duschar ”Skagen” och ”Fjord”. En prototyp av produkten tillverkades i Macros 3D-skrivare. Bildrenderingar och en monteringsfilm gjordes med hjälp av KeyShot 4, Catia V5 och Photoshop CS6. Även färdiga ritningar som kan användas vid en eventuell tillverkning är bifogade i rapporten.
5

Omklädningsrummet och elevers deltagande på idrotten : enkä̈tstudie med elever och lärare

Boelskift, Mariette January 2016 (has links)
Ett syfte med denna studie har varit att undersöka elever upplevelser i årskurs 6 samt några klasser i årskurs 7 och deras upplevelser i omklädningsrummen före och efter lektionen i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt undersöktes om det finns elever som känner sig kränkta, vad det är för kommentarer som hörs i omklädningsrummet och om eleverna har förslag till förbättringar. Det andra syftet är att undersöka vad lärare idag gör för att bidra till ett tryggare omklädningsrum och vad de kan förbättra under idrottslektionerna. Jämförelser gjordes om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor, mellan årskurs 6 och årskurs 7 samt mellan skolor i en och samma kommun.     Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till både elever och lärare. I studien deltog 223 elever varav 121 pojkar och 102 flickor från 11 klasser i årkurs 6 och tre klasser i årskurs 7, samtliga svarade på enkäten. Elevernas enkät innehöll 13 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ medan lärarnas frågeformulär bestod av 10 frågor med enbart öppna svarsalternativ. Lärarna som deltog i studien var idrottslärare som arbetade med klasserna jag undersökte samt andra idrottslärare som arbetar på andra skolor. Detta gjordes för att få ett bredare resultat.  Resultatet visade att idrottslärarna arbetar mycket med att försöka skapa goda relationer till eleverna, variera utbudet på lektionerna för att skapa ett intresse hos eleverna, tydliga regler för att skapa trygghet, sprida glädje och god gemenskap för att få fler att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa.   Resultatet visade även att majoriteten av eleverna känner sig trygga och bekväma i omklädningsrummet. Flickorna känner sig mindre trygga och bekväma än pojkarna vilket även visar sig i att flickorna till större del vill ha chansen att duscha enskilt då flera nämner att de inte vill visa sig nakna med andra. Eleverna som deltagit i undersökningen är skonade från kränkningar om man bara ser till siffrorna, men kommentarerna från eleverna visar ett annat resultat. Resultatet skiljer sig något mellan de olika skolorna och skillnaden mellan årskurs 6 och 7 är främst att sjuorna är sämre på att duscha efter idrottslektionen på grund av att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummet.   Slutsatsen är att det finns en hel del faktorer som gör att elever inte känner sig bekväma i samband med idrottslektionerna vilket leder till att de känner sig otrygga. Både lärare och elever har kommit med förslag som med relativt små medel kan förbättra upplevelserna i omklädningsrummet vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att fler elever skulle duscha efter idrotten och öka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa.
6

Omklädningsrummet : En studie om elevers uppfattning om miljön i omklädningsrummet

El Bajdi, Sofian January 2018 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i årskurs 7-9 har för åsikter om miljön i omklädningsrummet som används i samband med idrott och hälsa samt vilka faktorer som gör att vissa elever avstår från att byta om och duscha efter idrottslektionen. - Vad anser eleverna om att duscha och byta om öppet med andra elever? - Skiljer sig tjejernas och killarnas erfarenheter av omklädningsrummet åt? Metod Undersökningen är kvantitativ och jag använde mig av en enkätundersökning som omfattar 60 elever. Deltagarna i min undersökning är elever från en klass i årskurs 7, 8 och 9. Resultat Resultatet av enkätundersökningen visade att hälften av alla elever inte duschade och många av dem på grund av risken för kränkande behandling, hur ens kropp ser ut och att det är ofräscht i omklädningsrummet. Undersökningen visade också att hälften av eleverna ansåg att det aldrig sker kränkande behandlingar i omklädningsrummet. Studien visade inga stora könsskillnader i omklädningsrummet men antalet flickor som blivit utsatta för kränkande behandling var några fler än pojkarna. Däremot visade undersökningen att antalet flickor som är missnöjda med sitt kroppsutseende är högre än pojkarna. Undersökningen visade även att de elever som var missnöjda med sin kropp också var de som undvek att duscha efter idrottslektionen. Slutsats Undersökningen visar att många elever är missnöjda med sitt kroppsutseende och detta kan vara en orsak till att hälften av eleverna i undersökningen inte duschar efter lektionen. I denna studie framkommer det även att cirka en tredjedel av eleverna säger sig ha blivit utsatta för kränkande behandlingar. Detta är viktigt att skolan tar denna problematik på allvar då en av deras uppgifter är att motverka kränkande behandling. / <p>Anmärkning:</p><p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>
7

