<p>Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället. Spelarnas engagemang har utgjorts av fotbollen som en social samlingspunkt och intresset av att uppnå spelskicklighet, Genom samverkan med press, publik och andra organisationer kommersialiserades fotbollen siccessivt.</p>

Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället. Spelarnas engagemang har utgjorts av fotbollen som en social samlingspunkt och intresset av att uppnå spelskicklighet, Genom samverkan med press, publik och andra organisationer kommersialiserades fotbollen siccessivt.

Sammanfattning Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan? Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar. Kriterierna för att gymnasterna skulle ingå i den här undersökningen var enligt följande; Gymnasten har lägst varit med i Svenska gymnastikförbundets utvecklingsgrupp. Gymnasten tränar i en elitgrupp. Gymnasten tävlar på en internationell nivå. Gymnasten gick i en svensk skola vårterminen 2013 inom årskurserna sexan i mellanstadiet till sista året i gymnasiet. Insamlingsmetoden i studien är enkät. Frågorna i enkäten var slutna frågor, förutom den sista frågan där gymnasterna fick kort motivera sitt svar om de svarat ja. Enkäten bestod av totalt 12 frågor. Resultat: Gymnasterna är på en väldigt hög nivå i sin idrott (88 % är med i svenska landslaget). Under en vanlig träningsvecka blir medelvärdet av deras träning 26,3 timmar fördelat på 5,97 dagar i veckan. Elitgymnasterna visar på en hög motivation gällande både gymnastiken och skolan. På en skala 1-5, där 1= inte alls motiverad, 5= väldigt motiverad, har de 4,85 i medelvärde gällande motivation inom gymnastiken och 3,95 motivation inom skolan. Elitgymnasterna har höga mål och ambitioner inom både gymnastiken och skolan. Hela 70 % har som ambition att delta i OS och resterande har VM eller EM som mål. 80 % har ambitionen att studera vidare på högskola/ universitet. Sammanställda betyg för hela gruppen visar att 59 % har betyget A och B. 41 % har betygen C, D, och E. Ingen har betyget F. Hela 84 % av gruppen har betygen A, B och C. Slutsats: Utifrån resultaten går det att tyda ett mönster mellan elitgymnasters prestation i skolan och inom sin idrott. De presterar högt inom gymnastiken och högt inom skolan. De som tränar mest har högst betyg och är mest motiverade inom gymnastiken och skolan.

