Thesis (M.A.)--University of East Africa. / Bibliography: p. 163.

No description available.

No description available.

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:21:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Andre Alves Farias.pdf: 992276 bytes, checksum: e50bfe07bfb2b2e03c8836d559c33fec (MD5) Previous issue date: 2009-10-14 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / This research aimed to contextualize the transformations observed through specific eras of the Japanese history about religious and martial contents of the Japanese martial in Brazil. Japanese martial arts is called Budo (The way of War) and the specific one chosen for this research is called Kendo (the way of Sword). The main difference regarding this kind of martial arts compared to others existing in Brazil is the coexistence of historical, ethnic and religious contents that, apparently, are bringing to the Brazilian culture ethical and moral assumptions from Buda s teachings. Through interviews we focused on the investigation about nonphysical manifestation which exists in Kendo. There were two groups, organized according to their official scale. The information led us to conclude that the philosophical, ethical and religious understanding about Kendo is gaining more and more local characteristics / Nessa dissertação procurou-se contextualizar as transformações ocorridas, ao longo de períodos específicos da história japonesa, dos conteúdos de natureza religiosos e marciais, pertencentes ao universo da arte marcial japonesa praticada no Brasil. O conjunto das artes marciais japonesa é denominado BUDO (Caminho das Artes da Guerra) e a arte marcial específica pesquisada, foi o Kendo (Caminho da Espada). A significativa importância de termos escolhido esta modalidade em relação às demais artes marciais orientais presentes no Brasil se refere à coexistência de aspectos históricos, étnicos e religiosos, que aparentemente, introduzem na cultura brasileira, pressupostos éticos, morais da religião ensinada por Buda Gautama. Por meio da pesquisa empírica ocupamo-nos de investigar algumas das manifestações do universo não-corporal do Kendo a partir de entrevistas com praticantes da modalidade divididos em dois grupos, de acordo com a graduação oficial, regulamentada internacionalmente. As informações obtidas permitiram concluir que, o entendimento filosófico, ético e religioso do Kendo vem adquirindo características cada vez mais locais

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.</p><p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong></p><p>Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.</p><p>• Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?</p><p>• Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?</p><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.</p><p> </p>

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde. Syfte och frågeställningar Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott. • Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna? • Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument? Metod Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras. Resultat Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna. Slutsats Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.

Traditional martial arts are thought to be a path towards virtue through the practice of self-control. In this study, a survey was used to examine the associations between the practice of traditional martial arts, higher levels of self-control and lower levels of aggression, which were already suggested from previous research. The hypothesis was based both on self-control and social bonds theories as well as theories based on morality. The philosophical concept of t.m.a, which is thought to encourage individuals to practise discipline in the pursuit of virtue, was assumed to have contributed to the survey's results. Further research should examine traditional martial arts' potential in both crime (and recidivism) prevention as well as rehabilitation.

The research on How to win the Battles of your daily Life: Budo, inner knowledge and the role of culture aims to investigate into how budo (aikido, kenjutsu and Kashima shin Ryu) helps their practitioners to develop resilience and clarity. The research was carried out in Japan amongst Japanese, German and other expatriate budokas thereby facilitating an exploration into the role of culture. Culture was found to play a significant role in how we experience budo, what motivates the training and how it is taught and especially how we communicate (or not) about our budo experiences. With regard to teaching methods, strategies localizable as proximal for Japan and distal for Germany could clearly be distinguished. The role of the cultural dimensions of individualism (Germany) versus collectivism (Japan) as defined by Hofstede also played an important role on how the budo techniques and kata´s were conveyed in the budo classes. Cultural differences between German and Japanese aikidoka seemed to be minimized when the practitioners were socialized by one and the same teacher. The practice of budo like all mindfulness-based activities strengthens the ability of the practitioner to focus the light of attention at will. The more the beam of attention can be directed towards objects in relationship to the individual self like spatial-temporal positioning of the body or inside the individual´s body like bodily sensations and functioning, emotions, feelings, thoughts and energetic states the more the individual is able to build resilience and create a meaningful and healthy life due to the deepening awareness of possibilities and the freedom and power of choice. / Die Forschung zum Thema „Wie Sie die Kämpfe Ihres täglichen Lebens gewinnen: Budo, inneres Wissen und die Rolle der Kultur“ zielt darauf ab, zu untersuchen, wie Budo (Aikido, Kenjutsu und Kashima Shin Ryu) den Praktizierenden hilft, Resilienz und Klarheit zu entwickeln. Die Untersuchung wurde in Japan unter japanischen, deutschen und anderen im Ausland lebenden Budokas durchgeführt und ermöglichte so eine Erkundung in die Rolle der Kultur. Es wurde festgestellt, dass die Kultur eine wichtige Rolle dabei spielt, wie wir Budo erleben, was das Training motiviert und wie es gelehrt wird und insbesondere wie wir über unsere Budo-Erfahrungen kommunizieren (oder auch nicht). Hinsichtlich der Lehrmethoden konnten eindeutig pädagogische Strategien unterschieden werden, die für Japan als proximal und für Deutschland als distal bezeichnet werden sind. Die von Hofstede als Individualismus (Deutschland) und Kollektivismus (Japan) benannten kulturellen Dimensionen spielten auch eine wichtige Rolle bei der Vermittlung Techniken im Budo-Unterricht. Kulturelle Unterschiede zwischen deutschen und japanischen Aikidoka schienen minimiert zu werden, wenn die Praktizierenden unter ein und demselben hochqualifizierten Lehrer langjährig trainiert hatten. Die Ausübung von Budo stärkt wie alle auf Achtsamkeit basierenden Aktivitäten die Fähigkeit der Praktizierenden das Licht ihrer Aufmerksamkeit bewusst zu fokussieren. Je mehr der Strahl der Aufmerksamkeit auf Objekte gerichtet werden kann, die in Beziehung zum individuellen Selbst stehen, wie z. B. die räumlich-zeitliche Positionierung des Körpers oder auch Vorgänge innerhalb des Körpers des Individuums, desto mehr ist das Individuum ist in der Lage, Resilienz aufzubauen und ein sinnvolles und gesundes Leben zu schaffen, da sich das Bewusstsein für spezifische Möglichkeiten wie auch für die Freiheit und Macht der Wahl vertieft.