Makten i omklädningsrummet : En essä om en auktoritetskonflikt mellan hem och skola

Larsson Pellbjer, Linda January 2016 (has links)
Jag har i min essä utgått från ett dilemma som utspelar sig i skolans omklädningsrum. Syftet med min undersökning är att förstå varför vissa tjejer inte duschar efter idrottslektion. För mig som skolad idrottstjej är det nämligen en självklarhet. Det tillhör en kultur och det är viktigt inte minst ur en hygienisk aspekt. Under arbetets gång har jag kommit att förstå att det är flera faktorer som påverkar den här sakfrågan varför vissa tjejer inte duschar. Den största faktorn tycks vara påverkan av elevernas föräldrar. Det handlar till stor del om makt och auktoritet som föräldrarna har gentemot sina barn. För mig som pedagog ställs jag därmed i svåra situationer i fråga om hur jag ska hantera situationen. Frågeställningen i undersökningen bearbetas med hjälp av dygdetiken och forskning om idrottskultur och om patriarkal makt. Samt mina egna samtal med elever och föräldrar. I min slutsats har jag kunnat konstatera att kulturtillhörighet har en stor påverkan på dessa tjejer och jag har fått en större förståelse för deras hållningar och attityder i det här problemet.
8

Vatten som smärtlindring under förlossning : En kartläggning av förutsättningarna för dusch och bad på samtliga förlossningsavdelningar i Sverige

Salonen, Tiina, Westergren, Agneta January 2013 (has links)
Syfte: Att kartlägga förutsättningarna för gravida kvinnor att använda dusch och bad som smärtlindring på Sveriges förlossningsavdelningar. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med telefonintervjuer utifrån ett frågeformulär. Deltagare: Alla 48 Sveriges förlossningsavdelningar deltog i studien. Respondenter var chef för förlossningsavdelning alternativt barnmorska som arbetar på förlossningsavdelning. Resultat: Förutsättningarna för att nyttja dusch och bad som smärtlindring varierar i Sverige. Många undantag finns för vem som får bada. Dusch och bad används tämligen frekvent. Infor­mation om denna smärtlindringsmetod ges mestadels muntligt. Detta har ändå inträffat senaste året. Riktlinjer för dusch och bad som smärtlindring finns på färre än hälften av för­lossnings­avdelningarna och enbart fem av dessa riktlinjer har referenser till forskning. Ingen förlossnings­avdelning bedriver vård med vattenförlossningar men detta har ändå skett på tio för­lossnings­avdelningar senaste året. Ingen avdelning har riktlinjer för hur vattenförlossning ska handläggas. Slutsats: Möjligheterna till dusch och bad som smärtlindring är mycket olika i landet. Eftersom vården ska vara lika oavsett hemort bör detta ses över. Riktlinjer bör utarbetas för ett gemensamt arbetssätt baserad på aktuell forskning. / Objective: To chart the possibilities for hydrotherapy, i.e. bathing or showering, during labour in Swedish labour wards. Design: Descriptive, cross-sectional interview study involving short phone interviews based on an interview schedule. Participants: All 48 labour wards in Sweden participated. Head of labour ward or midwife working in labour ward was interviewed. Findings: The possibilities for hydrotherapy varied. Many women are for various reasons not allowed to bathe. Hydrotherapy is relatively commonly used in Sweden. Information about hydrotherapy is mostly given verbally. Less than half of the labour wards have guidelines for hydrotherapy, only five have references to current research. Water births are not allowed but have despite this occurred in ten labour wards during the last twelve months. None of the labour wards have guidelines for management of water birth. Key conclusions and implications for practice: The Swedish government has decided that all individuals should receive equal care. There is much to be done to nationally achieve equal possibilities for hydrotherapy during childbirth. Guidelines based on current research for handling hydrotherapy and water birth are needed.
9

Ren inför operation : En intervjustudie om hur information om den preoperativa duschen anpassas till patienten

