Syfte och frågeställningar Syftet med denna spelanalys är att hitta en specifik yta i anfallszonen där de flesta målen görs och där anfallande lag har bäst procentuell utdelning i förhållande till antalet avslut. Dessutom att visa på hur dessa mål går till. De frågor som min studie skulle svara på var: Hur många skott på mål sker i anfallszon totalt? Varifrån i anfallszon sker skott på mål? Var i anfallszon görs målen? Hur många mål görs? Hur många mål görs på direktskott? Hur många mål görs på styrning? Hur många mål görs på retur? Hur många mål görs på eget avslut? Var i anfallszon är det bäst procentuell målskörd i förhållande till antalet skott? Metod Nio ishockeymatcher från DVD-skiva har analyserats i dataprogrammet Interplay sports ishockey. Jag har tittat på var skott på mål har kommit ifrån samt hur dessa skott gick till. Alla matcher är från Svenska elitserien säsongen 08/09. Med hjälp av Interplay sports kunde jag på ett enkelt sätt sortera upp all data ifrån dessa matcher och därefter analysera och sammanställa resultatet. Jag har kategoriserat avsluten i följande fyra typer av avslut: Direktskott, eget avslut, retur och styrning. Resultat Denna spelanalys fokuserade på varifrån och hur mål görs inom den Svenska elitserien i ishockey. Hela 80 % av målen gjordes från en liten yta framför mål. Det var också från denna yta som de flesta avsluten togs ifrån. Det vanligaste sättet att göra mål på var direktskott som stod för 49 % av alla mål. 20 % av målen gjordes i powerplay och enbart i denna spelform gjordes mål på styrningar. Det effektivaste sättet att göra mål var via returer som hade en effektivitet på 32 %. Diskussion Att flest mål görs från den lilla yta rakt framför mål som jag kallat zon 1 står klart. Trots det tillåts de flesta avsluten att komma från samma yta vilket får mig att ifrågasätta lagens defensiva agerande i egen zon. Att flest mål görs på direktskott vill jag göra en större studie på för att fastslå att så är fallet. Inte ens ett mål i snitt/match gjordes i powerplay och därför ställer jag mig frågan om vi inte har övervärderat betydelsen för denna spelform.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Inledning Övningen rondat används för att rotera kroppen 180 grader kring den longitudinella axeln. Rondaten utförs för att gymnasten efter en löpansats ska kunna utföra övningar där kroppen förflyttar sig bakåt.   Syfte Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tekniken i en rondat med lågt och högt poängavdrag som genomförs med trupp gymnastikteknik samt med artistisk gymnastikteknik.   Frågeställningar Finns det någon skillnad i valda utförandefaktorer i en rondat med lågt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med domarens subjektiva bedömning av rondat med lågt och högt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med varandra i en rondat med lågt respektive högt poängavdrag utförd av truppgymnaster och artistiska gymnaster?   Metod I studien har en kvantitativ mätmetod använts. 11 artistiska gymnaster och 8 truppgymnaster deltog vid studiens testtillfälle. Vid testtillfället genomförde varje gymnast ansats-inhopp-rondat-flickflack fyra gånger under domarbedömning samt videofilmning med höghastighetskameror.   Resultat En skillnad mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster vad gäller vissa avgörande utförandefaktorer registrerades i studien. Endast ett fåtal faktorer upptagna i denna studie har visat sig korrelera med domarpoäng.   Slutsats Truppgymnaster och artistiska gymnaster har olika strategier för att få ett explosivt stäm inför efterföljande övningar. Truppgymnaster får ett explosivare stäm genom att ha en kort tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger en längre tid mellan handisättningarna. Detta leder till en kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget bland truppgymnaster. En kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget indikerar att gymnasten får ett explosivare stäm inför efterföljande övning. De artistiska gymnasterna har en annan strategi; de får ett bättre stäm genom att istället ha en längre tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger kortare tid mellan handisättningarna samt att händerna, och sedan även fötterna har kontakt med underlaget kortare tid. Anledningen till att de olika disciplinerna kan ha motsatta strategier för att få ett bättre stäm beror troligtvis på att de använder olika underlag för att genomföra övningarna på; tumblinggolvet som truppgymnasterna använder sig av är mjukare än voltgolvet, som är det golv artistiska gymnaster använder sig av. / Abstract Introduction The exercise round off is used to rotate your body 180 degrees around the longitudinal axis. The round off are performed thus that the gymnast after a run rate is able to perform exercises in which the body moves backwards.   Aim The purpose of this study is to investigate and compare the technology in a round off with low and high points deduction carried out with team gymnastic techniques and artistic gymnastics techniques.   Issues Is there any difference in performance factors in the round off with low points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the round off performance factors with the judge's subjective valuation of the round off with low and high points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the selected performance factors with each other in a round off with low and high points deductions performed by a team gymnasts and artistic gymnasts?   Method In the study, a quantitative measurement method is used. 11 artistic gymnasts and 8 team gymnasts participated in a testing session. At the time of testing, every gymnast performed round off back handspring four times during judgments assessment and video recording with high-speed cameras     Results A discrepancy between the team gymnasts and artistic gymnasts in terms of certain key performance factors are noted in the study. Only a few factors included in this study have been shown to correlate with judgments points.     Conclusion Team gymnasts and artistic gymnasts have different strategies to get an explosive contact for exercises that follows. Teamgymnasts receive a more explosive contact by having a short time between the first hand and the round off foot  which gives a longer time between hand touches. This results in a shorter time that the feet are in contact with the floor, amongst teamgymnasts. A shorter period of time that the feet are in contact with the floor indicates that the gymnast will receive a more explosive contact before the following exercises. The artistic gymnasts have a different strategy: they get a better contact by instead have a longer time between the round off foot and first hand which gives shorter time between the hands, and then the feet will be in contact with the ground faster. The reason for the different disciplines have different strategies to get a better contact is probably because they use different surface to do the exercises on; tumbling floor that the teamgymnasts uses is softer than the voltfloor, which is the floor artistic gymnasts use.

No description available.

No description available.

Detta projekt ingår i kursen Träningslära II (7,5 hp) vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Projektet innehåller en deskriptiv studie på Spaniens, Hollands, Tysklands, samt Uruguays herrlandslag i fotboll under världsmästerskapen 2010 i Sydafrika.

No description available.

No description available.