I dagsläget finns det inga psykometriska instrument som är specifikt anpassade för kampsportsutövare och de psykologiska krav som ställs under en tävlingssituation. Syftet med denna studie var att utveckla ett användarvänligt psykometriskt instrument för kampsportsutövare baserat på en substantiv teori kring begreppet påtvinga vilja och det teoretiska ramverket kring mental tuffhet. I studien deltog 216 utövare från olika kampsporter med olika erfarenhetsnivå. Data samlades in med hjälp av ett internetbaserat formulär som därefter behandlades med explorativ faktoranalys. Resultatet av processen utmynnade i ett psykometriskt instrument med god validitet och hög reliabilitet som mäter mental tuffhet och därmed förmåga att påtvinga vilja. I diskussionen behandlades utvecklingen av faktorstrukturen. Som praktiska implikationer gavs rekommendationer för instrumentets användande. För vidare forskning föreslogs fortsatt utveckling av instrumentet genom ett konstruktionsvaliditetsramverk.

Ishockeyspelare ställs inför varierande krav kopplade till fysiska, tekniska, taktiska och psykologiska förmågor. Detta till trots verkar prestationsfrämjande träning endast relatera till och lägga vikt vid utveckling de tre förstnämnda. Mot bakgrund av denna upplevelse genomfördes en intervention hos ishockeyspelare på elitnivå i form av mental träning med ett digitalt träningsprogram för utveckling av mental tuffhet. Syftet med detta arbete är att utifrån spelarnas upplevelser från och erfarenheter av deltagande utvärdera interventionen. Frågeställningarna behandlar tidigare erfarenheter av och inställning till mental träning och mentala förmågors inverkan på idrottslig prestation, upplevelser av implementeringen och genomförandet av programmet och effekter från deltagandet. Semistrukturerade intervjuer utformades och analyserades tematiskt utifrån ett teoretiskt ramverk i form av en teori- och förklaringsinriktad utvärderingsmodell. Huvudresultaten visade att spelarna hade varierande erfarenheter av mental träning men en gemensam bild av mentala förmågors stora inverkan på prestation, att programmet var användarvänligt och att deltagande i interventionen resulterat i en ökad kunskap, medvetenhet och reflektion kring tankar, känslor och beteende. En slutsats som kan dras av denna utvärdering är att den mentala träningen varken haft eller har en naturlig roll inom ishockeyn trots att goda mentala förmågor anses ha indirekt och direkt inverkan på idrottslig prestation. Träningsprogrammet ansågs användarvänligt och den mentala träningen bör med fördel planeras men genomföras i egen takt. Träning med programmet gav en ökad kunskap, medvetenhet och reflektion kring tankar, känslor och beteende och förstärkte även spelarnas syn på vikten av mental träning.

Fysisk aktivitet är en faktor för att uppnå en god hälsa för individen. Dock handlar inte allt om fysisk aktivitet, för att må bra och uppnå en god hälsa anses det vara gynnsamt att både kropp och psyke är i harmoni. Att öka sin mentala tuffhet genom mental färdighetsträning kan påverka människor positivt både inom den fysiska prestationen och i det vardagliga livet. Yrket som Personlig tränare (PT) handlar om välmående och att få människor att må bra i sin helhet. PT hjälper människor med den fysiska förmågan, denna studie avser att ta reda på hur PT arbetar med mental färdighetsträning. Syftet med denna studie var att beskriva om PT tillämpar mental färdighetsträning och hur de skapar förutsättningar för att hjälpa sina adepter att uppnå mental tuffhet. Metoden var utav kvalitativ ansats då en öppen enkät låg till grund för studien. Urvalet bestod utav 16 yrkessamma PT. I studien framkom det att de PT som deltagit i studien skapar förutsättningar att uppnå mental tuffhet till sina adepter, detta genom tillämpning av mental färdighetsträning. Deltagarna upplever att mental färdighetsträning har positiva effekter på sina adepter, genom att adepterna upplever kontakt i sina muskler, reducerad stressnivå, ökad motivation och ökad självkänsla. / Physical activity is a factor to achieve good health. Although to achieve good health it is considered favorable to achieve harmony between mind and body. Mental skills training can improve performance in physical training as well as the daily life. Mental skills training is a tool to increase mental toughness. Personal training (PT) as a profession is about helping people feel good as a whole. PT usually help people with different kinds of physical activity, but it’s also interesting to look at how they work with mental skills training. The purpose of this study was to describe how PT apply mental skills training and how they provide conditions for their adepts to achieve mental toughness. The method used in this study was of a qualitative approach. An open questionnaire was the basis of the study which consisted of 16 participants. The study found that the PT are trying to provide the conditions for their adept at achieving mental toughness through mental skills training. The participants experience that mental skills training has a positive effect on their adepts, since the adepts experience contact in their muscles, reduced stress levels, increased motivation and increased their self-esteem.

