Thesis (M.A.)--University of East Africa. / Bibliography: p. 163.

No description available.

No description available.

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:21:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Andre Alves Farias.pdf: 992276 bytes, checksum: e50bfe07bfb2b2e03c8836d559c33fec (MD5) Previous issue date: 2009-10-14 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / This research aimed to contextualize the transformations observed through specific eras of the Japanese history about religious and martial contents of the Japanese martial in Brazil. Japanese martial arts is called Budo (The way of War) and the specific one chosen for this research is called Kendo (the way of Sword). The main difference regarding this kind of martial arts compared to others existing in Brazil is the coexistence of historical, ethnic and religious contents that, apparently, are bringing to the Brazilian culture ethical and moral assumptions from Buda s teachings. Through interviews we focused on the investigation about nonphysical manifestation which exists in Kendo. There were two groups, organized according to their official scale. The information led us to conclude that the philosophical, ethical and religious understanding about Kendo is gaining more and more local characteristics / Nessa dissertação procurou-se contextualizar as transformações ocorridas, ao longo de períodos específicos da história japonesa, dos conteúdos de natureza religiosos e marciais, pertencentes ao universo da arte marcial japonesa praticada no Brasil. O conjunto das artes marciais japonesa é denominado BUDO (Caminho das Artes da Guerra) e a arte marcial específica pesquisada, foi o Kendo (Caminho da Espada). A significativa importância de termos escolhido esta modalidade em relação às demais artes marciais orientais presentes no Brasil se refere à coexistência de aspectos históricos, étnicos e religiosos, que aparentemente, introduzem na cultura brasileira, pressupostos éticos, morais da religião ensinada por Buda Gautama. Por meio da pesquisa empírica ocupamo-nos de investigar algumas das manifestações do universo não-corporal do Kendo a partir de entrevistas com praticantes da modalidade divididos em dois grupos, de acordo com a graduação oficial, regulamentada internacionalmente. As informações obtidas permitiram concluir que, o entendimento filosófico, ético e religioso do Kendo vem adquirindo características cada vez mais locais

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.</p><p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong></p><p>Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.</p><p>• Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?</p><p>• Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.</p><p> </p>

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde. Syfte och frågeställningar Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott. • Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna? • Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument? Metod Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras. Resultat Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna. Slutsats Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.

Traditional martial arts are thought to be a path towards virtue through the practice of self-control. In this study, a survey was used to examine the associations between the practice of traditional martial arts, higher levels of self-control and lower levels of aggression, which were already suggested from previous research. The hypothesis was based both on self-control and social bonds theories as well as theories based on morality. The philosophical concept of t.m.a, which is thought to encourage individuals to practise discipline in the pursuit of virtue, was assumed to have contributed to the survey's results. Further research should examine traditional martial arts' potential in both crime (and recidivism) prevention as well as rehabilitation.