<p>This paper presents the results of a workplace study of two smaller companies in the design industry. The core issue has been to investigate the companies use of technical tools and to what extent social praxis influence the daily work. The methods used are based on a qualitative analysis of interviews and observations. Various kind of work procedures, such as verbal and computerized, have been identified, but the most important occurrence was how spontaneous conversations between employees required certain flexibility, since the actors repeatedly were required to change focus and quickly perceive different information. For that reason, a thesis has been defined regarding how the use of spontaneous communication put an indirect need of a flexible working environment and also how this lead to more significant participation and exchange of information, as well as more awareness at the companies.</p>

This paper presents the results of a workplace study of two smaller companies in the design industry. The core issue has been to investigate the companies use of technical tools and to what extent social praxis influence the daily work. The methods used are based on a qualitative analysis of interviews and observations. Various kind of work procedures, such as verbal and computerized, have been identified, but the most important occurrence was how spontaneous conversations between employees required certain flexibility, since the actors repeatedly were required to change focus and quickly perceive different information. For that reason, a thesis has been defined regarding how the use of spontaneous communication put an indirect need of a flexible working environment and also how this lead to more significant participation and exchange of information, as well as more awareness at the companies.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de äldre och ny teknik, utifrån de äldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta är en studie där grundad teori använts som metodansats. Då detta var ett outforskat ämne stämde det bra att använda sig av grundad teori för att få fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de äldre och den nya tekniken. Vi vände oss till en kategori människor som var över 65 år. Vi fann tidigt i studien att de äldre talade om ett behovsstyrt teknikanvändande, behov var ständigt återkommande i de äldres berättelser och kom därför att bli vår kärnkategori. Andra kategorier som framträdde i resultatet var intresse, lärande, ekonomi, möjligheter, oro, trygghet, anhöriga och begränsningar. Dessa var inte lika styrande som kärnkategorin och kom därför att bli underkategorier. Samtliga av dessa kategorier presenteras i en första resultatdel, det vill säga vad de olika kategorierna har för innebörd. Sedan bearbetades och förfinades dessa kategorier och detta resulterade i kategorierna både oro och trygghet i ny teknik, prioriteringar och teknikens möjligheter och begränsningar, vilka presenteras i resultatdel 2. Sammanfattningsvis talades det om ett avslappnat förhållningssätt till ny teknik där det konstaterades att det krävdes ett behov av ny teknik för att väcka deras intresse. Respondenterna betonade att den nya teknik de tog till sig i första hand var en teknik som kunde underlätta deras vardag. Detta kom även att bli definitionen av behov, att behovet handlar om just denna enkelhet och om något som underlättar de äldres vardag. Medan definitionen av teknik leddes in på ny teknik i och med att det var framförallt datorer och mobiltelefoner som de äldre kopplade ihop med begreppet teknik.

Idag används digital teknik som en naturlig del för att göra undervisningen relevant och främja ett livslångt lärande i ett digitaliserat och snabbt föränderligt samhälle. Den digitala teknikens användningsmöjligheter medför dock att den ofta uppfattas störande för lärandet. Syftet med studien är därför att undersöka hur elever uppfattar sin användning av digital teknik i klassrummet för icke studierelaterade ändamål. Utifrån detta är avsikten att ur ett hållbart perspektiv belysa möjliga didaktiska förhållningssätt till denna utmaning. Utifrån en fenomenografisk metodansats genomförs kvalitativa intervjuer med nio gymnasielever. Analysen av intervjuerna mynnar ut i sju kategorier som beskriver elevernas varierade uppfattningar. Resultatet visar att eleverna använder den digitala tekniken för icke studierelaterade ändamål i klassrummet för att fördriva lektionstiden på olika sätt genom att kommunicera, titta på video och surfa. Flera faktorer driver eleverna till denna användning. Bristande motivation, sociala faktorer, teknikens tillgänglighet, passiviserande faktorer i studiemiljön samt att elevers använder tekniken som ett motivationshöjande verktyg är alla kategoriserade motiv som eleverna uppger. Studiens resultat går därmed i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är att den digitala teknikens närvaro i klassrummet medför utmaningar. Eleverna får själva ta ett stort ansvar för att använda sin teknik på adekvata sätt, en frihet som ofta inte kan hanteras. Undervisningen kan dock utformas på sätt som förebygger elevernas icke studierelaterade användning av digital teknik i klassrummet. Beteendet kan legitimt regleras genom restriktioner i samförstånd med alla aktörer. Eleverna ges då chans att skolas in i ett kritiskt ansvarstagande perspektiv som möjliggör insikter om vilka konsekvenser användningen får för lärandet. Detta krävs för att på ett hållbart sätt kunna hantera de utmaningar som den digitala tekniken i klassrummet medför.

