Syftet med studien är att belysa lärares och elevers syn på frågan om att delta i undervisningen iidrott och hälsa utan att vara ombytt. Då varken läroplan eller lärarutbildning ger något konkretstöd om hur man ska hantera de elever som inte är ombytta till lektionen så vill vi belysa dennafråga för följande studie. Rapporter från Skolverket och riksdagen visar en hög frånvaro inomämnet idrott och hälsa och en sjunkande delaktighet i idrottsföreningar hos eleverna. Skolan kansåledes bli elevernas enda eller den viktigaste källan till fysisk aktivitet. Genom att intervjua lärareoch ge ut enkäter hos deras elever tog vi del av båda parters resonemang kring att låta elever deltautan ombyte på lektionen i idrott och hälsa. Resultatet visar att lärare på gymnasiet i högreuträckning låter eleverna delta utan ombyte medan lärare på grundskolan av hygienska skäl intetillåter detta. Samtliga lärare anser att det är eleven som deltar utan ombyte som både gynnas ochmissgynnas. Vi fick också fram resultatet att elever med högre frånvaro, mindre intresse och lägrebetyg i ämnet idrott och hälsa samt har en mindre del av fysisk aktivitet i sin vardag i störreutsträckning tycker att det är positivt att läraren låter elever delta utan att vara ombytta.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur skolor i Sverige och Polen arbetar med idrottskläder gällande deltagandet på idrottslektioner och om läraren anpassar lektionerna utefter hur eleverna kommer klädda till idrottslektionen. Frågeställningarna i studien var: Hur definieras idrottskläder av lärare i Sverige respektive Polen och skiljer det sig mellan skolorna inom respektive land? Om elever kommer, enligt skolans definition, ej ombytta – vad sker då? Enligt lärarna, varför vill vissa elever inte byta om till idrottskläder? Om det inte står något i styrdokumenten gällande klädsel, ska då läraren anpassa lektionerna så ej ombytta elever också kan delta och bli bedömda i ämnet? Metod Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer med sex lärare, tre i Sverige och tre i Polen. Urvalet av intervjuade lärare är gjorda utifrån ett bekvämlighetsurval och är inte slumpmässigt utvalda. Samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats efter intervjuerna på svenska respektive på polska.  En intervjuguide användes för att höja tillförlitligheten i studien. Resultat Idrottslärare i Sverige och Polen definierar idrottskläder på ett liknande sätt, shorts, tights eller mjukisbyxor, t-shirt och skor anpassade för idrott anses vara idrottskläder. Om eleverna inte är ombytta får de svenska eleverna delta, medan de polska eleverna inte tillåts delta. De polska eleverna har tydligt fått kommunicerat från skolan vad som gäller för att få delta på lektionen och det ingår som en bedömningsparameter i Polen. De svenska lärarna menar att anledningen till att eleverna inte byter om beror på att omklädnings- och duschrummen känns, otrygga, ofräscha och utlämnande. Lärarna anpassar inte lektionerna efter ej ombytta elever då även ej ombytta anses kunna uppnå kunskapsmålen utan idrottskläder. I de polska bedömningsreglerna för idrott finns en punkt gällande idrottskläder som säger att eleverna ska vara ombytta, så lektionerna anpassas inte efter ej ombytta elever. Slutsats I Sverige accepterar de intervjuade lärarna att elever deltar utan ombyte och de behöver inte anpassa lektionerna på grund av detta.  De försöker i stället att motivera eleverna till ombyte och de ser det som positivt om eleverna byter om.  I Polen kommuniceras det tydligt ut från skolans rektorer till både elever och föräldrar vilken sorts kläder som eleverna förväntas vara ombytta till och att om de inte byter om så får de inte delta på lektionen.

Forthcoming essay is a study whose purpose is to investigate how different PE-teachers inprimary schools upper stages and secondary schools approach students who do not changeinto sportswear. The aspects of changing in to sportswear for PE which this essay will focuson is if students are allowed to participate without changing in to sportswear, what activitythey get to do if they do not participate, sportswears influence on the students grade as well asif the curriculum supports teachers in only letting students who change in to sportswearparticipate. This is a quantitative essay whose method is a survey. The studys result indicatethat PE-teachers find it important that students participate in sportswear but will let themparticipate without sportswear. The most common activity for the student who does notparticipate in the PE-lessons ordinary activity is to take a walk or participate in activities thatare suitable for the student. Most PE-teachers agree that changing into sportswear affects thestudents' grade. A few PE-teachers think that the curriculum supports teachers only lettingstudents who change into sportswear participate but approximately half of the PE-teacherswish it would.

