<p>Begreppet ”impose will” är något som används frekvent inom kampsportsvärlden som något individen strävar efter i en duellsituation. Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn på begreppet ”impose will”. I studien användes 16 kampsportare med olika erfarenhetsnivå samt olika stilar. Råmaterialet framkom genom intervjuer och metodologin som användes i analysen var inspirerad av grundad teori. Begreppet översattes till svenska och resultatet gav en kärnkategori med tre huvudkategorier som förklarade processen kring individens försök till att påtvinga sin vilja på motståndaren. I diskussionen ges förslag på hur idrottspsykologiska rådgivare kan använda resultatet samt vad som rekommenderas för framtida forskning.</p>

Begreppet ”impose will” är något som används frekvent inom kampsportsvärlden som något individen strävar efter i en duellsituation. Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn på begreppet ”impose will”. I studien användes 16 kampsportare med olika erfarenhetsnivå samt olika stilar. Råmaterialet framkom genom intervjuer och metodologin som användes i analysen var inspirerad av grundad teori. Begreppet översattes till svenska och resultatet gav en kärnkategori med tre huvudkategorier som förklarade processen kring individens försök till att påtvinga sin vilja på motståndaren. I diskussionen ges förslag på hur idrottspsykologiska rådgivare kan använda resultatet samt vad som rekommenderas för framtida forskning.

<p><strong><p>SAMMANFATTNINGEN</p><p>Uppsatsens titel:</p>Mixed Martial Arts, ett slag för svensk idrott.<strong><p>Nivå:</p>Kandidatexamen i ekonomi på Handelshögskolan, Umeå universitet<strong><p>Författare:</p>David Ek och Linus Hultkrantz<strong><p>Handledare:</p>Håkan Boter<strong><p>Nyckelord:</p><p>(UFC), Marknadsmixen, Segmentering, Integrated Marketing Concept (IMC), SWOT, Event</p><p>Marknadsföring, Virus Marknadsföring och Gerilla Marknadsföring</p>Mixed Martial Arts (MMA), Kampsport, Ultimate Figthing Championship<strong><p>Syfte:</p><p>(MMA) i Sverige och vilka marknadsföringskanaler som ger den största genomslagskraften</p><p>samt att se vilket påverkan UFC har haft på de svenska åskådarna av MMA.</p>Syftet med studien är att undersöka om det finns en marknad för Mixed Martial Arts<strong><p>Tillvägagångssätt:</p><p>Sverige för MMA var att genomföra en undersökning i form av en enkät utdelat till studenter</p><p>vid Umeå universitet. De studenter som efterfrågades var mellan 18-40 år och vilket gav en</p><p>representativ bild av befolkningen i Sverige.</p>Studiens tillvägagångssätt för att observera om det fanns en marknad i<strong><p>Empiri:</p><p>dataprogrammet i SPSS, för att kunna visa med grafer hur sambanden mellan kön, fakultet,</p><p>ålder och hemort relaterar till preferenser och om MMA är en attraktiv produkt eller inte.</p>Det empiriska materialet insamlat från respondenterna sammanställdes i<strong><p>Analys:</p><p>Genom att studera de svaren kunde tendenser urskiljas om vilka potentiella målgrupper som</p><p>fanns. Vidare beskrevs vilka marknadsföringskanaler som var mest effektiva och vart</p><p>målgruppen var belägen.</p>Materialet som sammanställdes i empirin diskuteras mer djupgående i analysen.<strong><p>Slutsatser:</p><p>var mer positivt inställda till kampsport och MMA. I förhållandet mellan fakulteterna var det</p><p>den samhällsvetenskapliga fakulteten och den teknisk- naturvetenskapliga som var mest</p><p>benägna att vara potentiella konsumenter av produkten. De respondenter som ansåg att</p><p>kampsport och bollsporter var mest underhållande tyckte i större utsträckning att kampsport</p><p>var underhållande. Vidare kan det urskiljas att det var flesta av deltagarna i undersökningen</p><p>kom från norra delarna i Sverige och det leder oss till slutsatsen om att det definitivt finns en</p><p>marknad i norra Sverige men sannolikt även i övriga Sverige.</p><p>En annan slutsats är att det mest effektiva sättet att attackera marknaden på är att använda sig</p><p>av Internet, då yngre generationer i större utsträckning brukar Internet för att inhämta</p><p>information gemfört med andra medier som TV och tryckta tidningar.</p><p>Av ovannämnda kan konstateras att det mest attraktiva segmentet är män i åldrarna 18 till 29</p><p>år med samhällsvetenskaplig eller teknisk- naturvetenskaplig utbildning och bor i norra</p><p>Sverige samt tycker om att se på bollsporter och kampsporter.</p>Av det insamlade materialet kan vi konstatera att män i åldrarna 18-29 år generellt</strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

