In 1970 professional boxing became illegal in Sweden and in 2009 the prohibition was removed.Just before both of these changes in the law there were debates in media where people argued forand against ilegalization. In the later debate the focus has shifted from professional boxing toinclude Mixed Martial Arts(MMA) as well. MMA was governed and bound by the same law asprofessional boxing.This purpose of this paper is to compare the debate in 1968-1969 with the debate in 2006. The twodebates resulted in two different outcomes, ilegalization of professional boxing in 1970 and thenlegalization of it 2009. Are there any reason for these differences? What is the reasoning behindthis? By using hegemonic masculinity as a guidance when examining the debates this paper istrying to understand how the discourse have changed over time. The method is to analyze thediscourse in the debates by looking at morality, health and commercialization arguments.The result of this paper is that the arguments are similar in both debates. The values of thehegemonic masculinity is shown through six different topics. (1) How violence is perceived, (2) thefreedom of choice, (3) medias power to command and influence the people, (4) what is considered asport and what is considered an assault, (5) what the society allows children to be able to beinfluenced by and (6) the government's role as a regulator of the sports. The conclusion is that achange in the hegemonic masculinity can not be proven to be exclusively responsible for thedifferent outcomes of the debates. However, the examination of the discourse clearly shows theevolution of the values of the hegemonic masculinity.2

Syfte och frågeställningar                                                                                                   Syftet har varit att kartlägga erfarenheter av och attityder till Self-talk (ST) i samband med idrottslig prestation bland elitboxare inom svensk Amatörboxning. Vad har boxarna för erfarenheter av ST i samband med prestation? Hur ser boxarna på kopplingen mellan ST och prestationsförmågan? Tränar boxarna på att förbättra sitt ST? Metod                                                                                                                                       Den kvalitativa forskningsmetod som använts för att besvara frågeställningarna är halvstrukturerade intervjuer av fem manliga och kvinnliga svenska landslagsboxare på seniornivå i åldrarna 20 – 31 år. Resultat                                                                                                                              Boxarna delade med sig av sina många och rika erfarenheter av ST i samband med match och träning. De redogjorde för upplevelser av positivt ST som främjande för prestationen genom dess fördelaktiga inverkan på självförtroende, motivation, koncentration och anspänning. Användning av undervisande ST skildrades av boxarna för att understödja teknikträning, genom ledord påminna om teknik och taktik, bekräfta väl genomförda tekniker och tillsammans med visualisering användas för taktisk planering. Många exempel kring negativt ST gentemot prestationen lyftes upp varav somliga även beskrev negativt ST som direkt attackerande mot den egna personen. Samtliga boxare upplevde en tydlig koppling mellan ST och prestationsförmågan. Alla använde sig inte av planerade och systematiska metoder för att utveckla sitt ST men samtliga var mycket positivt inställda till ST som en prestationshöjande färdighet och uttryckte nyfikenhet och intresse av att lära sig metoder för att förbättra ST. Tre av boxarna tränade medvetet på att förbättra ST vilket skedde på egen hand och med hjälp av tränare eller mental rådgivare. Slutsats                                                                                                                               Studien har visat att de intervjuade boxarna bedriver Self-talk i dess olika former och att de upplevde att ST påverkar prestationen. Dock hade inte alla verktyg för att styra ST vilket gjorde att dessa oftare blev ”offer” för negativt ST genom att angripa, förtrycka och underminera sig själva och sin prestation genom ST. Samtliga av studiens deltagare uttrycker ett behov och en önskan av att systematiskt träna på att förbättra ST.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga. Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5? Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön? Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga? Metod  Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant. I min analys av intervjuerna kom jag fram till de olika teman som kan ses i analys av resultat. Resultat  I undersökningen framkommer det av elevernas utsagor att boxning ses som en farlig sport och frånvaron av boxning i idrott och hälsa ges med förklaringar som lärarens bristande kunskaper i boxning och att elever kan komma till skada. I intervjuerna med eleverna framkommer det generellt att flickor ses som det svaga könet och pojkar ses som aktiva och hårda.Bägge könen är överens om att flickor är passiva och svaga och boxas mjukare och lugnare. Pojkarna boxas lugnare mot flickor då de upplever att de är fysiskt starkare än flickorna. Slutsats Undersökningen visar  att det i boxning fortfarande råder en maskulin hegemonitet där de flesta elever är överens om att boxning är mer lämpad för pojkar. Traditionella könsmönster är tydliga i undersökningen. Undersökningen visar också att boxning ses som en kontroversiell och farlig sport som tampas med etiska frågor.  En positiv aspekt som kommer fram i undersökningen är / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2014</p>