The aim of the present study was to develop and validate a Swedish questionnaire assessing conditions of actual work flexibility and its determinants. Data was collected by qualitative Think aloud- interviews with three persons, and through discussions with a reference group. The results from the interviews and discussions showed that corrections were needed for some of the concepts, questions, design and number of items. Next, a cross-sectional study was performed by sending the adjusted questionnaire to three companies in Sweden (N = 266), which was answered by 92 employees. The results supported the adjustments and the questionnaires’ content validity and face validity (&gt; 95 % of the employees agreed). Three Principal component analyses showed comprehensible factors for the three main areas of questions: determinants of actual flexibility, technology use, and work-non-work balance, indicating structural validity of the questionnaire. Furthermore, hypothesis testing showed as expected that the most index variables of actual work flexibility could significantly separate the groups with varying extents of regulated work, indicating construct validity. To conclude, this Master thesis has revealed several question domains valid for inclusion in future surveys regarding actual work flexibility and associations with health and wellbeing at work. / Dagens teknik möjliggör för anställda att arbeta mer flexibelt i tid och rum, men forskningen ger ännu en oklar bild över om det har en positiv eller negativ inverkan på de anställdas hälsa och välbefinnande. Den här oklarheten kan ha att göra med att det inom forskningen funnits en brist på tillförlitliga enkätbaserade mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag. Syftet med den här uppsatsen var att utveckla och validitetstesta ett svenskt frågeformulär som kan fånga upp determinanter för- och förekomsten av faktisk flexibilitet hos tjänstemän med olika grad av reglerat arbete. En enkät utvecklades och dess innehålls- och ytvaliditet prövades genom kvalitativa intervjuer med tre personer, samt i diskussioner med referenspersoner. Enkäten skickades därefter ut till 266 tjänstemän inom tre företag med olika grad av flexibelt arbete och besvarades av totalt 92 anställda. En enkel kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna och diskussionerna visade att enkäten behövde korrigeras utifrån de fyra temaområdena, begrepp, frågor, struktur/enkätupplägg och omfattning. Efter korrigeringarna indikerade svaren från de anställda på företagen att frågor och begrepp nu hade god innehållsvaliditet och ytvaliditet (&gt; 95 %), men att frågornas struktur/enkätupplägg kunde tydliggöras (16,3 %). Tre Principalkomponentanalyser på enkätdata visade även att tydliga faktorer kunde dras ut för determinanterna, samt för de två delområdena inom faktisk flexibilitet (teknik och uppkoppling; balans mellan arbete- och privatliv), vilket stödjer strukturell validitet. Vidare visade hypotesprövningen att merparten av frågorna om faktisk flexibilitet gav signifikanta skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, vilket stödjer begreppsvaliditet. Resultaten bör betraktas som ett första steg i utvecklingen av ett svenskt frågeformulär om flexibelt arbete. Den här uppsatsen har genererat flera valida frågeområden som kan inkluderas vid framtida kartläggningar av flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.

<p>I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. </p><p>Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. </p><p>I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som <i>porträtt</i> skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. </p><p>Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. </p><p>Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.</p>