SAMMANFATTNINGEN Uppsatsens titel: Mixed Martial Arts, ett slag för svensk idrott.Nivå: Kandidatexamen i ekonomi på Handelshögskolan, Umeå universitetFörfattare: David Ek och Linus HultkrantzHandledare: Håkan BoterNyckelord: (UFC), Marknadsmixen, Segmentering, Integrated Marketing Concept (IMC), SWOT, Event Marknadsföring, Virus Marknadsföring och Gerilla Marknadsföring Mixed Martial Arts (MMA), Kampsport, Ultimate Figthing ChampionshipSyfte: (MMA) i Sverige och vilka marknadsföringskanaler som ger den största genomslagskraften samt att se vilket påverkan UFC har haft på de svenska åskådarna av MMA. Syftet med studien är att undersöka om det finns en marknad för Mixed Martial ArtsTillvägagångssätt: Sverige för MMA var att genomföra en undersökning i form av en enkät utdelat till studenter vid Umeå universitet. De studenter som efterfrågades var mellan 18-40 år och vilket gav en representativ bild av befolkningen i Sverige. Studiens tillvägagångssätt för att observera om det fanns en marknad iEmpiri: dataprogrammet i SPSS, för att kunna visa med grafer hur sambanden mellan kön, fakultet, ålder och hemort relaterar till preferenser och om MMA är en attraktiv produkt eller inte. Det empiriska materialet insamlat från respondenterna sammanställdes iAnalys: Genom att studera de svaren kunde tendenser urskiljas om vilka potentiella målgrupper som fanns. Vidare beskrevs vilka marknadsföringskanaler som var mest effektiva och vart målgruppen var belägen. Materialet som sammanställdes i empirin diskuteras mer djupgående i analysen.Slutsatser: var mer positivt inställda till kampsport och MMA. I förhållandet mellan fakulteterna var det den samhällsvetenskapliga fakulteten och den teknisk- naturvetenskapliga som var mest benägna att vara potentiella konsumenter av produkten. De respondenter som ansåg att kampsport och bollsporter var mest underhållande tyckte i större utsträckning att kampsport var underhållande. Vidare kan det urskiljas att det var flesta av deltagarna i undersökningen kom från norra delarna i Sverige och det leder oss till slutsatsen om att det definitivt finns en marknad i norra Sverige men sannolikt även i övriga Sverige. En annan slutsats är att det mest effektiva sättet att attackera marknaden på är att använda sig av Internet, då yngre generationer i större utsträckning brukar Internet för att inhämta information gemfört med andra medier som TV och tryckta tidningar. Av ovannämnda kan konstateras att det mest attraktiva segmentet är män i åldrarna 18 till 29 år med samhällsvetenskaplig eller teknisk- naturvetenskaplig utbildning och bor i norra Sverige samt tycker om att se på bollsporter och kampsporter. Av det insamlade materialet kan vi konstatera att män i åldrarna 18-29 år generellt

står i texten

Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionärer använder sig av visualisering inför och under träning och tävling. Frågeställningarna: Hur använder sig elitidrottare av visualisering inför och under träning och tävling?Hur använder sig motionärer av visualisering inför och under träning? Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionärer, angående visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionärer använder sig av visualisering? Metod Fyra kampsportsutövare intervjuades för att få information om deras tränings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn på visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats åt respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frågor där respondentens tankar kring visualisering utforskas. På så sätt ger metoden data till att besvara samtliga frågeställningar. Resultat Resultaten visar hur motionärer och elitidrottare använder sig av visualisering inom sin idrott på ett utförligt sätt. I intervjuerna uppkommer tydligt vad respondenterna har för syn på visualisering och hur stor vikt de lägger på det. Delarna av intervjun där respondenterna får beskriva hur de själva gör, visar på såväl strategier som medvetenhet. Sammantaget ger resultatet vad som krävs för att besvara syftet. Slutsats Eftersom att studiens omfång är begränsat får de flesta resultat tolkas som enskilda tendenser snarare än fakta. Resultaten visar då tydliga tendenser till att elitidrottare är mer medvetna och använder visualisering till fler saker än motionärer. I sina beskrivningar av hur visualisering går till var elitidrottarna betydligt utförligare än motionärerna.

