The aim of the present study was to develop and validate a Swedish questionnaire assessing conditions of actual work flexibility and its determinants. Data was collected by qualitative Think aloud- interviews with three persons, and through discussions with a reference group. The results from the interviews and discussions showed that corrections were needed for some of the concepts, questions, design and number of items. Next, a cross-sectional study was performed by sending the adjusted questionnaire to three companies in Sweden (N = 266), which was answered by 92 employees. The results supported the adjustments and the questionnaires’ content validity and face validity (> 95 % of the employees agreed). Three Principal component analyses showed comprehensible factors for the three main areas of questions: determinants of actual flexibility, technology use, and work-non-work balance, indicating structural validity of the questionnaire. Furthermore, hypothesis testing showed as expected that the most index variables of actual work flexibility could significantly separate the groups with varying extents of regulated work, indicating construct validity. To conclude, this Master thesis has revealed several question domains valid for inclusion in future surveys regarding actual work flexibility and associations with health and wellbeing at work. / Dagens teknik möjliggör för anställda att arbeta mer flexibelt i tid och rum, men forskningen ger ännu en oklar bild över om det har en positiv eller negativ inverkan på de anställdas hälsa och välbefinnande. Den här oklarheten kan ha att göra med att det inom forskningen funnits en brist på tillförlitliga enkätbaserade mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag. Syftet med den här uppsatsen var att utveckla och validitetstesta ett svenskt frågeformulär som kan fånga upp determinanter för- och förekomsten av faktisk flexibilitet hos tjänstemän med olika grad av reglerat arbete. En enkät utvecklades och dess innehålls- och ytvaliditet prövades genom kvalitativa intervjuer med tre personer, samt i diskussioner med referenspersoner. Enkäten skickades därefter ut till 266 tjänstemän inom tre företag med olika grad av flexibelt arbete och besvarades av totalt 92 anställda. En enkel kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna och diskussionerna visade att enkäten behövde korrigeras utifrån de fyra temaområdena, begrepp, frågor, struktur/enkätupplägg och omfattning. Efter korrigeringarna indikerade svaren från de anställda på företagen att frågor och begrepp nu hade god innehållsvaliditet och ytvaliditet (> 95 %), men att frågornas struktur/enkätupplägg kunde tydliggöras (16,3 %). Tre Principalkomponentanalyser på enkätdata visade även att tydliga faktorer kunde dras ut för determinanterna, samt för de två delområdena inom faktisk flexibilitet (teknik och uppkoppling; balans mellan arbete- och privatliv), vilket stödjer strukturell validitet. Vidare visade hypotesprövningen att merparten av frågorna om faktisk flexibilitet gav signifikanta skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, vilket stödjer begreppsvaliditet. Resultaten bör betraktas som ett första steg i utvecklingen av ett svenskt frågeformulär om flexibelt arbete. Den här uppsatsen har genererat flera valida frågeområden som kan inkluderas vid framtida kartläggningar av flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.