Sammanfattning Inledning Övningen rondat används för att rotera kroppen 180 grader kring den longitudinella axeln. Rondaten utförs för att gymnasten efter en löpansats ska kunna utföra övningar där kroppen förflyttar sig bakåt.   Syfte Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tekniken i en rondat med lågt och högt poängavdrag som genomförs med trupp gymnastikteknik samt med artistisk gymnastikteknik.   Frågeställningar Finns det någon skillnad i valda utförandefaktorer i en rondat med lågt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med domarens subjektiva bedömning av rondat med lågt och högt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med varandra i en rondat med lågt respektive högt poängavdrag utförd av truppgymnaster och artistiska gymnaster?   Metod I studien har en kvantitativ mätmetod använts. 11 artistiska gymnaster och 8 truppgymnaster deltog vid studiens testtillfälle. Vid testtillfället genomförde varje gymnast ansats-inhopp-rondat-flickflack fyra gånger under domarbedömning samt videofilmning med höghastighetskameror.   Resultat En skillnad mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster vad gäller vissa avgörande utförandefaktorer registrerades i studien. Endast ett fåtal faktorer upptagna i denna studie har visat sig korrelera med domarpoäng.   Slutsats Truppgymnaster och artistiska gymnaster har olika strategier för att få ett explosivt stäm inför efterföljande övningar. Truppgymnaster får ett explosivare stäm genom att ha en kort tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger en längre tid mellan handisättningarna. Detta leder till en kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget bland truppgymnaster. En kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget indikerar att gymnasten får ett explosivare stäm inför efterföljande övning. De artistiska gymnasterna har en annan strategi; de får ett bättre stäm genom att istället ha en längre tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger kortare tid mellan handisättningarna samt att händerna, och sedan även fötterna har kontakt med underlaget kortare tid. Anledningen till att de olika disciplinerna kan ha motsatta strategier för att få ett bättre stäm beror troligtvis på att de använder olika underlag för att genomföra övningarna på; tumblinggolvet som truppgymnasterna använder sig av är mjukare än voltgolvet, som är det golv artistiska gymnaster använder sig av. / Abstract Introduction The exercise round off is used to rotate your body 180 degrees around the longitudinal axis. The round off are performed thus that the gymnast after a run rate is able to perform exercises in which the body moves backwards.   Aim The purpose of this study is to investigate and compare the technology in a round off with low and high points deduction carried out with team gymnastic techniques and artistic gymnastics techniques.   Issues Is there any difference in performance factors in the round off with low points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the round off performance factors with the judge's subjective valuation of the round off with low and high points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the selected performance factors with each other in a round off with low and high points deductions performed by a team gymnasts and artistic gymnasts?   Method In the study, a quantitative measurement method is used. 11 artistic gymnasts and 8 team gymnasts participated in a testing session. At the time of testing, every gymnast performed round off back handspring four times during judgments assessment and video recording with high-speed cameras     Results A discrepancy between the team gymnasts and artistic gymnasts in terms of certain key performance factors are noted in the study. Only a few factors included in this study have been shown to correlate with judgments points.     Conclusion Team gymnasts and artistic gymnasts have different strategies to get an explosive contact for exercises that follows. Teamgymnasts receive a more explosive contact by having a short time between the first hand and the round off foot  which gives a longer time between hand touches. This results in a shorter time that the feet are in contact with the floor, amongst teamgymnasts. A shorter period of time that the feet are in contact with the floor indicates that the gymnast will receive a more explosive contact before the following exercises. The artistic gymnasts have a different strategy: they get a better contact by instead have a longer time between the round off foot and first hand which gives shorter time between the hands, and then the feet will be in contact with the ground faster. The reason for the different disciplines have different strategies to get a better contact is probably because they use different surface to do the exercises on; tumbling floor that the teamgymnasts uses is softer than the voltfloor, which is the floor artistic gymnasts use.

No description available.

Gymnastik är en sport som kräver bra sprint-och hoppförmåga. Det är känt att högre sprinthastigheter kan leda till högre vertikal hopphöjd, ett måste för svårare gymnastiska moment. Plyometrisk träning är principen om högintensiva hoppövningar som tillämpar Stretch Shortening Cycle (SSC). En förbättrad SSC-förmåga kan bidra till ökad kraftutveckling och förmågan att uppnå högre vertikal hopphöjd och sprinthastigheter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan vertikala hopphöjden och sprinttiden vid 30 meter hos unga kvinnliga gymnaster. Sexton kvinnliga gymnaster testades i vertikal hopphöjd genom Squat jump (SJ), Countermovement jump (CMJ) och Free jump (FJ) och sprint 30 meter, varav femton gymnasters resultat har analyserats. För att studera sambandet mellan SJ, CMJ, FJ och sprinttiden vid 30 m gjordes korrelationer (Spearman, rs). En korrelation mellan 0.4 och 0.6 är medelstarkt, allt där över är starka korrelationer och allt under är svaga korrelationer. Samtliga hopp visade på en stark negativ korrelation med sprinttiden vid 30 meter, SJ rs= - 0,68, CMJ rs= -0,76, FJ rs= -0,69. Starkaste korrelationen fanns mellan CMJ och 30 meter sprint. Den starka negativa korrelationen tyder på att en högre vertikal hopphöjd har ett starkt samband med sprinthastigheten.