ABSTRAKT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp   Titel En rak höger - Boxningsledares arbete med ungdomar i riskzon  Engelsk titel A straight right - Boxing Manager's work with youth at                         risk Författare Carina Grüner, Therese Pettersson Handledare Marie Joelsdotter Hallbäck Datum Mars 2009 Antal sidor 24 Nyckelord Boxning, ledare, ungdomar med riskbeteende   Avsikten har varit att undersöka boxningsklubbar och deras ledare detta eftersom vi vet att strukturerade fritidsaktiviteter är en skyddsfaktor samt att det skrivs och talas mycket i media om det positiva boxningsledare gör för ungdomar. Syfte: Är att undersöka hur ledare inom boxningen arbetar med ungdomar i riskzon. Metod: En kvantitativ metod med en enkät som undersökningsinstrument. Av 130 respondenter var det 72 som deltog. Resultat: Visar på att det finns många ungdomar inom boxningen som har ett riskbeteende. Att många ledare anser att den största riskfaktorn bland unga är att umgås i fel umgänge men även att har svåra hemförhållanden. Ledarna menar att ungdomens personliga utveckling är det viktigaste, inte själva boxningsprestationen. Nästan alla ledare arbetar förebyggande mot alkohol, narkotika, våld och kriminalitet. Det är många ledare som framhåller att det är viktigt att skilja på sporten boxning och att gå ut på stan och slåss.

<p>ABSTRAKT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms -</p><p>och missbruksvård, Examensarbete 15hp</p><p> </p><p><strong>Titel </strong>En rak höger - Boxningsledares arbete med ungdomar i riskzon<strong></strong></p><p><strong>Engelsk titel </strong>A straight right - Boxing Manager's work with youth at                         risk</p><p><strong>Författare </strong>Carina Grüner, Therese Pettersson</p><p><strong>Handledare</strong> Marie Joelsdotter Hallbäck</p><p><strong>Datum </strong>Mars 2009</p><p><strong>Antal sidor </strong>24</p><p><strong>Nyckelord </strong>Boxning, ledare, ungdomar med riskbeteende<em></em></p><p><strong></strong></p><p> </p><p>Avsikten har varit att undersöka boxningsklubbar och deras ledare detta eftersom vi vet att strukturerade fritidsaktiviteter är en skyddsfaktor samt att det skrivs och talas mycket i media om det positiva boxningsledare gör för ungdomar. <strong>Syfte</strong>: Är att undersöka hur ledare inom boxningen arbetar med ungdomar i riskzon. <strong>Metod: </strong>En kvantitativ metod med en enkät som undersökningsinstrument. Av 130 respondenter var det 72 som deltog. <strong>Resultat: </strong>Visar på att det finns många ungdomar inom boxningen som har ett riskbeteende. Att många ledare anser att den största riskfaktorn bland unga är att umgås i fel umgänge men även att har svåra hemförhållanden. Ledarna menar att ungdomens personliga utveckling är det viktigaste, inte själva boxningsprestationen. Nästan alla ledare arbetar förebyggande mot alkohol, narkotika, våld och kriminalitet. Det är många ledare som framhåller att det är viktigt att skilja på sporten boxning och att gå ut på stan och slåss.</p><p> </p><p> </p>