Att delta i lektionerna i idrott och hälsa har en central roll för såväl lärande som bedömning. Men vad det egentligen innebär att delta i idrott och hälsa är inte så lätt att få ett enhetligt svar på. Inte heller hur man som lärare i idrott och hälsa kan bedöma elevernas insatser utifrån deltagandet - kan något utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det är vad denna kvalitativa intervjustudie, där sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda på. Resultatet visar att det oftast inte sker någon bedömning utanför den ordinarie undervisningen. Det visar sig också att lärarnas definitioner av begreppet deltagande styr vilka elever som får vara med i den ordinarie undervisningen och därmed även vilka elever som kan bedömas. En viktig faktor i detta avgörande är ombytet, en elev tillåts vanligtvis inte att delta om den inte har rätt utrustning.

Syfte och frågeställningar Denna studie vill undersoka varfor/varfor inte elever vill duscha i omkladningsrummet efter lektionerna i idrott och halsa. Fragestallningarna blir saledes: Hur stor andel av eleverna i arskurs nio duschar efter lektionerna i idrott och halsa? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers vanor av fysisk aktivitet? Duschar lagidrottare efter lektionerna i idrott och halsa i storre utstrackning an andra som ar fysiskt aktiva? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers installning till amnet? Skiljer sig duschvanorna efter lektionerna i idrott och halsa mellan konen? Metod Med en enkatundersokning fick arskurs nio-elever fran tva skolor svara pa fragor kring fysisk aktivitet i och utanfor skolan samt upplevelsen av omkladningsrummet, genom att kryssa for det alternativ de ansag passa in bast pa dem. Respondenterna valdes genom ett bekvamlighetsurval da god kontakt redan fanns till dessa skolor och elever. Av de 132 elever som deltog i enkatundersokning svarade alla pa hela frageformularet, vilket ledde till noll bortfall. Resultat Pa de skolor denna enkatundersokning genomfordes var det vanligare att duscha i skolans omkladningsrum efter idrott och halsa-undervisningen bland dem som var fysiskt aktiva pa fritiden. De som duschar ar i huvudsak aktiva inom lagidrotter. Endast 28% av de elever som deltog i studien uppgav att de duschar efter idrottslektionen, flertalet av dem tyckte mycket bra eller helt okej om amnet idrott och halsa. Killarna duschade i skolans omkladningsrum efter idrottslektionen i storre utstrackning an tjejerna. Slutsats Enligt studien duschar mindre an en tredjedel av eleverna i skolans omkladningsrum efter lektionerna i idrott och halsa och mer an halften av eleverna tycker inte att omkladningsrummet ar frascht. De som duschar ar fysiskt aktiva pa fritiden dar de utovar lagsporter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare från olika generationer som undervisar i idrott och hälsa på grundskolenivå upplever att synen på ombyte och dusch förändrats över tid. De frågeställningar som kommer användas för att uppnå studiens syfte är: - Hur upplever lärare från olika generationer den förändring som skett i synen på ombyte och dusch i samband med idrott och hälsa? - Hur legitimerar lärare i idrott och hälsa från olika generationer ombytet och duschens vara eller icke vara i samband med lektioner i ämnet idrott och hälsa?   Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex aktiva examinerade grundskollärare i idrott och hälsa. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades tematisk analys. Studien har influerats i huvudsak av två teoretiska ramverk. Dessa är läroplansteorin och Pierre Bourdieus habitus och reproduktionsteorier.  Resultat Resultatet av studien visar på att de lärare som intervjuats är till majoritet överens om att förändringen som skett i synen på ombyte och dusch i samband med ämnet idrott och hälsa över tid, snarare ligger i en förändring av attityd hos eleverna än något annat. Resultatet visar också att majoriteten av lärarna som intervjuats legitimerar ombytet och duschens vara eller icke vara med någon form av nedärvd metod från sin egen skolgång.  Slutsats De slutsatser som dras i den föreliggande studien är att genom Pierre Bourdieus habitus och sociala reproduktion visar samtliga respondenterna i studien att en förändring skett i synen på ombyte och dusch över tid. Detta oavsett vilken generation läraren tillhör. En anledning till detta kan ses i läroplanen som i studien använts som ett tidsdokument utifrån läroplansteorin. Där förändringar i samhällssynen lett till förändringar i formuleringen av läroplanen. / Aim The aim of the study was to examine whether and how teachers from different generations who teach physical education and health at primary school level experience that the view of change and showering changes over time. The research questions that will be used to achieve the purpose of the study are: - How do teachers from different generations experience the change that has taken place in the view of changing and shower in connection