Volunteer coaches are critical for the existence of youth sports organizations. They are both leading the activity and are expected to develop the athletes in a technical, psychological, social and cultural way. The mission as a coach requires skills and knowledge from a wide range of fields and the mission as a coach appears complex. Stakeholders like Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet and the sport organization have certain requirements on how to design the activities. Coaches have to follow those guidelines and implement them in practice. The social context is one important factor for understanding the driving force. It affects how coaches perceive their assignment as a volunteer coach. This study aims to contribute to increased understanding of the fenomen volunteer coach mission and increase understanding for the drivers of volunteer coaches in gymnastics. In order to clarify this, 6 interviews with volunteer coaches from gymnastics organizations linked to Riksidrottsförbundet were conducted. This study indicates that the motive behind the coaching mission is grounded in an intrinsic value of being a coach. The coaching mission itself appears partly contradictory when trying to combine the sport related and the social dimensions. Seeing progress from practice and to follow the development of gymnasts are aspects that drives coaches. That combined with the social interaction is important for understanding the drivers of being a coach. / Utan ideellt engagerade tränare skulle idrottens omfattande ungdomsverksamhet inte vara möjlig. Tränaren innehar en nyckelfunktion inom den organiserade idrotten. Tränaren leder verksamheten och har uppgiften att fostra och utveckla idrottsutövarna positivt. Tränaruppdraget inbegriper idrottsliga såväl som sociala dimensioner vilket gör tränaruppdraget komplext. Intressenter såsom Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet och föreningen ställer krav på hur träningsverksamheten ska utformas. I slutändan är det tränarens värderingar som avgör hur verksamheten bedrivs och uppfattas. Det sociala sammanhang där träningsverksamheten bedrivs påverkar tränarens uppfattning av uppdraget där det sociala sammanhanget även är centralt för att förstå vad som driver tränarna. Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse om fenomenet det ideella tränaruppdraget och skapa ökad förståelse för vad som driver ideella gymnastiktränare att vara tränare. För att öka förståelsen rörande detta genomfördes 6 telefonintervjuer med ideella tränare från gymnastikföreningar kopplade till Riksidrottsförbundet. Studien visar att det ideella tränaruppdraget grundar sig i ett värderationellt handlande där tränarna ser ett egenvärde i att vara tränare. Tränaruppdraget som sådant framkommer delvis motsägelsefullt då de idrottsliga och sociala dimensionerna i uppdraget är svårkombinerade. Vad som driver tränarna grundar sig i ett stort intresse för idrotten gymnastik och tränaruppdragets egenvärde. När träningarna ger resultat, att gymnasterna utvecklas, är sådant som driver gymnastiktränare att vara tränare. Detta kombinerat med det sociala konstruerandet är viktigt för att förstå vad som driver tränarna.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka samband mellan hög ”generell ledlaxitet” och ländryggsbesvär hos flickor i olika åldrar inom tävlingsgymnastiken.</p><p>1. Har 9- och 12- åringar inom tävlingsgymnastiken en högre ”generell ledlaxitet” än övriga i samma ålder?</p><p>2. Har en hög ”generell ledlaxitet” något samband med ländryggsbesvär hos 9- och 12 åriga tävlingsgymnaster?</p><p>3. Finns det någon skillnad på ländryggsbesvär bland tävlingsgymnaster i åldrarna 9 och 12?</p><p>Metod</p><p>Genom Beightons fysiologiska rörlighetstester (poängsystem 1-9) har 53 kvinnliga tävlingsgymnasters ”generella ledlaxitet” fastställts. Enkätfrågor har konstruerats för att ta reda på gymnasternas eventuella upplevda ländryggsbesvär.</p><p>Resultat</p><p>Försökspersonerna som har ingått i studien har en klart högre ”generell ledlaxitet” än övriga i samma ålder. I båda de undersökta åldrarna så är ett laxitetsvärde på 7 vanligast förekommande. Denna grupp består av 47,8 % av 9 åriga gymnaster och 30 % av 12- åringarna. Samma värden hos jämnåriga flickor 9 år är 1,6 % och flickor 12 år är 2,4 %.