The purpose of this study was to: (a) examine if the relation between motivation and exercise is moderated by exercise specific self-efficacy (b) examine if the relation between motivation and exercise is moderated by mental toughness. The data collection was via a non-random convenience sample and snowball sample. The study used a quantitative cross-sectional design with 51 participants (24 men and 27 women), where the participants were between the ages 18-30 (M=23.8, SD=3.2). The results showed that exercise specific self-efficacy had a positive statistical significant correlation with self-determined exercise motivation (r = .63, p<.01) and total exercise amount (r = .47, p<.01). The result also showed that mental toughness had a positive statistical significant correlation with self-determined exercise motivation (r = .33, p<.05) and total exercise amount (r = .37, p<.01). However, the results showed no statistically significant moderating effect of exercise specific self-efficacy respectively mental toughness on the relationship between exercise motivation and amount of exercise. It is proposed that broader and more developing studies are needed within the subject and to investigate more potential underlying factors that could affect the relationship between exercise motivation and amount of exercise. The information in the following study can result in more people being able to sustain their exercise behaviour and that more people succeed with their exercise goals. / Syftet med studien var att: (a) undersöka om self-efficacy modererar sambandet mellan motionsmängd och självbestämmande motionsmotivation samt (b) undersöka mental tuffhet modererar sambandet mellan motionsmängd och självbestämmande motionsmotivation. Insamlingen av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med 51st deltagare (24 män och 27 kvinnor), där deltagarna var mellan åldrarna 18-30 år (M=23,8, SD=3.2). Resultatet visade att motionsspecifik self-efficacy hade ett positivt statistiskt signifikant samband med självbestämmande motionsmotivation (r = .63, p<.01) och motionsmängd (r = .47, p<.01). Resultatet visade även att mental tuffhet hade ett positivt statistiskt samband med självbestämmande motionsmotivation (r = .33, p<.05) och motionsmängd (r = .37, p<.05). Däremot visade resultatet ingen statistiskt signifikant modererande effekt av motionsspecifik self-efficacy respektive mental tuffhet på sambandet mellan motionsmotivation och motionsmängd. Resultatet belyser vikten av att undersöka psykologiska faktorer som bidrar till utvecklingen av självbestämmande motionsmotivation och ökad motionsmängd. Det föreslås bredare och mer utvecklande studier kring området, samt att undersöka fler potentiella bakomliggande faktorer som kan påverka sambandet mellan motionsmotivation och motionsmängd. Detta kan medföra att fler människor lyckas bibehålla sitt träningsbeteende samt att fler människor lyckas nå sina motionsmål.

Syfte och frågeställningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, färdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förståelse i unga pitchers mentala förmåga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag. Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och färdigheter som omfattar mental tuffhet? Besitter unga basebollspelare som håller en jämn prestationsnivå under match även en högre grad av mental tuffhet? Metod: Studien består av en kvalitativ och kvantitativ metod där ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast. Efter varje match har testpersonerna intervjuats med utgångspunkt från matchens statistik samt fyra idrottspsykologiska teman; självförtroende, motivation, idrottspsykologiska verktyg och målsättning. Denna metodtriangulering har använts för att granska hur de hanterar mentalt tuffa situationer i match. Resultat: Ett antal faktorer framkom i studiens analys som relaterade till mental tuffhet: fysiska och mentala förberedelser, den fysiska förmågan, fokusering/refokusering, viljan att bli bättre samt att hantera motgång. Även ett antal påverkande faktorer framkom: utbildning, lagkamrater/omgivning, yttre krav och externa distraktioner. Slutsats: Generellt framkom mental tuffhet som ett brett och komplext begrepp kopplat till många olika idrottspsykologiska faktorer. Kopplingar mellan self-efficacy och mental tuffhet har gjorts då testpersonerna beskrev prestationsbaserade självförtroende i sin tro på sin egen fysiska och tekniska förmåga, samt motivation i sin fysiska utveckling. Det framkom även att resultatets påverkande faktorer spelade en stor roll i hur de senare kände mental tuffhet i match. Nyckelord: Baseboll, pitchers, mental tuffhet, self-efficacy, självförtroende, motivation, visualisering, självprat, målsättning