Syfte &amp; Frågeställningar Inom internationell boxning verkar slagvolymen under match vara en betydelsefull faktor förvinst. Det är emellertid oklart om detta stämmer inom svensk boxning. Syftet med studienär att fylla denna kunskapslucka och undersöka eventuella skillnader mellan svensk ochinternationell boxning, med huvudsakligt fokus på slagvolym. Detta ämnas sedan kunnaanvändas som underlag för vidareutveckling vid taktisk planering samt träningsupplägg.Studiens frågeställningar är som följer: 1) Skiljer sig den totala slagvolymen mellan svenskoch internationell boxning? 2) Finns det ett samband mellan total slagvolym och vinst, samtgäller detta både svensk och internationell boxning? 3) Hur fördelas slagen av vinnandeboxare (kropp, respektive huvud) och skiljer sig detta mellan svensk och internationellboxning? Metod Denna studie innefattar videoanalyser av boxningsmatcher med efterföljande kvantitativanalys av de data som samlats in. Analysen omfattar totalt 60 matcher på internationell (n=30)och svensk elitnivå (n=30), där de variabler som kommer undersökas är total slagvolym,slagvolym per rond samt hur slagen fördelas mellan kropp och huvud. Detta för att sedanundersöka om det finns ett samband mellan total slagvolym och vinst samt hur och om deskiljer sig mot internationell boxning. Resultat Studiens resultat visade på en signifikant skillnad mellan svenska mästerskapen (2019 &amp;2020) och världsmästerskapen (2019) (p&lt; 0,01) där de svenska mästerskapen hade en högretotal slagvolym. Resultatet visade inte på en signifikant skillnad mellan vinnare och förlorare(p&gt;0,05) oberoende av mästerskap eller inom de enskilda mästerskapen för parametrarna totalslagvolym, slagvolym mot kropp respektive huvud samt slagvolym per rond. Slutsatser Trots den numeriska skillnaden i slagvolym finner studien inte att slagvolymen är avgörandeför vinst eller förlust oberoende av mästerskap. Slagvolymen skiljer sig mellan svenskamästerskapen (2019 &amp; 2020) och världsmästerskapen (2019). Fördelningen av slag skiljer siginte mellan vinnare och förlorare inom respektive mästerskap.

Syftet med studien är att ta reda på hur tränaren på boxningsakademin "fostrar" sina elever enligt skolans mål med hjälp av boxningen. Frågeställningen är: hur kan man uppnå skolans mål med hjälp av boxningsträning? Metoden till denna studie var en kvalitativ semistrukturerad intervju och valdes för att man har en mall att utgå ifrån men samtidigt har utrymme för att ställa följdfrågor vilket passar till denna studie. Första året på boxningsakademin får de göra en kravprofil på sig själva som boxare. I den kravprofilen skriver de ned sina fördelar i sin boxning och vilka områden de anser behöver förbättras. Den intervjuade läraren menar att eleverna får bygga en individuell utvecklingsplan som läraren senare utgår ifrån i planeringen på individnivå. Med detta menar läraren att eleverna ska lära sig reflektera utifrån sig själva, gå igenom vad de behöver förbättra i sin boxning samtidigt som studierna ska finnas med i beräkningarna Med detta ska eleverna utvecklas i god riktning och blir mer självgående under de tre åren på boxningsakademin. Läraren framhåller att han ger eleverna liknande uppgifter med progression under gymnasietiden för att på så sätt låta eleverna vara mer delaktiga i olika beslut. Med detta som metod lär sig eleverna bli mer självgående och reflekterande individer. Läraren på boxningsakademin följer eleverna i tre år och under dessa år har han tid att stimulera eleverna till att bli mer självgående boxare som vågar reflektera och ta egna beslut. Läraren använder då progression och pedagogik till att fostra eleverna till just detta och det är den skillnaden jag anser finns mellan boxningsakademin och vanliga boxningsklubbar. Läraren som inte är utbildad lärare i grunden har lyckats använda sig av skolans mål och har på ett konstruktivt sätt fostra boxarna till emanciperade individer. Däremot kan jag inte svara på om denna metod fungerar på samtliga elever. Ytterligare intervjuer genomfördes med två elever som går på boxningsakademin och en elev som tidigare har gått på akademin.

I den här uppsatsen undersöker vi hur en publik bestående av boxare uppfattar boxning på film och i andra medier. Avsikten med undersökningen är att belysa hur boxarna relaterar sitt eget utövande till representationer av sporten i media, och vad sorts kunskap en idrottsaktiv publik på detta sätt kan göra synlig för producenter av mediesport. För att undersöka frågorna har vi intervjuat fem aktiva boxare/tränare i Sverige. Resultatet visar att boxarna så som experter är kritiska till hur medier gestaltar det tekniska utövandet av deras sport, men att de samtidigt förstår mediernas behov av att förenkla och dramatisera presentationen av sporten för en bredare publik. En slutsats i uppsatsen är att framtida producenter av mediesport bör finna en balans mellan en alltför verklighetsnära och en alltför dramatiserad skildring av en sport.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.</p><p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong></p><p>Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.</p><p>• Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?</p><p>• Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.</p><p> </p>

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde. Syfte och frågeställningar Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott. • Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna? • Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument? Metod Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras. Resultat Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna. Slutsats Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.