Vård har under en längre tid varit i förändring och patienters förväntningar på vården likaså. Ökade kostnader i sjukvården har drivit fram ny teknik som också gjort vård i hemmet mer tillgänglig. Samtidigt gör skiftet mot mer vård i hemmiljö att bristen på teknisk infrastruktur och patientens integritet kräver ökat fokus. Användarens synvinkel är en aspekt som är viktig vid introduktion av teknik i vård och hälsa på ett generellt plan och i synnerhet om teknik ska användas och vad som gör att det fortsätter användas. En handfull ramverk för användning av teknik i hälsa och vård har undersökts. Ett konceptuellt ramverk för anammande och spridning knyter samman teknik, roller och problem med en bredare kontext. Ett annat ramverk diskuterar fortsatt användande utifrån bland annat patientens personliga behov, hälsostatus, livshändelser och sociala influenser. Det ramverk som valdes som verktyg för studien var NASSS-ramverket som genom att undersöka användandet i sju domäner: Sjukdomens karaktär, Teknologin, Identifierade värden, Ansvar och roller, Organisationen, Den breda kontexten och Anpassning och inkluderande över tid används för att utvärdera användning i en organisation i kommunal regi genom en fallstudie. Studien använde semistrukturerade intervjuer för att ställa frågor till användare kopplade till NASSS-ramverket. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och kategoriserades. Med ramverket kunde sedan användandet utvärderas enligt följande: Användandet har passerat slutpunkterna Icke-anammande, Övergivande, Ingen uppskalning lokalt, Misslyckad spridning och Hållbarhet på sikt. Dock riskeras hållbarheten längre fram. Vidare kunde den samlade analysen jämföras mot komplexitet i ramverkets domäner. Där var 8 att betrakta som Enkla, 10 som Komplicerade och 2 som Komplexa vilket också väl speglar svårigheter för användandet av tekniken i organisationen. Slutligen summerades även försvårande faktorer som framkommit

This research paper investigates the effectiveness of a campaign conducted by me and SJ to recruit new members on board trains, focusing on the interplay between strategic communication, demographic factors and technology use. With the increasing majority of online platforms and the pervasiveness of smartphones, the study recognizes the significance of mobile media and technologies like QR codes in shaping everyday experiences. By examining the campaign's outcomes and reach, this study evaluates the effectiveness of the campaign in attracting new members. Additionally, the study investigates the influence of background factors such as gender, and geographic affiliation on recruitment outcomes and target audience responses. Moreover, it analyses how technology usage impacts users' navigation through the campaign, the recruitment process onboard trains, and their responses to SJ´S email communication. A reference group of self-initiated members within SJ´s loyalty program is incorporated to compare the behaviour and engagement of campaign members and self-initiated members. Through this analysis, the paper sheds light on the dynamics of strategic communication in the digital age and provides insights into the role of technology and demographic factors in shaping campaign effectiveness and user engagement. The result of the structured observation study showed that the campaign has effectively recruited new members, with technology usage patterns influenced by age, gender, and geographic factors to some extent. Women demonstrate a higher level of receptiveness to email communication from SJ, as indicated by their greater tendency to interact with emails. In contrast, men display a lower probability of opening emails. Moreover, older age groups exhibit higher levels of campaign participation and demonstrate better navigation skills.

An increased use of medical devices has been assumed to be a major cause of rising healthcare expenditures. Nations around the world are trying to keep costs down, but strong incentives still exist for the development and use of new devices. Innovation is, however, never exclusively good or bad and it is not easy to evaluate the net effect. Theories and empirical research on innovation have been produced for more than 100 years. In this, the diffusion of innovations has attracted the most interest, while other areas, such as the integration of technologies, have been less thoroughly researched. This thesis presents a model of medical device innovation in hospitals – from the first idea and invention effort to regular use of a new technology. The suggested model is built on three fundaments: (1) academic innovation literature, (2) empirical studies, and (3) observations of on-going innovation processes. The model is a synthesis of the accumulated knowledge in different innovation research traditions, and of empirical studies of the Swedish healthcare system and the medical device industry. The aim is to give a comprehensive picture of the innovation process, and to provide a theoretical model, which can be used for studying and influencing the paths of medical device innovations into healthcare practice. In order to achieve a balanced rate of change, with long-term societal benefits, an inter-disciplinary approach is necessary in the planning and regulation of medical device innovation. The new model combines academic views with political/entrepreneurial and healthcare views. Innovation, in this model, is suggested to occur in three integrated activity domains: invention, diffusion, and deployment. A great number of factors that influence these activities are investigated and described, and different roles and incentives are discussed. Deviations from traditional innovation theory are for example: (a) integration of invention activities as having an impact on later events; (b) inclusion of the inventor/developer as a main actor also in the diffusion and deployment domains; (c) increased focus of the concept of technology cluster innovation, and (d) the rationality of use and abandonment of knowledge as factors to be included in the estimation of consequences of innovation. Finally, the thesis suggests a number of model and methodology improvements and policy implications for management of innovation in hospitals.

I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som porträtt skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.