with physical education? - How do teachers of physical education from different generations legitimize the change and the shower to be or not to be in connection with lessons in the subject of physical education? Method The study has a qualitative methodological approach, with semi-structured interviews as a method. The selection was made through a strategic selection. The sample consisted of six active graduate primary school teachers in physical education. The interviews are conducted in the video conferencing program Zoom. Thematic analysis is applied for analysis of the data collection. The study has been influenced mainly by two theoretical frameworks. These are curriculum theory and Pierre Bourdieu's habitus and reproduction theories. Results The results of studies show that teachers interviewed for the most part agree that the change that has taken place in the view of change and shower in connection with the subject of physical education over time, is rather a change in the attitude of the students than anything else. The results also show that most of the teachers interviewed legitimize the change and the presence or absence of the shower with some form of inherited method from their own schooling. Conclusion The conclusions drawn in the present study are that through Pierre Bourdieu's habitus and social reproduction, all respondents in the study show that there has been a change in the view of changing and showering over time. This regardless of which generation the teacher belongs to. One reason why this can be seen in the curriculum, which in the study was used as a time document based on the curriculum theory. Where changes in the view of society have led to changes in the formulation of the curriculum.

Att vara ombytt i idrott och hälsa är en självklarhet för många medan andra gör allt i sin makt för att inte använda något annat än sina vardagskläder på lektionerna. Lärare i ämnet har olika metoder för att få sina elever att delta ombytta på lektionerna, men de saknar stöd i styrdokumenten för att kunna kräva ombyte. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare i idrott och hälsa resonerar om och förhåller sig till elever som inte byter om i anslutning till lektioner i idrott och hälsa. I studien har nio lärare i idrott och hälsa deltagit och svarat på frågor om hur de resonerar kring sina elevers ombyte, varför de tror att eleverna inte byter om, hur de arbetar för att få eleverna att byta om, och på vilka sätt elever utan ombyte får delta på lektioner. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att deltagarna anser att det är positivt och viktigt att deras elever byter om inför lektioner i idrott och hälsa och att lämpliga skor är det viktigaste att ha då det höjer säkerheten och förbättrar rörelsekompetensen bland eleverna. Vidare menar lärarna att de saknar riktlinjer från styrdokumenten om hur de ska förhålla sig till sina elevers ombyte samt att det finns en mängd faktorer som gör att elever inte byter om och att dessa faktorer är svåra att komma underfund med. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är problematiskt med elever som inte byter om i anslutning till idrott och hälsa och att det finns en mängd faktorer som måste åtgärdas för att underlätta för elevers ombyte.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien har varit att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa. Frågeställningarna som studien varit avsedd att svara på är:  Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet? Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i omklädningsrummet? Metod  För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ intervjumetod använts. Det har utförts tio fokusgruppsintervjuer med tre elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har genomförts på tre olika skolor, två i Stockholmsområdet och en i Uddevalla. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket för studien, humanistisk psykologi.  Resultat och slutsats Eleverna som deltagit i studien upplever omklädningsrummet i stort som tryggt. Eleverna nämner att de hört talas om andra som blivit utsatta i omklädningsrummet men ingen i intervjuerna nämner att de själva blivit illa behandlade. Det som nämns är att de retar varandra och bråkar på skoj. Något som dock skapar en otrygghet hos vissa av eleverna är vetskapen om att det förekommer mobiltelefoner i omklädningsrummet, detta skapar hos vissa en rädsla för att bli fotade eller filmade under ombyte.  Något som också återkommer hos många elever är hur omklädningsrummen upplevs som ofräscha, äckliga, kalla och illaluktande. Flera påpekar att detta nog gör att färre väljer att duscha efter lektionerna i idrott och hälsa. Eleverna påpekar att de tycker att mer fokus bör läggas på omklädningsrummet. Miljömässigt önskar många en uppfräschning av omklädningsrum och duschrum. Eleverna efterlyser även diskussioner kring kroppsideal och objektifiering då de upplever synen på kroppen som problematisk i omklädningsrummet.