"Hit him, Stefan, hit him. Yes, hit him!” Martial arts can be described as an activity where the practitioners exercise violence against each other under consent. The martial arts audience does not merely accept this violence, but also seems to find pleasure in actively encouraging it. How does this behavior affect the members of the audience? This essay discusses whether martial arts spectators who encourage violence – and seem to enjoy watching it – de facto express an inherent belief that some people lack human dignity. Is there something in the martial arts audience, or in the martial arts itself, that makes the participants look at human dignity in another way than the rest of society? If so, does this risk affecting the view that martial arts spectators have of human dignity in general? The essay first discusses the legitimacy of martial arts and the autonomy of sports. Subsequently, the focus turns to the core question: What happens when sport does not reward virtue but instead focuses on diminishing the opponent's human dignity? By including the spectators, I analyze what risks happening to the audience when they act based on what is accepted in the martial arts arena but not in society at large. This essay argues that the audience’s behavior risks opening the door to humanity's darker, and brutal side. A side held back by the idea of ​​the dignity of all people. A side that, if given free rein, has been behind the most horrific events in history.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Capoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet.</p><p><em><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p></em></p><p>Syftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet:</p><p>1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna?</p><p>2. Varför har de valt att träna capoeira?</p><p>3. Vad har de för synpunkter på verksamheten i sin förening?</p><p><em><p><strong>Metod</strong></p></em></p><p>Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning. För att stärka dess reliabilitet och validitet standardiserades enkäten, testades i pilotgrupp  och korrigerades där efter. Tre capoeiraföreningar valdes ut, varav en skickade sina enkätsvar medan utövarna i de andra två föreningarna fyllde i enkäterna på  plats efter en capoeiraträning. Sammanlagt finns 33 capoeiristers svar med i undersökning. All data behandlades i statistikprogrammet <em>SPSS</em>.</p><p><em><p><strong>Resultat</strong></p></em></p><p>Utövarna i föreningarna har en medelålder på ca 25, 12 kvinnor och 21 män. En tredjedel av de aktiva är födda i ett annat land. De flesta började träna för att de ansåg att det var vackert, coolt, annorlunda och snygg akrobatik, anledningen till att de vill fortsätta är att det är en allsidig, rolig och social idrott. Vad gäller  verksamheten i föreningen är inte medlemmarna alltför insatta, dock umgås de relativt ofta utanför träningen och har många sociala kontakter inom capoeiran.</p><p><em><p><strong>Slutsats</strong></p></em></p><p>Av resultatet går inte att generalisera hur en capoeirist ser ut i Sverige, men det visar vad som kännetecknar dem inom de tre utvalda capoeiraföreningarna. Syftet var att öka kunskapen kring capoeira i Sverige. Denna undersökning kan till viss del hjälpa till att forma en korrekt bild av vad capoeira är och visa på hur capoeirister kan se ut i en förening i Sverige.</p><p> </p>

I dagsläget finns det inga psykometriska instrument som är specifikt anpassade för kampsportsutövare och de psykologiska krav som ställs under en tävlingssituation. Syftet med denna studie var att utveckla ett användarvänligt psykometriskt instrument för kampsportsutövare baserat på en substantiv teori kring begreppet påtvinga vilja och det teoretiska ramverket kring mental tuffhet. I studien deltog 216 utövare från olika kampsporter med olika erfarenhetsnivå. Data samlades in med hjälp av ett internetbaserat formulär som därefter behandlades med explorativ faktoranalys. Resultatet av processen utmynnade i ett psykometriskt instrument med god validitet och hög reliabilitet som mäter mental tuffhet och därmed förmåga att påtvinga vilja. I diskussionen behandlades utvecklingen av faktorstrukturen. Som praktiska implikationer gavs rekommendationer för instrumentets användande. För vidare forskning föreslogs fortsatt utveckling av instrumentet genom ett konstruktionsvaliditetsramverk.

Sammanfattning Capoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet. Syfte och frågeställningar Syftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet: 1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna? 2. Varför har de valt att träna capoeira? 3. Vad har de för synpunkter på verksamheten i sin förening? Metod Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning. För att stärka dess reliabilitet och validitet standardiserades enkäten, testades i pilotgrupp  och korrigerades där efter. Tre capoeiraföreningar valdes ut, varav en skickade sina enkätsvar medan utövarna i de andra två föreningarna fyllde i enkäterna på  plats efter en capoeiraträning. Sammanlagt finns 33 capoeiristers svar med i undersökning. All data behandlades i statistikprogrammet SPSS. Resultat Utövarna i föreningarna har en medelålder på ca 25, 12 kvinnor och 21 män. En tredjedel av de aktiva är födda i ett annat land. De flesta började träna för att de ansåg att det var vackert, coolt, annorlunda och snygg akrobatik, anledningen till att de vill fortsätta är att det är en allsidig, rolig och social idrott. Vad gäller  verksamheten i föreningen är inte medlemmarna alltför insatta, dock umgås de relativt ofta utanför träningen och har många sociala kontakter inom capoeiran. Slutsats Av resultatet går inte att generalisera hur en capoeirist ser ut i Sverige, men det visar vad som kännetecknar dem inom de tre utvalda capoeiraföreningarna. Syftet var att öka kunskapen kring capoeira i Sverige. Denna undersökning kan till viss del hjälpa till att forma en korrekt bild av vad capoeira är och visa på hur capoeirister kan se ut i en förening i Sverige.