Wallgren, Charlott, Roos, Caroline January 2018 (has links)
Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är en vanlig komplikation till kirurgi och orsakar lidande för patienten och extra kostnader för samhället. Preoperativ dusch är en viktig faktor som kan förhindra uppkomsten av komplikationer efter en operation. Sjuksköterskan ansvarar för att kunna anpassa informationen till patienten om den preoperativa duschen så att patienten känner sig välinformerad och trygg i situationen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen anpassas till patienten. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ induktiv ansats. Semistrukurerade intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor. För analys av resultatet har kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004) använts.  Resultat: Studiens resultat visade att anpassad information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen var viktig för att öka patientens känsla av trygghet och delaktighet. Att använda ett gemensamt språk med ord anpassade till patienten lyftes fram som viktigt för att kunna ge anpassad information. I intervjuerna framkom även att det fanns ett behov av skriftlig information på olika språk. Sjuksköterskorna var överens om att faktorer i arbetsmiljön – såsom tidspress, hög arbetsbelastning samt dåligt samarbete mellan avdelningar - var en stor anledning till att information blev bristfällig och nedprioriterades. Slutsats: Sjuksköterskornas information om den preoperativa duschen fokuserade främst på genomförandet och lite vikt las på varför den skulle göras. Att ha tid identifierades som en viktig förutsättning för att kunna anpassa information till patienten, och på så viss öka deras känslor av delaktighet och trygghet. Informationen om den preoperativa duschen nedprioriterades ofta på grund av att andra arbetsuppgifter ansågs viktigare. För att öka sjuksköterskornas förståelse för betydelsen av den preoperativa duschen skulle operationssjuksköterskan kunna dela med sig av sin kompetens och hjälpa till med utformandet av skriftlig information. / Background: Surgical site infections are common complications of surgery and causes suffering for the patient and extra costs for the society. The preoperative shower is an important factor that can prevent the occurrence of complications caused by surgery. The Registered Nurse is responsible to inform the patient about the preoperative shower so that the patient feels well-informed and safe in the situation.  Aim: The aim of this study is to explore how information about the implementation and the importance of the preoperative shower is adapted to the patient.  Method: Descriptive design with a qualitative inductive onset. Semi-structured interviews were conducted with 11 Registered Nurses. A qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman (2004) was used for the analysis.  Result: The result showed that adapted information about the implementation and importance of the preoperative shower was important for enhancing the patient’s feeling of safety and participation. To use a common language with words adapted to the patient was regarded as important for the ability to give an adapted information. The necessity of written information in different languages was also identified in the interviews. The Registered Nurses agreed that factors in the work-environment – such as insufficient time, an extensive workload and poor co-operation between wards – were strong reasons causing information to become inadequate and not prioritised. Conclusion: The Registered Nurses information about the preoperative shower focused mainly on its implementation, and little on its importance. To be given time was identified as important for the ability to adept the information to the patient, and thus enhance the patients feeling of participation and safety. Information about the preoperative shower was often given lower priority due to other, higher prioritised, duties. To enhance the Registered Nurses understanding of the meaning of the preoperative shower the theater nurse could share their knowledge and be helpful in the design of written information.
10

Vem duschar? : En kvantitativ studie om vilka elever i årskurs 9 som duschar efter lektioner i idrott och hälsa

Sundström, Mathilda January 2017 (has links)
Syfte och frågeställningar Denna studie vill undersoka varfor/varfor inte elever vill duscha i omkladningsrummet efter lektionerna i idrott och halsa. Fragestallningarna blir saledes: Hur stor andel av eleverna i arskurs nio duschar efter lektionerna i idrott och halsa? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers vanor av fysisk aktivitet? Duschar lagidrottare efter lektionerna i idrott och halsa i storre utstrackning an andra som ar fysiskt aktiva? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers installning till amnet? Skiljer sig duschvanorna efter lektionerna i idrott och halsa mellan konen? Metod Med en enkatundersokning fick arskurs nio-elever fran tva skolor svara pa fragor kring fysisk aktivitet i och utanfor skolan samt upplevelsen av omkladningsrummet, genom att kryssa for det alternativ de ansag passa in bast pa dem. Respondenterna valdes genom ett bekvamlighetsurval da god kontakt redan fanns till dessa skolor och elever. Av de 132 elever som deltog i enkatundersokning svarade alla pa hela frageformularet, vilket ledde till noll bortfall. Resultat Pa de skolor denna enkatundersokning genomfordes var det vanligare att duscha i skolans omkladningsrum efter idrott och halsa-undervisningen bland dem som var fysiskt aktiva pa fritiden. De som duschar ar i huvudsak aktiva inom lagidrotter. Endast 28% av de elever som deltog i studien uppgav att de duschar efter idrottslektionen, flertalet av dem tyckte mycket bra eller helt okej om amnet idrott och halsa. Killarna duschade i skolans omkladningsrum efter idrottslektionen i storre utstrackning an tjejerna. Slutsats Enligt studien duschar mindre an en tredjedel av eleverna i skolans omkladningsrum efter lektionerna i idrott och halsa och mer an halften av eleverna tycker inte att omkladningsrummet ar frascht. De som duschar ar fysiskt aktiva pa fritiden dar de utovar lagsporter.

Page generated in 0.0626 seconds