</p><p>Enkätstudien visar att det främst är 12- åriga flickor som har problem i ländryggen, nämligen 36,7 %. Det resultat som är statistiskt säkerställt är sambandet mellan ledlaxitet och graden av upplevd ryggsmärta. P-värdet för detta samband är 0,042. Sambandet för denna analys är r= 0,62.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visar ett svagt samband mellan hög ”generell ledlaxitet” och upplevda ländryggsbesvär. Detta samband kan enbart ses i den äldre åldersgruppen i studien. Åldern påverkar de upplevda ländryggsbesvären i negativ riktning. Den ”generella ledlaxiteten”, som är kraftigt högre än hos jämnåriga skolbarn, förändras ej med åldern på försökspersonerna. Det vill säga, de som är överrörliga vid 9- års ålder torde även vara det i 12-års ålder.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att kartlägga svenska rytmiska elitgymnasters hoppförmåga samt se om ett spänstträningsprogram kan förbättra hoppförmågan hos dessa gymnaster.</p><p>Bakgrund</p><p>Rytmisk gymnastik är en idrottsgren endast för kvinnor där gymnasten arbetar med kroppen och ett handredskap tillsammans med musik. För att nå framgångar i rytmisk gymnastik behöver en gymnast ha förutsättningar och en stor förmåga i rörlighet, styrka, spänst, koordination, balans och kroppsbyggnad. Rep, tunnband, boll, käglor och band är de fem handredskap som används inom rytmisk gymnastik. Kravanalysen för rytmisk gymnastik är en dokumentation för hur en gymnast ska tränas från grunden och visar vilka fysiska och psykiska krav som ställs på en rytmisk gymnast. I kravanalysen finns det testvärden på olika tester inom flexibilitet, styrka, god balans, snabbhet och spänst som är baserade på resultat från internationella toppgymnaster. Utifrån dessa tester och testvärden kan tränare se hur gymnasterna ligger till inom de olika kraven.</p><p>Metod</p><p>Studiedeltagarna för denna undersökning var 12 svenska elitgymnaster i rytmisk gymnastik som tävlar på riksnivå i Sverige. Innan och efter träningsperioden genomförde gymnasterna spänsttester. Träningsperioden bestod av fyra hoppövningar som skulle göras tre gånger i veckan under sex veckor, utöver den vanliga träningen. Hoppförmågan i de sex testerna jämfördes först mellan de två förtesterna med hjälp av ett parat t-test. Genom ytterligare parat t-test jämfördes testresultaten före och efter träningen med hjälp av parat t-test. En skillnad godtogs som signifikant om p<0,025.</p><p>Resultat</p><p>Medelvärdet för Counter movement jump (CMJ) var efter kontrollperioden 38,08 cm. Efter träningsperioden hade medelvärdet förbättrats till 40,08 vilket motsvarar 5,5 procents ökning av hopphöjden. Medelvärdet för CMJ från höger ben var innan träningsperioden 27,83 och 28,33 efter träningsperioden. Ökningen av hopphöjden var ca 2 procent. Medelvärdet för CMJ från vänster ben var vid testtillfället före träningsperioden 29,50 cm och hade ökat med 1,25 cm till efter träningsperioden vilket motsvarar 4,2 procents ökning. Jämfota hopp framåt var det enda testet som visade en statistisk signifikans (p<0,025) efter träningsperioden då medelvärdet förbättrats från 187,67 cm till 197,33 cm vilket är en ökning på 5,10 procent. Hopp från vänster ben till höger ben visade ett medelvärde på 163,67 cm innan träningsperioden och 168,92 cm efter den sex veckor långa perioden med träning. Förändringen var 3,2 procents ökning av hopphöjden. Det sista testet, hopp från höger ben till vänster ben visade ett medelvärde vid testtillfället före träningsperioden 167,42 cm och efter 171,67 cm. Ökningen på 4,25 cm motsvarade drygt 2,5 procent.</p><p>Slutsats</p><p>Medelvärdet för det horisontella hoppet framåt ökade efter sex veckor med specifik spänstträning. Troligen skulle fler tester visa en statistisk signifikans om träningsperioden varat längre. Hopp- och spänstövningarna som användes i denna studie visar ändå att dessa är relevanta att addera till träningen för att öka hoppförmågan då medelvärdena för samtliga tester visade tendenser till att förbättras efter träningsperioden.</p>

No description available.