Syfte Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och cheerleading på elitnivå. Vi har valt två frågeställningar i denna studie: Hur skattar/upplever simmare och cheerleaders sitt självförtroende, instruerande självprat samt motiverande självprat? Finns det ett samband mellan motiverande samt instruerande självprat och självförtroende?  Metod En kvantitativ metod tillämpades i syfte att samla in data för att mäta individens självförtroende samt instruerande- och motiverande självprat. Deltagarna rekryterades via sina tränare från respektive klubbar/föreningar och datan samlades in via webbformulär. Insamlad data analyserades via en deskriptiv analys, oparat t-test samt Spearmans korrelation.    Resultat 155 elitidrottare varav 140 tjejer och 15 killar från idrotterna cheerleading och simning var respondenter. Cheerleaders skattade i genomsnitt självförtroende högre än simmarna, där skillnaden visades vara signifikant (p<0,05). Simmarna skattade i genomsnitt högre än cheerleaders vid de två självprat variablerna, där dock inga signifikanta skillnader fanns (p>0,05). En signifikant negativ korrelation hittades mellan variablerna självförtroende och instruerande självprat bland cheerleaders (p=0,022). Motiverande självprat visades däremot inte vara korrelerat med självförtroende för någon av idrotterna (p>0,05). För simmare indikerande resultaten att det inte existerade ett signifikant samband mellan självförtroende och instruerande- samt motiverande självprat (p>0,05).   Diskussion och slutsats Utifrån fynden i denna studie visades ett svagt samband mellan självförtroende och självprat bland elitaktiva inom cheerleading samt simning. Hos cheerleaders existerade ett negativt samband, vilket kan indikera på att cheerleaders med högre självförtroende i lägre grad använder instruerande självprat. Resultaten skiljer sig jämförelsevis mot vad tidigare studier inom området slagit fast. Studiens fynd kan användas för att tydliggöra för tränare inom elitidrott att självförtroende inte är beroende av att individen använder mycket självprat.

Syfte och frågeställningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, färdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förståelse i unga pitchers mentala förmåga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag. Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och färdigheter som omfattar mental tuffhet? Besitter unga basebollspelare som håller en jämn prestationsnivå under match även en högre grad av mental tuffhet? Metod: Studien består av en kvalitativ och kvantitativ metod där ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast. Efter varje match har testpersonerna intervjuats med utgångspunkt från matchens statistik samt fyra idrottspsykologiska teman; självförtroende, motivation, idrottspsykologiska verktyg och målsättning. Denna metodtriangulering har använts för att granska hur de hanterar mentalt tuffa situationer i match. Resultat: Ett antal faktorer framkom i studiens analys som relaterade till mental tuffhet: fysiska och mentala förberedelser, den fysiska förmågan, fokusering/refokusering, viljan att bli bättre samt att hantera motgång. Även ett antal påverkande faktorer framkom: utbildning, lagkamrater/omgivning, yttre krav och externa distraktioner. Slutsats: Generellt framkom mental tuffhet som ett brett och komplext begrepp kopplat till många olika idrottspsykologiska faktorer. Kopplingar mellan self-efficacy och mental tuffhet har gjorts då testpersonerna beskrev prestationsbaserade självförtroende i sin tro på sin egen fysiska och tekniska förmåga, samt motivation i sin fysiska utveckling. Det framkom även att resultatets påverkande faktorer spelade en stor roll i hur de senare kände mental tuffhet i match. Nyckelord: Baseboll, pitchers, mental tuffhet, self-efficacy, självförtroende, motivation, visualisering, självprat, målsättning